Expediering och kungörelse av lov och förhandsbesked

Granskad:

Beslut om lov och förhandsbesked ska expedieras och kungöras. Ett beslut om lov och förhandsbesked vinner laga kraft enbart om byggnadsnämnden har gjort expedieringen och kungörelsen på rätt sätt.

Delgivning, kungörelse och meddelande

Det finns tre olika begrepp som byggnadsnämnden måste beakta vid expediering och kungörelse av beslut om förhandsbesked och lov. Det är delgivning, kungörelse och meddelande. Beslutet ska delges vissa medan andra ska få ett meddelande om att beslut har tagits. Beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked ska dessutom kungöras på kommunens anslagstavla.

108 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och fastighetsägaren, och
   2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2025:974) .

109 §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande om beslutet på kommunens anslagstavla.

I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .

110 §
  Det meddelande som kungörs enligt 109 § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. dem som avses i 96 § första stycket 1, om det inte är uppenbart att beslutet saknar betydelse för mottagaren, och
   2. dem som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda, om antalet inte är så stort att ett utskick skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet.

Meddelanden enligt första stycket ska inte skickas till dem som ska delges eller få beslutet skickat till sig enligt
108 §. Lag (2025:974) .

Delgivning

Med delgivning menas att en handling eller ett beslut lämnas till en person på ett dokumenterat sätt. Syftet med delgivning är att det ska finnas bevis på att en person har tagit del av en handling eller ett beslut och vid vilken tidpunkt detta skedde. Delgivning kan ske på flera olika sätt.

Vilka ska delges?

Ett beslut om förhandsbesked eller lov ska delges sökanden och fastighetsägaren. Fastighetsägaren måste delges, även om personen inte har yttrat sig i ärendet om lov eller förhandsbesked. Om det finns andra som kan påverkas av beslutet, exempelvis en arrendator, får fastighetsägaren informera denne om beslutet. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 30 och 57 och prop. 2024/25:169 sid. 469)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

108 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och fastighetsägaren, och
   2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2025:974) .

Vid handläggningen av en ansökan om förhandsbesked eller lov ska byggnadsnämnden i vissa fall höra ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata och ge dem tillfälle att lämna synpunkter på ansökan. Om dessa har lämnat synpunkter som inte tillgodosetts, ska de även delges beslutet. 

94 §
  Byggnadsnämnden ska underrätta enligt det som framgår av
95-97 §§, om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser
   1. en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. en åtgärd som
      a) ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
      b) inte är reglerad i områdesbestämmelser, och
      c) inte endast kompletterar ett en- eller tvåbostadshus med en sådan tillbyggnad eller komplementbyggnad som avses i 59 § 1.

Underrättelse behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges, eller att ansökan saknar betydelse för ägaren eller innehavaren av den särskilda rätten som avses i 96 § första stycket 1.

Om ansökan ändras efter underrättelsen behöver en ny underrättelse endast ske om ändringen strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. De som har haft synpunkter på den ursprungliga ansökan ska dock alltid ges tillfälle att yttra sig. Lag (2025:974) .

95 §
  Underrättelse ska ske med ett meddelande som innehåller information om
   1. ansökans huvudsakliga innehåll,
   2. var ansökan hålls tillgänglig, och
   3. på vilket sätt, till vem och inom vilken tid synpunkter på ansökan kan lämnas. Lag (2025:974) .

96 §
  Meddelandet ska
   1. skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. kungöras genom att det anslås på kommunens anslagstavla.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .

108 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och fastighetsägaren, och
   2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2025:974) .

När delgivning ska ske till sökanden eller fastighetsägaren måste samtliga sökande och fastighetsägare delges beslutet. Det innebär att det till exempel inte räcker att delge enbart en person i hushållet. (Didón m.fl. (okt 2016). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:41).

108 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och fastighetsägaren, och
   2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2025:974) .

Delgivning till samfällighet

Om en delgivning ska ske till en samfällighet så får en sådan delgivning ske till

  • en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten
  • den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
  • om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av samfällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna.

113 §
  En underrättelse enligt 94, 96, 98, 108 eller 110 § till en samfällighet ska ske på det sätt som följer av 5 kap. 33 §. Lag (2025:974) .

33 §
  Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas till en samfällighet får skickas till
   1. en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten,
   2. den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
   3. om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av samfällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna. Lag (2021:785) .

Delgivning behövs inte om det är uppenbart obehövligt

Någon delgivning behöver inte ske om det är uppenbart obehövligt. För att det ska vara uppenbart obehövligt måste det vara ställt utom allt rimligt tvivel att den som skulle delges inte kan tänkas ha något att invända mot beslutet. Det finns annars en risk att den som skulle ha blivit delgiven kan få möjlighet att överklaga beslutet långt efter det att beslutet har meddelats. Ett exempel på när det kan vara uppenbart obehövligt att delge fastighetsägaren är vid avslagsbeslut eftersom beslutet då oftast enbart går sökanden emot. Ett annat exempel är när en granne har yrkat att en ansökan ska avslås till viss del och byggnadsnämnden avslår ansökan i sin helhet. Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas med vanligt brev. (jfr prop. 2014/15:122 sid. 55, 123-124)

Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller, prop. 2014/15:122-124 (på Sveriges riksdags webbplats)

108 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och fastighetsägaren, och
   2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2025:974) .

Vad ska delgivningen innehålla?

Det som ska delges är beslutet om lov eller förhandsbesked samt en upplysning om hur mottagaren kan överklaga beslutet.

