Prövning av tidsbegränsat bygglov
Byggnadsnämnden får ge ett tidsbegränsat bygglov för en åtgärd som är avsedd att pågå under en begränsad tid. För att nämnden ska kunna ge lov måste ansökan vara för ett tidsbegränsat bygglov och åtgärden måste ha en tillfällig karaktär. Åtgärden måste även uppfylla någon eller några av förutsättningarna för permanent bygglov men får inte uppfylla alla. Tidsbegränsat bygglov får ges för en sammanlagd tid på högst 15 år. I vissa ärenden krävs också medgivande från Försvarsmakten och MSB.
När och var får tidsbegränsat bygglov ges?
Tidsbegränsat bygglov får ges för alla bygglovspliktiga åtgärder. Tidsbegränsat bygglov får alltså ges för nybyggnad, tillbyggnad och andra ändringar av byggnader såsom väsentligt ändrad användning, inredning av ytterligare lokal eller bostad eller fasadändringar. Tidsbegränsat bygglov kan även ges för uppförande eller ändring av anläggningar, skyltar och ljusanordningar. En förutsättning för att ge tidsbegränsat bygglov är att ansökan gäller ett tidsbegränsat bygglov. Byggnadsnämnden får alltså inte besluta om tidsbegränsat bygglov om ansökan gäller permanent bygglov. Nämnden får inte heller på eget initiativ ändra en ansökan om bygglov till att gälla tidsbegränsat bygglov.
1 §
I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
2 §
Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.
3 §
Lagen innehåller bestämmelser om
1. lagens syfte, innehåll och definitioner (1 kap.),
2. allmänna och enskilda intressen (2 kap.),
3. översiktsplan (3 kap.),
4. reglering med detaljplan och områdesbestämmelser (4 kap.),
5. att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser (5 kap.),
6. genomförandet av detaljplaner (6 kap.),
7. regional fysisk planering (7 kap.),
8. krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser (8 kap.),
9. lov och förhandsbesked (9 kap.),
10. genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder (10 kap.),
11. tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder (11 kap.),
12. byggnadsnämnden (12 kap.),
13. överklagande (13 kap.),
14. skadeersättning och inlösen (14 kap.),
15. domstolsprövning m.m. (15 kap.), och
16. bemyndiganden (16 kap.). Lag (2025:974) .
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
5 §
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
6 §
Den som innehar egendom med ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon ska vid tillämpning av denna lag anses som egendomens ägare.
71 §
Ett tidsbegränsat bygglov får ges om sökanden begär det, platsen kan återställas och
1. åtgärden är nybyggnad för bostadsändamål eller tillhörande åtgärd och uppfyller någon förutsättning enligt 56-66 §§, eller
2. åtgärden avses pågå under en begränsad tid och uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 56-66 §§. Lag (2025:974) .
72 §
Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får överstiga femton år endast om åtgärden är en sådan som avses i 71 § 2 och bygglovet ska användas för ett sådant ändamål av säsongskaraktär som avses i
40 §. Lag (2025:974) .
Ett tidsbegränsat bygglov kan ges både inom och utanför detaljplan. Det får också ges inom områdesbestämmelser. Ett tidsbegränsat bygglov ska inte användas för att undvika en planändring när det handlar om åtgärder av permanent karaktär som strider mot detaljplanen. Tidsbegränsat bygglov ska inte heller ges om marken behöver tas i anspråk för det i detaljplanen avsedda ändamålet. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 53 och prop. 1985/86:1 sid. 722)
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Två typer av tidsbegränsade bygglov
Det finns två olika typer av tidsbegränsade bygglov. Det ena bygglovet omfattar alla typer av bygglovspliktiga åtgärder medan det andra bygglovet endast gäller för nybyggnad för bostadsändamål. Det finns vissa skillnader mellan dessa, till exempel att ett tidsbegränsat lov för bostadshus inte behöver tillgodose ett tillfälligt behov.
1 §
I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
2 §
Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.
3 §
Lagen innehåller bestämmelser om
1. lagens syfte, innehåll och definitioner (1 kap.),
2. allmänna och enskilda intressen (2 kap.),
3. översiktsplan (3 kap.),
4. reglering med detaljplan och områdesbestämmelser (4 kap.),
5. att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser (5 kap.),
6. genomförandet av detaljplaner (6 kap.),
7. regional fysisk planering (7 kap.),
8. krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser (8 kap.),
9. lov och förhandsbesked (9 kap.),
10. genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder (10 kap.),
11. tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder (11 kap.),
12. byggnadsnämnden (12 kap.),
13. överklagande (13 kap.),
14. skadeersättning och inlösen (14 kap.),
15. domstolsprövning m.m. (15 kap.), och
16. bemyndiganden (16 kap.). Lag (2025:974) .
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
5 §
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
6 §
Den som innehar egendom med ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon ska vid tillämpning av denna lag anses som egendomens ägare.
71 §
Ett tidsbegränsat bygglov får ges om sökanden begär det, platsen kan återställas och
1. åtgärden är nybyggnad för bostadsändamål eller tillhörande åtgärd och uppfyller någon förutsättning enligt 56-66 §§, eller
2. åtgärden avses pågå under en begränsad tid och uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 56-66 §§. Lag (2025:974) .
72 §
Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får överstiga femton år endast om åtgärden är en sådan som avses i 71 § 2 och bygglovet ska användas för ett sådant ändamål av säsongskaraktär som avses i
40 §. Lag (2025:974) .
Denna text gäller det tidsbegränsade lov som kan ges för alla bygglovspliktiga åtgärder.
