Personer i hemlöshet
Den senaste nationella kartläggningen av hemlöshet genomfördes 2023. Det är Socialstyrelsen som kartlägger hemlösheten i landet och som tar fram underlag och stöd till kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet. Kartläggningar har gjorts vart sjätte år sedan 1993.
Socialstyrelsens definition av hemlöshet
För att möjliggöra jämförelser med resultat från Socialstyrelsens förra nationella kartläggning, som gjordes 2017, har samma definitioner av fyra hemlöshetssituationer använts. Socialstyrelsens definition av hemlöshet omfattar fyra olika situationer, något förenklat:
Situation 1: Akut hemlöshet
Hit räknas förutom "uteliggare", det vill säga personer som sover ute eller i trappuppgångar, bilar, tält och liknande, även dem som övernattar på akutboende eller härbärge eller i jourboende, skyddade boenden eller motsvarande.
Situation 2: Institutionsvistelse och stödboende
Intagen eller inskriven på en kriminalvårdsanstalt, eller annan institution eller stödboende och ska flytta därifrån inom tre månader, men har ingen bostad att flytta till.
Situation 3: Långsiktiga boendelösningar
Boende i någon av socialtjänstens särskilda boendelösningar, där boendet är förenat med tillsyn och särskilda villkor eller regler. Det gäller till exempel försökslägenheter, träningslägenheter och sociala kontrakt.
Situation 4: Eget ordnat kortsiktigt boende
Bor tillfälligt och utan kontrakt hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt hos en privatperson.
Den här breda definitionen av hemlöshet har använts sedan 2011. Den lyfter fram att hemlöshet kan bero på såväl strukturella som individuella faktorer och att hemlöshet inte är en egenskap utan en situation som en person kan befinna sig i, under olika lång tid.
4 400 akut hemlösa
Sammanlagt har drygt 27 380 personer över 18 år, som var i någon av de fyra hemlöshetssituationerna, kartlagts med 2023 års två olika enkätinsamlingar. Mer än hälften av dem befann sig i situation tre, det vill säga i en träningslägenhet, lägenhet med socialt kontrakt eller motsvarande. Cirka 16 procent eller 4 400 personer var akut hemlösa. Båda dessa kategorier visade på en minskning jämfört med förra mätningen (2017). Cirka 12 procent av alla som registrerades som hemlösa under mätveckan hade ett eget ordnat kortsiktigt boende, till exempel hos någon kompis eller släkting. Resterande befann sig i situation två, det vill säga var boende med stöd, i HVB (hem för vård eller boende), på institution eller på anstalt i max tre månader utan bostad att flytta till. Källa är Socialstyrelsens rapport "Kartläggning av hemlösheten 2023", länk finns i "Relaterad information".
Kommunernas särskilda boendelösningar
Boverket tar varje år in uppgifter i bostadsmarknadsenkäten om kommunernas särskilda boendelösningar för hemlösa personer som inte godtas som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Boverkets bevakning fokuserar alltså på åtgärdssidan men speglar samtidigt utvecklingen av den del av hemlösheten som avser situation tre, som står för mer än hälften av hemlösheten.
De flesta kommuner anger att de arbetar med åtgärder för att motverka hemlöshet
De vanligaste åtgärderna för att motverka eller avhjälpa hemlöshet är att arbeta med uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar och att hyra ut bostäder i andra hand.
Kommunernas arbete med särskilda boendelösningar
Kommunerna arbetar på många olika sätt för att motverka hemlöshet och otrygga boendelösningar. Det kan handla om att erbjuda sociala kontrakt eller andrahandskontrakt.
Här redovisas hur kommunerna har svarat på ett urval av frågorna i i bostadsmarknadsenkäten 2026. Siffror för BME 2025 visas inom parentes, men ha i åtanke att antalet kommuner som har besvarat frågorna kan skilja sig åt från år till år. Fler svar finns i Öppna data, se ”Relaterad information”.
Hur arbetar kommunen för att moverka eller avhjälpa hemlöshet?
Det är möjligt att ange flera svarsalternativ.
- Använder sig av hyresgarantier: 58 (54)
- Använder sig av förtur: 59 (46)
- Uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, t.ex. med rådgivning eller särskilda insatser: 221 (204)
- Ägardirektiv eller överenskommelse om att det allmännyttiga bostadsföretaget ska sänka kraven på de bostadssökande, t.ex. godkänna försörjningsstöd och etableringsersättning som inkomst: 105 (112)
- Överenskommelse med privata fastighetsägare att de ska sänka kraven på de bostadssökande t.ex. godkänna försörjningsstöd och etableringsersättning som inkomst: 28 (35)
- Uthyrning av bostäder i andra hand till personer enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen, som inte själva kan anskaffa en permanent boendelösning: 214 (222)
- Uthyrning av bostäder i andra hand utan biståndsbeslut enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen: 27 (36)
- Egna fastigheter med lägenheter som kan hyras ut lång tid (med förstahandskontrakt) till personer som inte själva kan anskaffa en permanent boendelösning: (24)
- Erbjuder tillsvidarekontrakt till anvisade nyanlända: 84 (86)
- "Bostad först" – förstahandskontrakt: 22 (17)
- "Bostad först" – andrahandskontrakt: 120 (98)
Arbetar kommunen med vräkningsförebyggande åtgärder?
- Ja: 255 (238)
- Nej: 29 (35)
- Inget svar: 6 (17)
Har kommunen regelbundet samarbete med hyresvärdar för att få fram bostäder till hushåll som inte själva kan anskaffa en permanent boendelösning?
- Ja, med kommunalt bostadsföretag: 244 (217)
- Ja, med privata hyresvärdar: 123 (103)
- Nej, inget sådant samarbete: 25 (45)
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.