108 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och fastighetsägaren, och
   2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2025:974) .

Hur ska delgivningen gå till?

Delgivning ska ske enligt bestämmelserna om delgivning i delgivningslagen. Det finns flera olika sätt att delge enligt delgivningslagen. Enligt plan- och bygglagen, PBL, får dock inte alla tillvägagångssätt i delgivningslagen användas för att delge sökanden ett beslut om förhandsbesked eller lov. Sättet för delgivning ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning. Delgivningen ska medföra så lite kostnader och besvär som möjligt. Det är lämpligt att först delge på det minst ingripande sättet, det vill säga vanlig delgivning. Om byggnadsnämnden inte får en bekräftelse från delgivningsmottagaren måste ett nytt försök att delge göras med något annat tillvägagångssätt. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 57)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

1 §
  Denna lag gäller när delgivning ska ske i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet eller när delgivning i annat fall ska ske enligt lag eller annan författning.

Om det i lag eller annan författning finns en bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

4 §
  Delgivningssätt ska väljas med utgångspunkt från att det ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och medföra så lite kostnader och besvär som möjligt.

Delgivning får inte ske på ett sätt som är olämpligt med hänsyn till omständigheterna i delgivningsärendet.

4 a §
  Innehåller en ansökan om bistånd med delgivning i Sverige en begäran om att ett visst förfarande som avviker från denna lag ska användas, får det tillämpas, om det inte skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper.

Vid bistånd med delgivning i Sverige får delgivning av en handling som är skriven på eller översatt till ett annat språk än svenska eller ett språk som följer av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige, endast ske med delgivningsmottagarens samtycke om det inte står klart att han eller hon förstår det andra språket. Lag (2013:877) .

108 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och fastighetsägaren, och
   2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2025:974) .

Vanlig delgivning

Vanlig delgivning får användas vid all delgivning och innebär att handlingen som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren. Hur delgivningen ska gå till är teknikneutralt och kan ske med brev, bud eller med elektronisk delgivning såsom e-post eller digital brevlåda. Handlingar som skickas via e-post bör skickas till en adress som delgivningsmottagaren själv har angett. När det avgörs vilken form som ska användas ska det beaktas hur omfattande handlingarna som ska delges är. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 121)

Ny delgivningslag, prop. 2009/10:237 (på Sveriges riksdags webbplats)

16 §
  Vanlig delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren.

17 §
  Vanlig delgivning får användas vid all delgivning.

Endast myndighet får vid vanlig delgivning skicka handlingen på elektronisk väg.

Vanlig delgivning har skett när delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen. Om handlingen har hämtats av bud är det när budet har tagit emot handlingen. Hur bekräftelsen av mottagandet ska ske är teknikneutralt och kan vara att mottagaren eller ett bud kvitterar ett mottagningsbevis eller ett delgivningskvitto. Beviset eller kvittot bör skickas till byggnadsnämnden så att det finns ett bevis för när delgivning har skett. Det är viktigt att byggnadsnämnden bevakar att mottagningsbeviset eller delgivningskvittot har kommit in. Mottagaren kan även kvittera via telefon, e-post, bank-id eller e-legitimation men även i dessa fall bör det krävas någon form av bevis för att bekräfta att mottagaren har tagit emot handlingen. Om bekräftelse sker via telefon kan till exempel en kontrollfråga ställas till den som utger sig för att vara delgivningsmottagare. Frågan och svaret bör sedan noteras i en tjänsteanteckning. För att bekräftelse via e-post ska godtas krävs att meddelandet sänts från en adress som är känd eller som kan kontrolleras i efterhand genom exempelvis en Internetleverantör. Det är lämpligt att vänta cirka två veckor på en bekräftelse att delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen. Därefter måste byggnadsnämnden på nytt försöka delge den som ska delges. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 238-239)

Ny delgivningslag, prop. 2009/10:237 (på Sveriges riksdags webbplats)

16 §
  Vanlig delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren.

17 §
  Vanlig delgivning får användas vid all delgivning.

Endast myndighet får vid vanlig delgivning skicka handlingen på elektronisk väg.

18 §
  Vanlig delgivning har skett när den eller de som är delgivningsmottagare har tagit emot handlingen.

Om en postförsändelse har hämtats av bud, ska handlingen anses ha kommit delgivningsmottagaren till handa när försändelsen hämtats av budet.

Muntlig delgivning

Muntlig delgivning innebär att innehållet i till exempel ett beslut blir uppläst för den som är delgivningsmottagare. Tidpunkten för delgivning är när handlingen har blivit uppläst. Det bör noteras i en tjänsteanteckning att muntlig delgivning skett. Det skriftliga beslutet ska även skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det är möjligt och inte bedöms obehövligt. Muntlig delgivning är mest lämpligt när innehållet är kortfattat och enkelt. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 241)

Ny delgivningslag, prop. 2009/10:237 (på Sveriges riksdags webbplats)

19 §
  Muntlig delgivning sker genom att innehållet i den handling som ska delges läses upp för delgivningsmottagaren.
Sådan delgivning får även avse en kallelse, ett föreläggande eller ett annat beslut som ännu inte har fått skriftlig form.

Handlingen eller beslutet, sedan det har fått skriftlig form, ska skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt.

20 §
  Muntlig delgivning får användas av en myndighet när delgivning ska ske i ett mål eller ärende.

Muntlig delgivning får inte användas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

21 §
  Muntlig delgivning har skett när innehållet som avses i 19 § har lästs upp.