Du kan läsa mer om tidsbegränsat bygglov för bostadsändamål på sidan Tidsbegränsat bygglov för nybyggnad för bostadsändamål.
Prövning av tidsbegränsat bygglov för nybyggnad för bostadsändamål
Handläggning av tidsbegränsat bygglov
Alla bestämmelser i plan- och bygglagen, PBL, om handläggningen av lovärenden gäller även för handläggning av tidsbegränsade bygglov. Det betyder exempelvis att bestämmelser om upplysnings- och underrättelseskyldighet, handläggningstid, beslutets innehåll samt expediering och kungörelse gäller vid handläggning av tidsbegränsade bygglov. Bestämmelserna gäller också vid handläggning av förlängning av ett tidsbegränsat bygglov.
85 §
Byggnadsnämnden prövar ansökningar om lov och förhandsbesked. Lag (2025:974) .
86 §
En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla
1. fastighetens beteckning,
2. byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress,
3. den tidpunkt då byggnads-, rivnings- eller markarbetena är avsedda att påbörjas,
4. förslag på kontrollansvarig med uppgift om dennes person- eller organisationsnummer och adress, om det behövs en kontrollansvarig enligt 10 kap. 9 och 10 §§,
5. de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen, och
6. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om sökanden vill ge byggnadsnämnden förutsättningar att besluta om lov och startbesked samtidigt. Lag (2025:974) .
87 §
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i
67 § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 68 § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov, utöver det som sägs i 86 §, innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2025:974) .
88 §
En ansökan om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a och som ska vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan ska, utöver det som sägs i 86 §, innehålla
1. uppgifter om
a) byggnadsverkets utformning och omfattning,
b) rivningsarbeten, om sådana kan förutses,
c) miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade,
d) vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,
e) de betydande miljöeffekter som åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
f) åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
2. en bedömning av om den åtgärd som ansökan avser kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Om ansökan avser en åtgärd som, enligt föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till denna lag, inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller första stycket endast om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda. Lag (2025:974) .
89 §
Uppgifterna enligt 88 § ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de omständigheter som hänsyn ska tas till vid en undersökning av en åtgärds miljöpåverkan enligt
6 kap. miljöbalken.
Om ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap.
28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt
6 kap. miljöbalken, ska ansökan utformas med hänsyn till resultatet av den bedömningen. Lag (2025:974) .
90 §
De handlingar som lämnas in i ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara lämpliga för arkivering, om byggnadsnämnden begär det. Lag (2025:974) .
91 §
Om en ansökan är ofullständig, får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att ansökan kan komma att avvisas eller att ärendet kan komma att avgöras i befintligt skick om föreläggandet inte följs.
Om föreläggandet inte följs, får byggnadsnämnden avvisa ansökan eller avgöra ärendet i befintligt skick. Lag (2025:974) .
92 §
Om byggnadsnämnden finner att en åtgärd som avses med en ansökan också omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt annan lag eller författning, ska nämnden upplysa sökanden om detta. Lag (2025:974) .
93 §
Om en ansökan avser en åtgärd som måste anmälas till kommunen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av
9 kap. 6 § miljöbalken, ska byggnadsnämnden underrätta miljönämnden om sitt ärende. Byggnadsnämnden och miljönämnden ska samordna handläggningen av ärendena så att
1. berörda myndigheter, organisationer och enskilda parter ges tillfälle att i ett sammanhang yttra sig i båda ärendena, och
2. beslut i båda ärendena meddelas i ett sammanhang.
Om det finns särskilda skäl, får nämnderna besluta att det inte ska ske någon samordning enligt första stycket. Innan de fattar ett sådant beslut ska de ge varandra och de berörda parterna tillfälle att yttra sig. Lag (2025:974) .
94 §
Byggnadsnämnden ska underrätta enligt det som framgår av
95-97 §§, om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser
1. en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. en åtgärd som
a) ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
b) inte är reglerad i områdesbestämmelser, och
c) inte endast kompletterar ett en- eller tvåbostadshus med en sådan tillbyggnad eller komplementbyggnad som avses i 59 § 1.
Underrättelse behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges, eller att ansökan saknar betydelse för ägaren eller innehavaren av den särskilda rätten som avses i 96 § första stycket 1.
Om ansökan ändras efter underrättelsen behöver en ny underrättelse endast ske om ändringen strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. De som har haft synpunkter på den ursprungliga ansökan ska dock alltid ges tillfälle att yttra sig. Lag (2025:974) .
95 §
Underrättelse ska ske med ett meddelande som innehåller information om
1. ansökans huvudsakliga innehåll,
2. var ansökan hålls tillgänglig, och
3. på vilket sätt, till vem och inom vilken tid synpunkter på ansökan kan lämnas. Lag (2025:974) .
96 §
Meddelandet ska
1. skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
2. kungöras genom att det anslås på kommunens anslagstavla.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .
97 §
/Upphör att gälla U:2026-01-01/
Byggnadsnämnden ska i de fall som avses i 94 §, genom ett meddelande enligt 95 §, även underrätta Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, inom deras respektive ansvarsområden, om åtgärden i ansökan om lov eller förhandsbesked
1. ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse på grund av att det behövs för totalförsvarets anläggningar, och
2. omfattas av krav på bygglov enligt bestämmelser som avses i
2 § andra stycket eller enligt det som följer av 3-7, 9-13,
15-17, 22, 23, 25, 26, 28, 29, 31, 32, 36, 39 och 40 §§ eller krav på marklov enligt det som följer av 47-50 §§.
En sådan underrättelse krävs inte om Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för viss åtgärd inom ett särskilt område har beslutat detta och underrättat kommunen om beslutet. Lag (2025:974) .
