Ekosystemtjänster vid lov

Ekosystemtjänster vid bygglov inom detaljplan

Granskad:

Om en åtgärd som kräver bygglov ska utföras inom ett område som omfattas av detaljplan kan flera förutsättningar för ekosystemtjänster redan vara hanterade i detaljplanen. Vissa förutsättningar hanteras dock inte i detaljplanen utan i stället i bygglovet genom den prövning som sker av vissa allmänna intressen och krav i 2 kap. respektive 8 kap. PBL.

På den här sidan berättar vi hur ekosystemtjänster hanteras vid prövning av bygglov inom detaljplan och hur en grönytefaktor kan hanteras i samband med prövningen.

När ett bygglov beviljas inom detaljplan ska vissa förutsättningar vara uppfyllda. Dessa förutsättningar är bland annat att en åtgärd inte får strida mot gällande detaljplan. Att en åtgärd ska följa gällande detaljplan beror på att här har markens lämplighet för den aktuella åtgärden och användningen av de områden som ingår i detaljplanen redan prövats genom planen. Frågor som rör ekosystemtjänster kan i viss utsträckning vara hanterade i detaljplanen som då utgör ramen för vad som i berörda avseenden kan krävas av markägaren. I så fall bör detta framgå av plankartan och planbeskrivningen.

30 §
   Även om bygglov inte krävs enligt 28 och 29 §§ kan bygglov krävas enligt 38 §. Lag (2025:974) .

Förutom att en åtgärd ska följa gällande detaljplan så ska den även uppfylla vissa andra krav i 2 och 8 kap PBL. En prövning mot dessa krav behöver därför ske i bygglovet. Ett exempel på ett sådant krav är kravet på att obebyggda tomter som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen.

30 §
   Även om bygglov inte krävs enligt 28 och 29 §§ kan bygglov krävas enligt 38 §. Lag (2025:974) .

9 §
   En obebyggd tomt som ska bebyggas med en byggnad ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med en byggnad som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. Lag (2025:974) .

Underlag för prövningen

En ansökan om lov ska innehålla de uppgifter som behövs för prövningen.

21 §
   Även om bygglov inte krävs enligt 19 och 20 §§ kan bygglov krävas enligt 34 och 35 §§ eller 38 §. Lag (2025:974) .

De uppgifter som kan behövas för prövningen, utifrån kravet på tomter i PBL med en koppling till ekosystemtjänster, är uppgifter om:

  • befintliga markhöjder,
  • befintlig terrängbeskaffenhet,
  • befintlig vegetation inklusive dess natur- och kulturvärden,
  • planerad tomtberedning,
  • planerade vägar,
  • planteringar,
  • dagvattenhantering och
  • markbehandlingar och behov av hårdgörning av mark.

För att exempelvis kunna bedöma att det inte uppstår betydande olägenheter för omgivningen kan det behövas uppgifter om hur tomten förhåller sig till angränsade tomter. Det kan då handla om att exempelvis visa hur marknivåerna på tomten ansluter i gräns till marknivåerna på angränsande tomter. Detta kan ha betydelse för exempelvis omhändertagande av dagvatten.

Avvikelse från detaljplan

Bygglov för en åtgärd som avviker från en bestämmelse i detaljplan får endast ges om avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte. Vid bedömningen av om en avvikelse är förenlig med planens syfte kan en tydlig planbeskrivning underlätta. Syftena med en plan kan också finnas underförstådda genom de bestämmelser som används i planen. Ett uttalat syfte med planen måste alltid beaktas. Som exempel anges det i förarbetena att man inte genom ett bygglov i ett område avsett för både friytor och parkering, kan låta friytan trängas ut av det förhållandet att bilplatsbehovet vuxit med åren. En sådan förändring måste beslutas som en planfråga. (jfr prop. 2010/11:63 s.51 och jfr prop. 1989/90:37 s.54 f.)

Komplettering av den nya plan- och bygglagen, prop. 2010/11:63 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.m., prop. 1989/90:37 (på Sveriges riksdags webbplats)

30 §
   Även om bygglov inte krävs enligt 28 och 29 §§ kan bygglov krävas enligt 38 §. Lag (2025:974) .

I ett ärende om bygglov kan avvikelse från en detaljplan där genomförandetiden gått ut, också medges om åtgärden är förenlig med planens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse. Ett sådant gemensamt behov kan exempelvis vara ett återvinningshus på en bostadsgård som enligt detaljplanen inte får bebyggas med byggnader. Det finns också andra möjligheter till avvikelse från detaljplan. Dock får bygglov inte ges om åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Om planen syftar till att beakta och främja ekosystemtjänster så behöver detta därmed beaktas vid bedömningen av om en åtgärd är en liten avvikelse från detaljplanen eller inte. Här är planbeskrivningen ett viktigt underlag.

Bygglov på allmän plats

För åtgärder på allmän plats ska bestämmelserna om tomter i 8 kap. 9-11 §§ PBL tillämpas i skälig utsträckning.

12 §
   Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

Ett exempel på ett krav som alltid kan ställas på allmänna platser är det grundläggande kravet att en tomt ska anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden på platsen. Detta krav bör enligt förarbetena alltid vara tillämpligt på allmänna platser. (jfr prop. 1985/86:1 s. 525 f.)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Grönytefaktor vid bygglovsprövning

En kommun kan arbeta med en så kallad grönytefaktor (GYF) för att säkerställa att en viss andel av tomten eller kvartersmarken ska förses med grönska. Grönytefaktorn kan tas upp i planbeskrivningen eller i andra relaterade dokument som gestaltningsprogram eller hållbarhetsprogram. Krav på att en viss grönytefaktor ska tillämpas får inte regleras i detaljplanen, utan i olika typer av genomförandeavtal. Granskningen av grönytefaktorn är därmed inte en del av prövningen av bygglovet. Grönytefaktorn behöver istället granskas av annan part på kommunen som miljöförvaltningen eller mark- och exploateringsförvaltningen. Detta sker lämpligen i anslutning till eller parallellt med bygglovsprövningen.

Boverket (2018). Ekosystemtjänster vid bygglov inom detaljplan. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/ekosystemtjanster/metod_planering/lov/inom-dp/ Hämtad 2025-12-10