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning innebär att handlingen skickas till mottagaren och att ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats sänds nästa arbetsdag. Ett kontrollmeddelande behöver inte skickas om handlingen sänds på elektronisk väg. Handlingen och kontrollmeddelandet, om ett sådant sänds, ska skickas till mottagarens senast kända adress. Om den adressen inte kan användas och det finns en folkbokföringsadress som skiljer sig från den senast kända adressen får handlingen och kontrollmeddelandet skickas dit i stället.

22 §
  Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas till delgivningsmottagaren och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

Ett kontrollmeddelande behöver inte skickas om handlingen skickas på elektronisk väg. Lag (2022:1536) .

23 §
  Vid förenklad delgivning ska handlingen och kontrollmeddelandet, om ett sådant skickas, skickas till delgivningsmottagarens senast kända adress.

Om delgivningsmottagarens senast kända adress inte kan användas får handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress om en sådan adress finns och skiljer sig från den som använts när handlingen skickades enligt första stycket. Lag (2022:1536) .

Förenklad delgivning får användas till den som är part eller har en liknande ställning i ett ärende men får bara användas om mottagaren tidigare i ärendet har fått information om vad förenklad delgivning innebär och att det kan komma att användas. Denna information ska delges genom vanlig, muntlig, särskild eller stämningsmannadelgivning. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 243)

Ny delgivningslag, prop. 2009/10:237 (på Sveriges riksdags webbplats)

24 §
  Förenklad delgivning får användas av en myndighet vid delgivning med den som är part eller har liknande ställning i ett mål eller ärende, om denne har fått information av myndigheten om att delgivningssättet kan komma att användas i målet eller ärendet.

Förenklad delgivning får inte användas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

25 §
  Information enligt 24 § första stycket ska delges genom vanlig delgivning, muntlig delgivning, särskild delgivning med juridisk person eller stämningsmannadelgivning enligt 32 eller 38 §.

Delgivning enligt första stycket behöver inte ske när någon har gett in en handling i målet eller ärendet och informationen till denne lämnas i nära anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten.

Förenklad delgivning bör inte användas när det kan anses som olämpligt, till exempel under sommarsemestern eller under jul- och nyårshelgerna. Förenklad delgivning bör heller inte användas om mottagaren inte kan förväntas förstå vad som krävs av honom eller henne. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 243)

Ny delgivningslag, prop. 2009/10:237 (på Sveriges riksdags webbplats)

Förenklad delgivning har skett när 2 veckor har gått från det att handlingen skickades. En förutsättning är dock att handlingen och kontrollmeddelandet, när ett sådant har sänts, har skickats till rätt adress samt att kontrollmeddelandet har skickats i rätt tid. Det ska även vara sannolikt att handlingen kommit fram. Om handlingen eller kontrollmeddelandet, när ett sådant har sänts, kommer i retur har förenklad delgivning inte skett. (jfr prop. 2009/10:237 sid. 244-245)

Ny delgivningslag, prop. 2009/10:237 (på Sveriges riksdags webbplats)

26 §
  Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet, när ett sådant skickas, har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid. Lag (2022:1536) .

Stämningsmannadelgivning

Stämningsmannadelgivning innebär att en särskilt förordnad stämningsman personligen överlämnar handlingen.

31 §
  Stämningsmannadelgivning sker genom att en person som enligt 40 § har behörighet att utföra sådan delgivning lämnar handlingen som ska delges på något av de sätt som anges i 32-38
§§ och dokumenterar åtgärden.

Delgivning till sökanden genom stämningsman får endast användas direkt till sökanden. Det innebär att delgivning med stämningsman inte får ske genom att handlingen lämnas till någon annan än sökanden. Delgivningstidpunkten är när handlingen har överlämnats till delgivningsmottagaren eller när han eller hon vägrat ta emot handlingen.

39 §
  Stämningsmannadelgivning enligt 32, 33 eller 38 § har skett när handlingen eller det skriftliga meddelandet har lämnats på föreskrivet sätt eller när delgivningsmottagaren har vägrat ta emot handlingen eller meddelandet.

Stämningsmannadelgivning enligt 34-37 §§ har skett när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats.

108 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och fastighetsägaren, och
   2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2025:974) .

För andra än sökanden som ska delges är det däremot möjligt att antingen lämna beslutet direkt till personen som ska delges eller till någon annan person än delgivningsmottagaren. Beslutet får lämnas till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör och som anträffas i eller i omedelbar anslutning till mottagarens hemvist. Beslutet får även lämnas till mottagarens arbetsgivare om delgivningsmottagaren inte påträffas på sin arbetsplats på sin vanliga arbetstid. Handlingen får endast lämnas till en person som samtycker till att ta emot handlingen och som inte själv är part i ärendet. Den som har mottagit handlingen på delgivningsmottagarens vägnar är i sin tur skyldig att så snart det kan ske lämna handlingen till delgivningsmottagaren. I vissa fall kan stämningsmannen lämna beslutet i delgivningsmottagarens hemvist eller i anslutning till hemvisten. En underrättelse om att delgivning har skett och vem handlingen har lämnats till ska skickas till delgivningsmottagaren. Stämningsmannadelgivning genom att handlingen lämnas till någon annan än delgivningsmottagaren eller lämnas i hans eller hennes hemvist eller i dess anslutning, har skett när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats till delgivningsmottagaren.

108 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och fastighetsägaren, och
   2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2025:974) .