97 §
/Träder i kraft I:2026-01-01/
Byggnadsnämnden ska i de fall som avses i 94 §, genom ett meddelande enligt 95 §, även underrätta Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, inom deras respektive ansvarsområden, om åtgärden i ansökan om lov eller förhandsbesked
1. ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse på grund av att det behövs för totalförsvarets anläggningar, och
2. omfattas av krav på bygglov enligt bestämmelser som avses i
2 § andra stycket eller enligt det som följer av 3-7, 9-13,
15-17, 22, 23, 25, 26, 28, 29, 31, 32, 36, 39 och 40 §§ eller krav på marklov enligt det som följer av 47-50 §§.
En sådan underrättelse krävs inte om Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar för viss åtgärd inom ett särskilt område har beslutat detta och underrättat kommunen om beslutet. Lag (2025:1079) .
98 §
Innan byggnadsnämnden beslutar om lov eller förhandsbesked ska nämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta sökanden och fastighetsägaren om allt underlag av betydelse för beslutet och ge dem tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över underlaget. Lag (2025:974) .
99 §
/Upphör att gälla U:2026-01-01/
Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och besluta i ärendet inom tio veckor från
1. den dag ansökan kom in till nämnden (ansökningsdagen),
2. den dag efter ansökningsdagen då ytterligare underlag eller en ändring av ansökan kom in till nämnden från sökanden på sökandens initiativ,
3. den dag efter ansökningsdagen då besked enligt 80 § kom in från Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, eller
4. den dag då sökanden avhjälpt en brist i ansökan, om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 91 § första stycket att avhjälpa bristen.
Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får tioveckorsfristen i första stycket förlängas en gång med högst tio veckor. Lag (2025:974) .
99 §
/Träder i kraft I:2026-01-01/
Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och besluta i ärendet inom tio veckor från
1. den dag ansökan kom in till nämnden (ansökningsdagen),
2. den dag efter ansökningsdagen då ytterligare underlag eller en ändring av ansökan kom in till nämnden från sökanden på sökandens initiativ,
3. den dag efter ansökningsdagen då besked enligt 80 § kom in från Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, eller
4. den dag då sökanden avhjälpt en brist i ansökan, om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 91 § första stycket att avhjälpa bristen.
Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får tioveckorsfristen i första stycket förlängas en gång med högst tio veckor. Lag (2025:1079) .
100 §
Byggnadsnämnden ska
1. när en ansökan om lov eller förhandsbesked har kommit in, skriftligen informera sökanden om
a) vilka tidsfrister som gäller för nämndens beslut i ärendet,
b) att den avgift som nämnden får ta ut reduceras om tidsfristen för beslut överskrids, och
c) möjligheterna att överklaga nämndens beslut,
2. om tidsfristen för beslut till följd av 99 § första stycket
2, 3 eller 4 börjar löpa vid en annan tidpunkt än ansökningsdagen, skriftligen informera sökanden om den ändrade tidpunkten, och
3. om tidsfristen förlängs enligt 99 § andra stycket, innan den ursprungliga tidsfristen gått ut skriftligen informera sökanden om förlängningen och skälen för den. Lag (2025:974) .
101 §
Om ett ärende har återförvisats till byggnadsnämnden för förnyad handläggning, ska bestämmelserna om tidsfrister och information i 99 och 100 §§ tillämpas. Det som sägs där om ansökningsdagen ska då i stället gälla den dag ärendet kom tillbaka till nämnden. Lag (2025:974) .
102 §
Trots 99 § får byggnadsnämnden besluta att ett ärende om lov eller förhandsbesked inte ska avgöras förrän
1. frågan om dispens från strandskydd har avgjorts, om ärendet om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som också omfattas av en ansökan om dispens från strandskydd,
2. frågan om expropriation har avgjorts, om ärendet om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som också omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd, eller
3. frågan om planarbete har avslutats, om ärendet om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som också omfattas av ett påbörjat arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser.
Om kommunen inte har avslutat planarbetet enligt första stycket 3 inom två år från det att ansökan om lov eller förhandsbesked kom in till byggnadsnämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked avgöras utan dröjsmål. Lag (2025:974) .
103 §
Om ett bygglov för en åtgärd tidigare har vägrats på grund av att ett tillstånd till expropriation har getts och det tillståndet har upphört att gälla, får en ny ansökan om bygglov till åtgärden inte avslås på grund av ett nytt expropriationstillstånd förrän tio år har förflutit från den dag då det första expropriationstillståndet gavs. Lag (2025:974) .
108 §
Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
1. sökanden och fastighetsägaren, och
2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.
Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket.
Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2025:974) .
109 §
Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande om beslutet på kommunens anslagstavla.
I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .
110 §
Det meddelande som kungörs enligt 109 § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
1. dem som avses i 96 § första stycket 1, om det inte är uppenbart att beslutet saknar betydelse för mottagaren, och
2. dem som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda, om antalet inte är så stort att ett utskick skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet.
Meddelanden enligt första stycket ska inte skickas till dem som ska delges eller få beslutet skickat till sig enligt
108 §. Lag (2025:974) .
Nämndens beslut om att bevilja eller avslå en ansökan om förlängning ska motiveras precis som andra beslut i bygglovsärenden. I beslutet bör det framgå vilken eller vilka förutsättningar för bygglov som är uppfyllda och inte är uppfyllda.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
När tidsbegränsat bygglov ska ges
I en detaljplan får kommunen medge en tillfällig användning av mark eller byggnader som inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål som platsen är tänkt att användas till på lång sikt. En tillfällig användning innebär att marken kan användas på ett meningsfullt sätt även innan den tas i anspråk för den användning som planen egentligen avser. Kommunen kan ange hur länge den tillfälliga användningen får pågå i detaljplanen. Tiden räknas från den dag då genomförandetiden börjar löpa. Om inget anges om hur lång tid den tillfälliga användningen får pågå är tiden 5 år från det att genomförandetiden startat.