34 §
  Vid stämningsmannadelgivning får handlingen i fall som anges i 35 och 36 §§ lämnas till en annan person än den som är delgivningsmottagare. Handlingen får lämnas endast till en person som samtycker till det och som inte är motpart i samma mål eller ärende till den som ska delges.

En underrättelse om att delgivning enligt första stycket har skett och vem handlingen har lämnats till ska skickas till delgivningsmottagaren.

35 §
  Om delgivningsmottagaren har känt hemvist i Sverige men inte påträffas där, får handlingen lämnas till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör och som påträffas i eller i omedelbar anslutning till hemvistet.

36 §
  Om delgivningsmottagaren inte påträffas på sin arbetsplats under sin vanliga arbetstid, får handlingen lämnas till hans eller hennes arbetsgivare. Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på delgivningsmottagarens arbetsplats.

37 §
  Den som har mottagit handlingen enligt 35 eller 36 § ska se till att handlingen lämnas till delgivningsmottagaren så snart det kan ske. Den som utför delgivningen ska informera om denna skyldighet när handlingen lämnas.

38 §
  Vid stämningsmannadelgivning får handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist, om
   1. delgivningsmottagaren inte påträffas där,
   2. handlingen inte kan lämnas enligt 34-36 §§,
   3. det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, och
   4. det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

39 §
  Stämningsmannadelgivning enligt 32, 33 eller 38 § har skett när handlingen eller det skriftliga meddelandet har lämnats på föreskrivet sätt eller när delgivningsmottagaren har vägrat ta emot handlingen eller meddelandet.

Stämningsmannadelgivning enligt 34-37 §§ har skett när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats.

Särskild delgivning till juridisk person

Till juridiska personer, till exempel företag, kan särskild delgivning användas om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats. Särskild delgivning kan också användas om sådan delgivning bedöms som utsiktslös. Särskild delgivning sker genom att handlingen skickas till den juridiska personen. Dagen efter att handlingen som ska delges har skickats ska ett kontrollmeddelande skickas. Både handlingen som ska delges och kontrollmeddelandet ska skickas till den postadress som är registrerad för den juridiska personen. Delgivningstidpunkten för en juridisk person är när två veckor har gått från det att handlingen skickades. För att delgivningstidpunkten ska infalla måste kontrollmeddelandet ha skickats på rätt sätt och det med hänsyn till omständigheterna inte framstår som osannolikt att handlingen kommit fram.

27 §
  Särskild delgivning med juridisk person sker genom att handlingen som ska delges skickas till den juridiska personen och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

28 §
  Vid särskild delgivning med juridisk person ska handlingen och kontrollmeddelandet skickas till den postadress som är registrerad för den juridiska personen i ett sådant register som anges i 29 §.

29 §
  Särskild delgivning med juridisk person får användas av en myndighet om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats i samma delgivningsärende eller ett sådant delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst vid delgivning med
   1. aktiebolag som är registrerade i aktiebolagsregistret,
   2. ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar och sambruksföreningar som är registrerade i föreningsregistret,
   3. handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är registrerade i handelsregistret,
   4. bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker som är registrerade i bankregistret,
   5. försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar, tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar som är registrerade i försäkringsregistret,
   6. europabolag som är registrerade i europabolagsregistret, och
   7. europakooperativ som är registrerade i europakooperativsregistret. Lag (2020:399) .

30 §
  Särskild delgivning med juridisk person har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

Kungörelsedelgivning

Kungörelsedelgivning kan enbart tillämpas för andra än sökanden och kan bara användas under vissa förutsättningar som framgår av delgivningslagen. Kungörelsedelgivning innebär att beslutet som ska delges finns tillgängligt viss tid hos en myndighet eller på annan plats. Ett meddelande om detta och beslutets huvudsakliga innehåll ska inom tio dagar från det att beslutet har fattats kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och om det finns skäl till det i ortstidning.

108 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
   1. sökanden och fastighetsägaren, och
   2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.

Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2025:974) .

47 §
  Kungörelsedelgivning sker genom att myndigheten beslutar att den handling som ska delges hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på annan plats och ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll inom tio dagar från beslutet kungörs och i vissa fall ges till känna på annat sätt i enlighet med vad som närmare anges i 48-50 §§.

48 §
  Kungörelsedelgivning får ske
   1. om delgivningsmottagaren saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig,
   2. om förutsättningarna för stämningsmannadelgivning enligt 38 § är uppfyllda, eller
   3. om förutsättningarna för förenklad delgivning är uppfyllda men sådan adress som anges i 23 § saknas.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om kungörelsedelgivning enligt första stycket har skett och därefter ny delgivning ska ske i samma mål eller ärende, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal.

49 §
  Kungörelsedelgivning får ske
   1. om en obestämd krets ska delges,
   2. om ett stort antal personer ska delges och det med hänsyn till ändamålet med delgivningen inte är rimligt att delgivning sker med var och en av dem, eller
   3. om delägare i samfällighet eller medlemmar i sammanslutning ska delges, det inte finns någon som är delgivningsmottagare för dem enligt 14 § första stycket och delägarna eller medlemmarna är fler än tio.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om delgivningen i ett sådant fall som avses i första stycket 2 avser personer som hyr eller annars innehar lägenheter i samma fastighet ska meddelandet dessutom anslås inom fastigheten på lämpligt sätt.

Ett meddelande om delgivningen ska skickas till någon eller några av dem som delgivningen avser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår en statlig myndighet eller en kommun bland dem som avses med delgivningen, ska meddelandet alltid skickas till myndigheten eller kommunen.

50 §
  Kungörelsedelgivning får ske
   1. om en juridisk person som anges i 29 § saknar en registrerad post-adress som kan användas för särskild delgivning med juridisk person, eller
   2. om en juridisk person i strid mot gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning med andra tillämpliga delgivningssätt har misslyckats eller sådana försök bedöms som utsiktslösa.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar.

Om den juridiska personen har en registrerad postadress ska i ett sådant fall som avses i första stycket 2 ett meddelande om delgivningen skickas till denna adress.

Kungörelse

Beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande om beslutet på kommunens anslagstavla. Även beslut att delvis ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras. Beslut om att avslå en ansökan om lov eller ge ett negativt förhandsbesked behöver inte kungöras. (jfr prop. 2014/15:122 sid. 124).

Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller, prop. 2014/15:122 (på Sveriges riksdags webbplats)

109 §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande om beslutet på kommunens anslagstavla.

I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .

Hur ska kungörelsen gå till?

Kungörelsen av meddelandet sker elektroniskt eftersom den kommunala anslagstavlan finns på kommunens webbplats. Men det ska också vara möjligt för allmänheten att i kommunens lokaler eller på annan plats ta del av innehållet på anslagstavlan. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 320)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024:25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

1 §
  Skall enligt föreskrift i lag eller annan författning beslut eller annan åtgärd kungöras av myndighet i Post- och Inrikes Tidningar eller i ortstidning eller på myndighets anslagstavla, gäller utöver sådan föreskrift bestämmelserna i denna lag.

Lagen gäller ej kungörande av författning.

2 §
  Har för vissa fall i författning meddelats bestämmelse beträffande kungörande vilken avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

3 §
  Är kungörande i ortstidning föreskrivet, införes kungörelsen i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig.

Lokal dagstidning skall anses ha sådan spridning som sägs i första stycket, om den kan beräknas vara spridd till minst fem procent av hushållen i orten. Även om så icke är fallet skall lokal dagstidning anses ha sådan spridning som sägs i första stycket, om den kan beräknas vara spridd till minst femtio procent av hushållen i viss kommun inom det berörda området. Vad som sagts nu tillämpas dock ej, om myndigheten finner det uppenbart att syftet med tillkännagivandet kan nås, även om kungörelsen införes i endast ett mindre antal lokala dagstidningar.

Med dagstidning förstås i denna paragraf allmän nyhetstidning av dags presskaraktär, som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka och som har en på vardagar i huvudsak abonnerad upplaga.

4 §
  Kungörande får ske även i annan form eller i större utsträckning än den föreskrivna, om det finns särskilda skäl till det och den sammanlagda kostnaden inte blir större än som är försvarligt med hänsyn till det intresse tillkännagivandet skall tillgodose. Lag (1983:1039) .

5 §
  Kungörande skall anses ha skett den dag då det sista föreskrivna tillkännagivandet ägde rum.

Uppgift om när kungörande enligt första stycket skall anses ha skett skall tagas in i kungörelse som utfärdas med stöd av 4 §, om uppgiften är av betydelse för dem till vilka kungörelsen riktar sig.

6 §
  Kungörelse får avfattas på annat språk än svenska, om myndigheten anser det behövligt. Finner myndigheten särskilda skäl därtill, får kungörelsen avfattas enbart på främmande språk.

7 §
  Bestämmelserna i denna lag skall tillämpas, om enligt föreskrift i lag eller annan författning kungörande av viss åtgärd skall ombesörjas av annan än myndighet. Anser denne att 3 § andra stycket sista meningen bör tillämpas eller att kungörelsen bör avfattas enbart på främmande språk, skall han hänskjuta frågan till länsstyrelsens prövning. Länsstyrelsens beslut i sådana frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:42) .

När en handling har varit anslagen på kommunens anslagstavla ska byggnadsnämnden få ett bevis om det.

10 §
  Anslagstavlan ska innehålla
   1. tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden,
   2. tillkännagivanden av justerade protokoll,
   3. tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en nämnd,
   4. justerade protokoll i den utsträckning kommunen eller regionen bestämmer och det inte strider mot lag eller annan författning, och
   5. upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap.

Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller annan information som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan.

När en handling, som anslagits med stöd av andra stycket, varit anslagen under föreskriven tid ska den som begärt åtgärden få ett bevis om det. Lag (2019:835) .

Vad ska kungörelsen innehålla?

Meddelandet som ska kungöras ska innehålla uppgifter om beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt.

109 §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande om beslutet på kommunens anslagstavla.

I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .

Meddelande

För några grupper är det inte tillräckligt med kungörelse på kommunens anslagstavla, utan de ska även få ett meddelande skickat till sig. Endast beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked behöver kungöras på kommunens anslagstavla. Beslut om att avslå lov och beslut om negativa förhandsbesked behöver inte kungöras. Det innebär att något meddelande inte behöver skickas i sådana ärenden som inte kungörs.

109 §
  Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande om beslutet på kommunens anslagstavla.

I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .

110 §
  Det meddelande som kungörs enligt 109 § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. dem som avses i 96 § första stycket 1, om det inte är uppenbart att beslutet saknar betydelse för mottagaren, och
   2. dem som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda, om antalet inte är så stort att ett utskick skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet.

Meddelanden enligt första stycket ska inte skickas till dem som ska delges eller få beslutet skickat till sig enligt
108 §. Lag (2025:974) .

Vilka ska få ett meddelande?