26 §
I detaljplanen får kommunen bestämma tillfällig användning av mark eller byggnader som inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen.
27 §
Den tid som den tillfälliga användningen får pågå ska bestämmas i planen.
Tiden får bestämmas till högst tio år och ska räknas från den dag som följer av 21 § andra stycket.
28 §
Om detaljplanen saknar uppgift om hur lång tid en tillfällig användning får pågå, är tiden fem år.
Om en detaljplan innehåller en sådan bestämmelse och åtgärden stämmer överens med den ska byggnadsnämnden ge ett tidsbegränsat bygglov för högst den tid som anges i detaljplanen. Detta är det enda tillfället då byggnadsnämnden, om sökanden begärt det, är skyldig att ge ett tidsbegränsat bygglov.
1 §
I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
2 §
Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.
3 §
Lagen innehåller bestämmelser om
1. lagens syfte, innehåll och definitioner (1 kap.),
2. allmänna och enskilda intressen (2 kap.),
3. översiktsplan (3 kap.),
4. reglering med detaljplan och områdesbestämmelser (4 kap.),
5. att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser (5 kap.),
6. genomförandet av detaljplaner (6 kap.),
7. regional fysisk planering (7 kap.),
8. krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser (8 kap.),
9. lov och förhandsbesked (9 kap.),
10. genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder (10 kap.),
11. tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder (11 kap.),
12. byggnadsnämnden (12 kap.),
13. överklagande (13 kap.),
14. skadeersättning och inlösen (14 kap.),
15. domstolsprövning m.m. (15 kap.), och
16. bemyndiganden (16 kap.). Lag (2025:974) .
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
5 §
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
6 §
Den som innehar egendom med ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon ska vid tillämpning av denna lag anses som egendomens ägare.
När tidsbegränsat bygglov får ges
Ett tidsbegränsat bygglov får ges om en åtgärd uppfyller följande kriterier:
- Platsen där åtgärden ska placeras går att återställa.
- Åtgärden är avsedd att pågå under en begränsad tid
- Sökanden har ansökt om ett tidsbegränsat bygglov.
- Någon eller några, men inte alla, förutsättningar för bygglov i PBL är uppfyllda.
71 §
Ett tidsbegränsat bygglov får ges om sökanden begär det, platsen kan återställas och
1. åtgärden är nybyggnad för bostadsändamål eller tillhörande åtgärd och uppfyller någon förutsättning enligt 56-66 §§, eller
2. åtgärden avses pågå under en begränsad tid och uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 56-66 §§. Lag (2025:974) .
Att byggnadsnämnden får ge ett tidsbegränsat bygglov innebär att nämnden har stor handlingsfrihet att bedöma om det är lämpligt att ge ett sådant bygglov eller inte. Det innebär att byggnadsnämnden inte är skyldig att ge ett tidsbegränsat bygglov även om samtliga förutsättningar är uppfyllda. Byggnadsnämnden måste göra en bedömning om det är lämpligt att ge ett tidsbegränsat bygglov i varje enskilt fall. (RÅ 1991 not. 162)
Platsen där åtgärden ska placeras ska gå att återställa
Platsen där åtgärden ska placeras måste kunna återställas. Det ska vara praktiskt och ekonomiskt rimligt att återställa platsen inom den tidsperiod som lovet söks för. Återställandet innefattar utöver själva åtgärden även tillhörande åtgärder och markarbeten. Detta betyder att byggnadsnämnden behöver göra en bedömning av hur omfattande åtgärder som kommer att behövas för åtgärden, i förhållande till den tid som åtgärden ska finnas. För att en kommande avveckling ska kunna bedömas vara trovärdig bör det redan i ansökan redovisas hur det är tänkt att åtgärden ska avvecklas. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 263-264, prop. 2016/17:137 sid. 13 och prop. 2006/07:122 sid. 53-54)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024:25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
Tidsbegränsade bygglov för bostäder, prop. 2016/17:137 (på Sveriges riksdags webbplats)
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)
Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i en dom om tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av studentbostäder konstaterat att det inte var praktiskt eller ekonomiskt rimligt att avveckla åtgärden inom den avsedda tiden. Studentbostäderna skulle uppföras som modulhus som var enkla att demontera men grundläggnings- och markarbetena krävde sprängning, schaktning, spontning och marksanering. Domstolen konstaterade att åtgärden krävde omfattande och förhållandevis kostsamma markåtgärder och grundläggningsarbeten och att det därför inte var praktiskt och ekonomiskt rimligt att avveckla åtgärden inom den avsedda tiden. Att de lokala förutsättningarna på platsen innebar att det ofta behövdes mer omfattande grundläggningsarbeten hade inte någon betydelse för bedömningen. (MÖD 2016-06-28 mål nr P 1128-16)
Mål: P 1128-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en annan dom prövade MÖD om en plats kunde återställas efter ett tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av bostadsmoduler för studentbostäder. Marken som skulle bebyggas var planlagd som parkmark. Det var inte fråga om omfattande markarbeten med pålning, sprängning, schaktning, spontning eller marksanering. Det var endast fråga om pålningsarbeten, anläggande av bottenplatta samt mindre justeringar av marknivån. Sökande hade redogjort för hur platsen skulle återställas. De uppförda bostadsmodulerna skulle monteras ned för att byggas upp på annan plats. Pålarna skulle kapas en meter under mark och bottenplattorna bilas bort. Platsen skulle sedan täckas med jord och besås med gräs för att få samma utseende och kvaliteter som innan de utförda åtgärderna. Domstolen konstaterade att sökande hade visat att platsen kunde återställas inom den avsedda tiden och att det saknas anledning att ifrågasätta sökandens bedömning att kostnaden för återställningsarbetet var ekonomiskt rimligt. Prövningen avsåg tidsbegränsat bygglov för bostadsändamål men enligt Boverkets uppfattning bör bedömningen om det är praktiskt och ekonomiskt möjligt att avveckla åtgärden och återställa platsen vara densamma även för andra tidsbegränsade åtgärder. (MÖD 2017-06-20 mål nr P 11330-16/2017:25 II)
Mål: P 11330-16/MÖD 2017:25 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Åtgärden är avsedd att pågå under en begränsad tid
För att en ansökan om tidsbegränsat bygglov ska kunna beviljas krävs det att den sökta åtgärden är avsedd att pågå under en begränsad tid. Detta har i rättspraxis tolkats som att åtgärden behöver vara av tillfällig karaktär. Det är den sökande som ska visa att åtgärden är av tillfällig karaktär. (MÖD 2015-04-24 mål nr P 10151-14)
Mål: P 10151–14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
71 §
Ett tidsbegränsat bygglov får ges om sökanden begär det, platsen kan återställas och
1. åtgärden är nybyggnad för bostadsändamål eller tillhörande åtgärd och uppfyller någon förutsättning enligt 56-66 §§, eller
2. åtgärden avses pågå under en begränsad tid och uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 56-66 §§. Lag (2025:974) .
Att en åtgärd ska ha en tillfällig karaktär betyder två saker. Det betyder dels att åtgärden i sig ska vara tillfällig. Det ska vara rimligt och realistiskt, med hänsyn till de tekniska och ekonomiska möjligheterna, att avveckla åtgärden och återställa platsen eller byggnaden. Det betyder även att åtgärden ska tillgodose ett tillfälligt behov. Det är alltså inte tillräckligt att en åtgärd är lätt att demontera eller ta bort. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 51 och 53)
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)
Åtgärden ska tillgodose ett tillfälligt behov
För att en ansökan om tidsbegränsat bygglov ska kunna beviljas krävs det att den sökta åtgärden ska tillgodose ett tillfälligt behov. Det är alltså inte tillräckligt att åtgärden endast ska pågå under begränsad tid eller att det är lätt att montera ner den. (MÖD 2014-01-24 mål nr P 7678-13)
Mål: P 7678-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Det är den sökande som ska visa att behovet är tillfälligt. Det kan exempelvis göras genom att beskriva varför behovet är tillfälligt. I vissa fall kan dock behovet vara långsiktigt men åtgärden på den aktuella platsen är en tillfällig lösning. I sådana fall ska sökanden redovisa en konkret och realistisk lösning på hur behovet ska lösas när det tidsbegränsade lovet går ut, exempelvis att behovet ska tillgodoses på en annan plats. Att detaljplanen ska ändras så att åtgärden blir planenlig är inte en godtagbar lösning. I sådana fall är behovet inte tillfälligt på den aktuella platsen.
Exempel på rättsfall där det var ett tillfälligt behov
I en dom prövade MÖD om nybyggnad av skolpaviljonger tillgodosåg ett tillfälligt behov. Sökande hade framfört att skolpaviljongerna dels skulle användas för evakuering av elever under den tid som en permanent skola byggdes om och även för att tillgodose ett utökat men tillfälligt behov av utbildningsplatser under de närmaste åren. När det gällde behovet av paviljongerna på grund av att den befintliga skolan skulle byggas om, ansåg MÖD att detta typiskt sett var ett sådant tillfälligt behov som gör att det kan finnas förutsättningar att bevilja ett tidsbegränsat bygglov. Domstolen konstaterade dock att det krävs en utredning som visar att behovet är tillfälligt på grund av ett tillfälligt ökat behov av utbildningsplatser. Sökande presenterade två utlåtanden från kommunens utbildningsförvaltning som utförligt redogjorde för behovet av elevplatser. Enligt utlåtandena skulle antalet åter minska till en nivå som motsvarade skolans kapacitet efter några år. Detta ansåg domstolen vara tillräckligt för att visa på ett tillräckligt behov och tidsbegränsat bygglov kunde beviljas. (MÖD 2015-04-24 mål nr P 10151-14)
Mål: P 10151–14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I ett annat rättsfall prövade MÖD en ansökan om tidsbegränsat lov för ett flerbostadshus med genomgångsbostäder för ungdomar. Sökande hade redovisat att behovet av genomgångsbostäder för unga hade ökat och att arbete med detaljplaner på andra områden i kommunen pågick för att möta behovet på lång sikt. Domstolen konstaterade att sökanden hade redovisat en konkret framtida lösning för behovet och att åtgärden på den aktuella platsen därför tillgodosåg ett tillfälligt behov. Det fanns därför inget hinder att meddela tidsbegränsat bygglov. (MÖD 2015-03-26 mål nr P 8860-14)
Mål: P 8860-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
MÖD kom fram till samma slutsats i en dom om tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av studentbostäder i form av modulhus. Sökanden hade redovisat att det i kommunen fanns ett antal pågående detaljplaner med syfte att ta fram studentbostäder och ett antal planer som redan hade vunnit laga kraft. Dessa åtgärder ansåg domstolen framstod som ett konkret alternativ och framtida lösning på behovet av studentbostäder. MÖD konstaterade därför att behovet av åtgärderna var tillfälligt på den aktuella platsen. Även i en dom om en pelletspanna konstaterade MÖD att behovet var tillfälligt på den aktuella platsen, efter att sökande visat en konkret alternativ plats för att lösa behovet av pelletspannan permanent. (MÖD 2016-06-28 mål nr P 1128-16/2016:27 och MÖD 2015-11-05 mål nr P 6797-15)