De som inte ska underrättas om beslutet genom delgivning eller få beslutet skickat till sig ska få meddelandet om kungörelsen skickat till sig. Meddelandet ska skickas till

  • ägare eller innehavare av särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, om det inte är uppenbart att beslutet saknar betydelse för mottagaren
  • ägare eller innehavare av särskild rätt till en tomt eller fastighet som endast skiljs åt av väg eller gata från den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, om det inte är uppenbart att beslutet saknar betydelse för mottagaren
  • övriga som har lämnat synpunkter i ärendet, som inte har blivit tillgodosedda, såvida antalet inte är så stort att ett utskick skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet.

110 §
  Det meddelande som kungörs enligt 109 § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. dem som avses i 96 § första stycket 1, om det inte är uppenbart att beslutet saknar betydelse för mottagaren, och
   2. dem som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda, om antalet inte är så stort att ett utskick skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet.

Meddelanden enligt första stycket ska inte skickas till dem som ska delges eller få beslutet skickat till sig enligt
108 §. Lag (2025:974) .

96 §
  Meddelandet ska
   1. skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. kungöras genom att det anslås på kommunens anslagstavla.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .

Samtliga ägare, samtliga innehavare av särskild rätt till en fastighet och samtliga som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda ska få ett eget meddelande. Det innebär att det inte räcker att skicka ett meddelande till varje hushåll om det exempelvis finns flera ägare i hushållet, till exempel två makar.

Ägare

Enligt praxis räknas förutom lagfarna ägare även personer som utan lagfart är antecknade som ägare vid fastighetstaxering, så kallade taxerade ägare, som ägare. Uppgifter om både lagfarna ägare och taxerade ägare finns i fastighetsregistret. 

Innehavare av särskild rätt

Med innehavare av särskild rätt avses innehavare av annan rätt i fastigheter än hyresrätt och bostadsrätt. Sådan rätt är ofta inskriven i fastighetsregistret och kan vara servitut, ledningsrätt, tomträtt eller arrende. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 459)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

För ägare eller innehavare av särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, finns det ett undantag från kravet på att skicka ett meddelande om det är uppenbart att beslutet saknar betydelse för mottagaren. Med detta avses exempelvis den situation att en mindre åtgärd ska vidtas på en stor skogsfastighet utom synhåll från omkringliggande fastigheter eller att åtgärden ska vidtas på en kommunal gatufastighet på en plats långt från omkringliggande fastigheter. Det kan också handla om att en fastighetsägare inom ett vanligt villaområde vill göra en tillbyggnad till sitt en- eller tvåbostadshus utom synhåll från grannen. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 324 och 470)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024:25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

För övriga som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda finns det ett undantag från kravet på att skicka ett meddelande om de är så många att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet. Undantaget bör dock tillämpas restriktivt. En bedömning om meddelande måste skickas ska göras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen bör hänsyn tas till på vilket sätt och i vilken grad som de som har lämnat synpunkter som inte har blivit tillgodosedda berörs av beslutet. Det kan handla om exempelvis ett byggnadsverk som påverkar utsikten för dessa. I ett sådant fall är behovet att skicka meddelande större. I andra fall kan inverkan på flertalet fastigheter vara mindre påtagligt, exempelvis om ett mycket stort antal boende i en stad påverkas inom ett stort område kring ett nytt höghus som omfattas av ny detaljplan. Det bör då räcka med en kungörelse. Behovet av att skicka meddelande till dessa får anses mindre om åtgärden stämmer överens med detaljplanen än om åtgärden innebär en avvikelse. För att ett meddelande ska kunna skickas krävs dock att de som har lämnat synpunkter i ärendet har lämnat läsbara uppgifter om post- eller e-postadress. Byggnadsnämnden ska inte behöva lägga tid på att närmare utreda dessa personers adressuppgifter. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 53 och prop. 2024/25:169 sid. 325 och 470)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024:25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

110 §
  Det meddelande som kungörs enligt 109 § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. dem som avses i 96 § första stycket 1, om det inte är uppenbart att beslutet saknar betydelse för mottagaren, och
   2. dem som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda, om antalet inte är så stort att ett utskick skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet.

Meddelanden enligt första stycket ska inte skickas till dem som ska delges eller få beslutet skickat till sig enligt
108 §. Lag (2025:974) .

Bara för att någon har meddelats eller skulle ha meddelats om beslutet enligt PBL ger det inte denne rätt att överklaga beslutet. 

9 §
  Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§. Lag (2016:252) .

42 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Meddelande till samfällighet

Om ett meddelande ska skickas till en samfällighet så får ett sådant meddelande skickas till

  • en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten
  • den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
  • om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av samfällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna.

113 §
  En underrättelse enligt 94, 96, 98, 108 eller 110 § till en samfällighet ska ske på det sätt som följer av 5 kap. 33 §. Lag (2025:974) .

33 §
  Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas till en samfällighet får skickas till
   1. en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten,
   2. den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
   3. om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av samfällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna. Lag (2021:785) .

Vad ska meddelandet innehålla?

Det är samma meddelande som kungörs på kommunens anslagstavla som ska skickas. Meddelandet ska innehålla uppgifter om beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt. Utskicket behöver inte innehålla uppgifter om hur man överklagar. (jfr prop. 2010/11:63 sid. 52)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

110 §
  Det meddelande som kungörs enligt 109 § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. dem som avses i 96 § första stycket 1, om det inte är uppenbart att beslutet saknar betydelse för mottagaren, och
   2. dem som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda, om antalet inte är så stort att ett utskick skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet.

Meddelanden enligt första stycket ska inte skickas till dem som ska delges eller få beslutet skickat till sig enligt
108 §. Lag (2025:974) .

Hur ska meddelandet skickas?

Det finns inget krav på delgivning enligt delgivningslagen. Det naturliga är att skicka meddelandet med vanlig post. Tillsammans med meddelandet kan det bifogas någon form av mottagningsbevis som ska returneras till byggnadsnämnden. En risk med att inte använda sig av någon form av mottagningsbevis vid utskick av meddelandet är att mottagarna kan hävda att de inte har fått något meddelande. Det är därför viktigt att oavsett om mottagningsbevis används eller inte dokumentera meddelandets innehåll, vilka meddelandet har skickats till och när det har skickats.

I ett avgörande från Högsta domstolen, HD, prövade HD om ett meddelande om beviljat bygglov hade skickats till de som hade klagat på bygglovet. Byggnadsnämnden ansåg att klagandena hade kommit in för sent med sina överklaganden och avvisade därför dem. Klagandena hävdade att de inte hade fått något meddelande om att bygglov hade beviljats. Nämnden kunde inte visa någon tjänsteanteckning om att meddelande hade skickats och inte heller framgick det på något annat sätt att meddelande hade skickats. Domstolen ansåg att det därmed inte var utrett om något meddelande hade skickats. Klagandenas begäran om återställande av försutten tid bifölls och överklagandena ansågs ha kommit in i rätt tid. (HD 2014-04-16, mål nr Ö 3119-13)

Mål nr Ö 3119-13 (på Högsta domstolens webbplats)

När ska meddelandet skickas?

Meddelandet ska skickas senast den dag då kungörandet på kommunens anslagstavla sker.

110 §
  Det meddelande som kungörs enligt 109 § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
   1. dem som avses i 96 § första stycket 1, om det inte är uppenbart att beslutet saknar betydelse för mottagaren, och
   2. dem som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda, om antalet inte är så stort att ett utskick skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet.

Meddelanden enligt första stycket ska inte skickas till dem som ska delges eller få beslutet skickat till sig enligt
108 §. Lag (2025:974) .

Expediering till länsstyrelsen

I vissa ärenden ska byggnadsnämnden skicka beslut om lov eller förhandsbesked till länsstyrelsen. Det gäller i följande så kallade förordnandeområden:

  • inom tillsynsområden
  • inom förbudsområden
  • inom eller i anslutning till Natura 2000-områden

111 §
  Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt
11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen. Lag (2025:974) .

Tillsynsområden

Regeringen eller länsstyrelsen får besluta att ett visst geografiskt område ska utgöra ett förordnandeområde, ett så kallat tillsynsområde. Byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked inom ett sådant område ska prövas av länsstyrelsen. Beslut om att ge bygglov, marklov, rivningslov eller positivt förhandsbesked inom ett tillsynsområde ska byggnadsnämnden genast skicka till länsstyrelsen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 740 och prop. 2009/10:170 sid. 491)

Med förslag till en ny plan- och bygglag, prop. 1985/86 (på Sveriges riksdags webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

12 §
  För ett visst geografiskt område får regeringen eller länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, besluta att det som enligt 10 och 11 §§ gäller för länsstyrelsens prövning av kommunens beslut också ska tillämpas i fråga om byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked enligt 9 kap.

Om länsstyrelsen beslutar att överpröva ett lov eller förhandsbesked, får länsstyrelsen besluta att lovet eller förhandsbeskedet inte ska gälla förrän prövningen har avslutats.

111 §
  Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt
11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen. Lag (2025:974) .

Förbudsområden

Ett område som enligt den upphävda byggnadslagen, BL, omfattades av förbud mot nybyggnad med mera anses också vara ett förordnandeområde. Det framgår av övergångsbestämmelserna till PBL och ÄPBL. Bestämmelserna i BL gällde förbud mot nybyggnad, schaktning, fyllning och andra åtgärder i närheten av befästningar, flygplatser, atomreaktorer med mera. Det fanns även en möjlighet för länsstyrelsen att besluta om förbud för sådana åtgärder i närheten av en planerad sådan anläggning. Förbuden i sig gäller inte längre men genom övergångsbestämmelserna ska beslut om att ge bygglov, marklov eller positivt förhandsbesked inom dessa förbudsområden prövas av länsstyrelsen. Beslut om att ge rivningslov ska däremot inte prövas av länsstyrelsen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 875 och prop. 2009/10:170 sid. 516)

Med förslag till en ny plan- och bygglag, prop. 1985/86 (på Sveriges riksdags webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

81 §.
I närheten av befästning eller statlig flygplats eller av annan än staten tillhörig flygplats för allmänt bruk må ej nybyggnad företagas eller virkes-eller annat varuupplag, materialgård eller ljusanordning inrättas, såframt därigenom befästningens eller flygplatsens användning för avsett ändamål försvåras eller eljest 'avsevärt men åsamkas försvaret eller luftfarten; dock må länsstyrelsen medgiva undantag när synnerliga skäl äro därtill.

82 §.
Har beslut meddelats om anläggande eller utvidgning av befästning eller av statlig flygplats eller om tillstånd till anläggande eller utvidgning av annan flygplats för allmänt bruk, eller kan avsevärt men åsamkas försvaret genom bebyggelse eller inrättande av varuupplag, materialgård eller ljusanordning i närheten av militär anläggning av annat slag, äger länsstyrelsen förordna, att vad i 81 § sägs skall äga motsvarande tillämpning.