Mål: P 1128-16/MÖD 2016:27 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 6797-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en dom har MÖD prövat om en väsentlig ändrad användning till ett anläggningsboende tillgodosåg ett tillfälligt behov. Kommunen hade ett avtal med bolaget att hyra byggnaden för ändamålet under ett antal år, med möjlighet till viss förlängning. På grund av en kraftig minskning av antalet flyktingar ansågs att behovet av sådana anläggningsboenden skulle komma att minska under hyrestiden. Kommunens fastighetsförvaltning bedömde att det inte skulle finnas ett behov av anläggningsboende när hyrestiden hade gått ut. Domstolen konstaterade att utredningen gav tillräckligt stöd för att anse att det aktuella anläggningsboendet tillgodosåg ett tillfälligt behov och att tidsbegränsat bygglov kunde beviljas. (MÖD 2017-10-09 mål nr P 8690-16)
Mål: P 8690-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Exempel på rättsfall där det inte var ett tillfälligt behov
I en dom prövade MÖD om tidsbegränsat bygglov för upplag i form av fyra containrar för källsortering tillgodosåg ett tillfälligt behov. Sökande hade framfört att uppställningen av containrarna var en förutsättning för att de skulle kunna driva sin verksamhet. Domstolen bedömde att behovet av källsortering var permanent på platsen och att sökanden inte hade redovisat någon alternativ framtida lösning av behovet. Den omständigheten att containrarna var enkla att ta bort hade ingen betydelse för bedömningen av om behovet var tillfälligt. Domstolen bedömde därför att det inte gick att ge tidsbegränsat bygglov. (MÖD 2013-09-05 mål nr P 3676-13)
Mål: P 3676-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en annan dom om tidsbegränsat bygglov för en återvinningsstation framförde sökanden att den aktuella placeringen var tillfällig i avvaktan på att en permanent plats för återvinningstationen påträffas. De framförde även att de ansträngt sig för att hitta en permanent plats i området samt att de kommer ha en fortsatt dialog med markägare inom området för att hitta en permanent plats. Sökanden hade dock inte redovisat någon konkret plan hur behovet av återvinningsstationer inom området skulle tillgodoses i framtiden. Domstolen konstaterade därför att återvinningstationen tillgodosåg ett behov som var permanent. Bygglovet upphävdes därför. (MÖD 2014-01-24 mål nr P 7678-13)
Mål: P 7678-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
MÖD har även prövat om en nybyggnad av en restaurang tillgodosåg ett tillfälligt behov. Domstolen konstaterade att byggnaden var förhållandevis lätt att montera ner. Verksamheten var tänkt att pågå varje sommar mellan maj-augusti. Domstolen ansåg dock att åtgärden inte tillgodosåg ett tillfälligt behov eftersom behovet av byggnaden var permanent. Det faktum att själva verksamheten bara skulle bedrivas säsongsvis i byggnaden innebar inte att byggnaden var av tillfällig karaktär. (MÖD 2014-06-05 mål nr P 11590-13)
Mål: P 11590-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I ett rättsfall om ett tidsbegränsat bygglov för en pråm ansåg MÖD att det inte gick att bedöma om och i så fall när behovet av pråmen på aktuell plats kunde förväntas upphöra. Sökande framförde att avsikten var att flytta tillbaka pråmen till ursprunglig plats när renoveringsarbetena av den kajen var klara eller hitta en ny plats för pråmen. Möjligheterna att flytta tillbaka till den ursprungliga platsen var dock små. Sökande hade tidigare gjort en mycket omfattande inventering av tänkbara kajplatser och kunde då inte hitta lämpliga och möjliga platser. MÖD konstaterade därför att det inte fanns en konkret och långsiktig plan för hur man i framtiden, på annan plats, skulle tillgodose behovet av pråmen. Det fanns därför inte förutsättningar för att ge ett tidsbegränsat bygglov. (MÖD 2015-10-22 mål nr P 2701-15)
Mål: P 2701-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
MÖD kom fram till samma slutsats i en dom om tidsbegränsat bygglov för tälthall för idrott. Tälthallen skulle uppföras på den aktuella platsen i avvaktan på att en permanent fotbollshall kunde uppföras. Det pågick en utredning om lämplig mark för att hitta en plats för en permanent placering av en fotbollshall. MÖD konstaterade att det inte fanns en konkret och långsiktig plan för hur man i framtiden, på en annan plats, skulle tillgodose behovet och upphävde därför bygglovet. (MÖD 2015-04-24 mål nr P 7171-14)
Mål: P 7171-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en annan dom prövade MÖD tidsbegränsat bygglov för en tältpaviljong som användes för samling och förtäring vid arrangemang eftersom sökandes huvudbyggnad då inte räckte till. Sökande hade inte redovisat att behovet av åtgärden enbart var tillfälligt. Tältpaviljongen hade använts varje sommarsäsong under 4 års tid. MÖD ansåg därför att behovet av större utrymme framstod som permanent. (MÖD 2013-11-26 mål nr P 6220-13)
Mål: P 6220-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Sökanden ska ha ansökt om ett tidsbegränsat bygglov
En av förutsättningarna för tidsbegränsat bygglov är att den sökande själv begär det. Detta betyder att byggnadsnämnden inte kan besluta om ett tidsbegränsat bygglov om ansökan gäller ett permanent bygglov. Om byggnadsnämnden är osäker på om ansökan avser ett tidsbegränsat bygglov eller ett permanent bygglov, är det lämpligt att kontakta sökanden för att reda ut vad ansökan avser. Om ansökan avser nybyggnad för bostadsändamål krävs det inte att sökanden anger vilken typ av tidsbegränsat bygglov som söks.
33 §
Även om bygglov inte krävs enligt 31 och 32 §§ kan bygglov krävas enligt 34 och 35 §§ eller 38 §. Lag (2025:974) .
Ibland kan det vara uppenbart att sökande har begärt ett tidsbegränsat lov utan att det uttryckligen framgår av ansökan. I ett rättsfall från MÖD hade en sökande lämnat in en ansökan om ändring av ett redan beviljat tidsbegränsat bygglov för en tillbyggnad. Det framgick dock inte uttryckligen av ansökan att den avsåg tidsbegränsat bygglov. Domstolen behandlade ansökan om ändring av lovet som en ny lovansökan för tidsbegränsat lov. I handlingarna som lämnats in fanns ritningar på tillbyggnaden som det första tidsbegränsade lovet beviljats för. Dessutom hade sökanden och nämnden fört en dialog om tidsbegränsat lov innan den sista ansökan lämnats in. Enligt MÖD var det tillräckligt för att kravet på att sökanden måste begära tidsbegränsat bygglov var uppfyllt. (MÖD 2014-01-10 mål nr P 4066-13)
Mål: P 4066-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Någon eller några men inte alla förutsättningar ska vara uppfyllda
Ett tidsbegränsat bygglov får ges för en åtgärd som uppfyller någon eller några, men inte alla, förutsättningar för ett permanent bygglov. Tidsbegränsat bygglov får alltså ges även om åtgärden inte uppfyller alla krav för att få permanent lov. Däremot måste det uppfylla minst ett av kraven. Huvudregeln är att permanent bygglov ska beviljas för åtgärder som kräver lov vilket betyder att om åtgärden uppfyller alla förutsättningar för permanent bygglov så får inte tidsbegränsat bygglov ges. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 51)
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)
71 §
Ett tidsbegränsat bygglov får ges om sökanden begär det, platsen kan återställas och
1. åtgärden är nybyggnad för bostadsändamål eller tillhörande åtgärd och uppfyller någon förutsättning enligt 56-66 §§, eller
2. åtgärden avses pågå under en begränsad tid och uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 56-66 §§. Lag (2025:974) .
Prövning av bygglov inom detaljplan
Prövning av bygglov inom områdesbestämmelser
Prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser
Byggnadsnämnden ska i det enskilda fallet göra en bedömning av vilka krav som ska vara uppfyllda och i vilken grad. Vid prövningen är det syftet med åtgärden, och inte dess varaktighet, som bör vara avgörande för vilka krav som är rimliga att ställa. Det betyder att den planerade användningen av en byggnad är avgörande för vilka krav som är rimliga att ställa. Exempelvis är det rimligt att ställa högre krav på placering och utformning av en byggnad där användningen är skola än en byggnad för cykelförvaring. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 54)
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)
Byggnadsnämndens lämplighetsbedömning bör innefatta en avvägning mellan intresset av att utföra åtgärden och de motstående intressen som skyddas av PBL. Eventuella olägenheter av åtgärden får vägas mot nyttan av den. Normalt bör det krävas goda skäl för att ge bygglov för en åtgärd som bedöms innebära större olägenheter än sådana som accepteras för permanenta bygglov. Samtidigt finns det ett visst handlingsutrymme för byggnadsnämnden att göra en avvägning. Ett grundläggande krav är dock att en byggnad ska placeras så att den eller dess användning inte inverkar negativt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Byggnader där människor ska vistas bör aldrig placeras eller utformas på ett sätt som är farligt för säkerhet eller hälsa. Byggnadsnämnden bör vara särskilt restriktiv vid prövningen när det gäller olägenheter i form av buller. (jfr prop. 2006/07:122 sid 54, prop. 2016/17:137 sid. 10-11, RÅ 1991 not. 162 och prop. 2013/14:59 sid. 27)
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)
Tidsbegränsade bygglov för bostäder, prop. 2016/17:137 (på Sveriges riksdags webbplats)
Fler bostäder åt unga och studenter, prop. 2013/14:59 (på Sveriges riksdags webbplats)
När det gäller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan finns ett antal krav enligt EU-rätten som säkerställs genom planförfarandet. Vid den lämplighetsprövning som ska göras kan därför inte detaljplanekravet sättas åt sidan på ett sätt som medför att EU-rätten inte följs. Även andra intressen som bland annat riksintressen för totalförsvaret bör väga tungt i lämplighetsprövningen. (jfr prop. 2016/17:137 sid. 14)
Tidsbegränsade bygglov för bostäder, prop. 2016/17:137 (på Sveriges riksdags webbplats)
Tidsbegränsat lov som utförs i strid mot en detaljplan
Eftersom tidsbegränsat lov får ges för åtgärder som inte uppfyller alla kraven som gäller för permanent lov, får åtgärden strida mot detaljplanen. Tidsbegränsat bygglov får inte ges om alla förutsättningar för permanent bygglov är uppfyllda. När det gäller kravet på planenlighet är det dock inte tillräckligt att åtgärden avviker från detaljplanen för att kravet på planenlighet inte ska vara uppfyllt. Dessutom får inte åtgärdens avvikelse vara en godtagbar avvikelse, som exempelvis en liten avvikelse. Det innebär att om ett permanent lov kan ges för åtgärden på grund av att det är en godtagbar avvikelse ska permanent lov ges i stället för tidsbegränsat lov. Avvikelsemöjligheten används alltså enbart för permanenta lov.