11. I områden som avses i 17 kap. 16 § första stycket i den upphävda plan- och bygglagen ska det som gäller för detaljplaner i 11 kap. 10 och 11 §§ i den nya lagen också tillämpas i fråga om bygglov, marklov och förhandsbesked.

16 §
  För områden där förbud mot nybyggnad m.m. råder enligt 81 §
byggnadslagen (1947:385) eller har utfärdats med stöd av 82 § samma lag skall förordnande om prövning som avses i 12 kap. 4 § anses ha utfärdats i fråga om beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked.

Inom områden som omfattas av föreskrifter enligt 54 § 1 mom. tredje stycket byggnadsstadgan (1959:612) skall skyldighet föreligga att enligt 8 kap. 7 §
söka bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar och att enligt 8 kap. 9 § söka marklov för schaktning eller fyllning.

Talan om ersättning eller inlösen med anledning av förbud som anges i första stycket skall väckas före utgången av juni 1988. I sådana mål skall beträffande prövningen i sak äldre bestämmelser tillämpas.

Det saknas en uttrycklig bestämmelse i PBL om att byggnadsnämnden ska skicka beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked inom förbudsområden enligt BL till länsstyrelsen. Men enligt Boverket innebär övergångsbestämmelsens hänvisning till PBL:s bestämmelser om länsstyrelsens tillsyn över detaljplanering att byggnadsnämnden är skyldig att genast skicka beslut om att ge bygglov, marklov eller positivt förhandsbesked inom dessa områden till länsstyrelsen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 875, prop. 2009/10:170 sid. 516 och Didón m.fl. (dec 2021). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser)

Med förslag till en ny plan- och bygglag, prop. 1985/86 (på Sveriges riksdags webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

111 §
  Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt
11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen. Lag (2025:974) .

11. I områden som avses i 17 kap. 16 § första stycket i den upphävda plan- och bygglagen ska det som gäller för detaljplaner i 11 kap. 10 och 11 §§ i den nya lagen också tillämpas i fråga om bygglov, marklov och förhandsbesked.

Natura 2000-områden

Genom bestämmelser i en förordning till miljöbalken är också ett så kallat Natura 2000-område att betrakta som ett förordnandeområde. Ett beslut om att ge bygglov, marklov, rivningslov eller positivt förhandsbesked för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område ska prövas av länsstyrelsen.

18 §
  Bestämmelserna i 11 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen
(2010:900) ska tillämpas på beslut att ge lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 §
första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2011:371).

27 §
  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska fortlöpande föra en förteckning över naturområden som bör skyddas eller är skyddade
   1. som särskilda skyddsområden enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar,
   2. som särskilda bevarandeområden enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom direktiv 2006/105/EG, eller
   3. enligt internationella åtaganden eller nationella mål om skydd för naturområden.

Av förteckningen ska det framgå vad som motiverat att ett område har tagits upp i förteckningen och enligt vilket direktiv, internationellt åtagande eller nationellt mål som förtecknandet har skett.

Ett område som tagits upp i förteckningen ska prioriteras i det fortsatta skyddsarbetet. Lag (2012:748) .

Även i detta fall saknas det en uttrycklig bestämmelse i PBL om att beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område ska skickas till länsstyrelsen. Men precis som för förbudsområden innebär förordningens hänvisning till PBL:s bestämmelser om länsstyrelsens tillsyn över detaljplanering enligt Boverket att byggnadsnämnden är skyldig att genast skicka även dessa beslut till länsstyrelsen. (jfr Didón m.fl. (dec 2021). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:42)

111 §
  Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt
11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen. Lag (2025:974) .

18 §
  Bestämmelserna i 11 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen
(2010:900) ska tillämpas på beslut att ge lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 §
första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2011:371).

Det är inte alla beslut om att ge lov och positivt förhandsbesked inom eller i närheten av Natura-2000 områden som omfattas av bestämmelsen. Det är enbart beslut om lov och förhandsbesked som avser verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i Natura 2000-området som byggnadsnämnden ska skicka till länsstyrelsen. Byggnadsnämnden måste därför för varje beslut om lov och förhandsbesked bedöma om det avser en verksamhet eller åtgärd som kan ha en sådan påverkan. Även lov och förhandsbesked för verksamheter eller åtgärder utanför ett Natura 2000-område kan påverka områdets miljö och kan därför behöva skickas till länsstyrelsen. (jfr regeringsbeslut M 2008/2230/F/P)

Expediering till Försvarsmakten eller MSB

I vissa ärenden ska byggnadsnämnden genast skicka beslut om lov eller förhandsbesked till Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Det gäller för de ärenden som byggnadsnämnden ska höra Försvarsmakten eller MSB om och där medgivande krävs för åtgärderna. Beslutet skickas till antingen Försvarsmakten eller MSB beroende på vilken av myndigheterna som tidigare har hörts.

112 §
   /Upphör att gälla U:2026-01-01/
Om byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked avser ett sådant ärende som avses i 97 §, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Lag (2025:974) .

112 §
   /Träder i kraft I:2026-01-01/
Om byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked avser ett sådant ärende som avses i 97 §, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar. Lag (2025:1079) .

Att höra Försvarsmakten eller MSB

När ett beslut får laga kraft

När ett beslut om lov eller förhandsbesked får laga kraft beror på hur beslutet expedierats, till vilka det har expedierats och om beslutet har överklagats.

Boverket (2025). Expediering och kungörelse av lov och förhandsbesked. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/handlaggning/expediering-och-kungorelse-av-forhandsbesked-och-lov/ Hämtad 2025-12-24