71 §
Ett tidsbegränsat bygglov får ges om sökanden begär det, platsen kan återställas och
1. åtgärden är nybyggnad för bostadsändamål eller tillhörande åtgärd och uppfyller någon förutsättning enligt 56-66 §§, eller
2. åtgärden avses pågå under en begränsad tid och uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 56-66 §§. Lag (2025:974) .
60 §
Trots 56 § första stycket 2, 57 § första stycket 1 och
59 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om
1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och avvikelsen är liten,
2. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
3. åtgärden är att inreda en vind till bostad i ett bostadshus.
Bygglov för en åtgärd som avses i första stycket 3 får i ett område som omfattas av en detaljplan ges först efter det att planens genomförandetid har gått ut. Lag (2025:974) .
61 §
Trots 56 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan, om planens genomförandetid har gått ut och
1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. åtgärden innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till området och den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2025:974) .
Om en åtgärd strider mot detaljplanen kan den planenliga användningen trängas undan. Byggnadsnämnden måste då göra en avvägning om detta är rimligt i förhållande till nyttan med åtgärden. En sådan avvägning kan till exempel vara aktuell vid placering av ett byggnadsverk på allmän plats. (MÖD 2015-04-24 mål nr P 10151–14)
Mål: P 10151–14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en dom prövade MÖD ett tidsbegränsat bygglov för modulbostäder som skulle placeras på mark som var detaljplanelagd för bland annat industri- och hantverksändamål. I nära anslutning till den tilltänkta platsen fanns en industri som hade ett miljötillstånd med bullervillkor. Villkoret innebar att verksamheten inte fick bidra till att den ekvivalenta ljudnivån vid bostäder överskred 40 dB(A) nattetid. Modulbostäderna skulle bli mer utsatta för buller från verksamheten än redan befintliga bostäder. Av bullerutredningar framgick det att de uppmätta och beräknade ljudnivåerna nattetid överskred riktvärdet i området där modulbostäderna skulle placeras. I bygglovet angavs inga beräknade bullervärden vilket innebar att om ljudnivån i bullervillkoret överskreds skulle verksamheten kunna drabbas av tillsynsåtgärder och straffansvar enligt miljöbalken. Domstolen konstaterade att det fanns en risk att modulbostäderna skulle begränsa möjligheten för verksamheten att bedrivas i enlighet med miljötillståndet. Vid avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen vägde MÖD företagets intresse av att bedriva verksamheten mot intresset av att ordna boende för studenter och unga vuxna. I avvägningen tog domstolen hänsyn till att den befintliga verksamheten var planenlig medan modulbostäderna stred mot användningsbestämmelserna i detaljplanen. MÖD ansåg att risken att verksamheten skulle begränsas innebar att bygglov inte kunde ges. (MÖD 2019-03-28 mål nr P 436-18)
Mål: P 436-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I en annan dom om tidsbegränsat lov var frågan om tidsbegränsat bygglov kunde ges för skolpaviljonger. Skolpaviljongerna skulle placeras i anslutning till en befintlig skola på parkmark där det fanns gräsytor och en fotbollsplan. En av frågorna i domen var om det fanns förutsättningar för att bevilja tidsbegränsat bygglov med hänsyn till att parkmarken behövdes som rekreationsyta. Det allmänna intresset av utbildningsplatser i området och lokaler vid ombyggnad av skolan vägdes mot det allmänna intresset av att allmänheten skulle ha fortsatt tillgång till parken. Marken som skolpaviljongerna skulle placeras på var ett sammanhållande parkområde som var cirka tio hektar stort. Domstolen bedömde att den mark som paviljongerna upptog, var begränsad i förhållande till den totala storleken av parkområdet och det framkom även att det fanns en ytterligare fotbollsplan i närområdet som allmänheten kunde använda. Det allmänna intresset av att behålla marken som rekreationsyta kunde enligt domstolens mening därför inte anses så starkt att det vägde tyngre än det allmänna intresset av att tillgodose behovet av utbildningsplatser i området och att skolan kunde byggas om. (MÖD 2015-04-24 mål nr P 10151–14)
Mål: P 10151–14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Medgivande från Försvarsmakten eller MSB
För att tidsbegränsat bygglov ska kunna ges för en åtgärd i en ansökan som byggnadsnämnden ska höra Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,MSB, om krävs det ett medgivande från den myndighet som ska ha hörts.
80 §
/Upphör att gälla U:2026-01-01/
För att lov eller positivt förhandsbesked ska kunna ges för en åtgärd i en ansökan som byggnadsnämnden ska underrätta Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om enligt 97 § krävs det ett medgivande från den myndighet som ska ha underrättats. Lag (2025:974) .
/Rubriken träder i kraft I:2026-01-01/
80 §
/Träder i kraft I:2026-01-01/
För att lov eller positivt förhandsbesked ska kunna ges för en åtgärd i en ansökan som byggnadsnämnden ska underrätta Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar om enligt
97 § krävs det ett medgivande från den myndighet som ska ha underrättats. Lag (2025:1079) .
Att höra Försvarsmakten eller MSB
Startbesked och slutbesked
Förfarandet efter ett beslut om tidsbegränsat bygglov är samma som för ett permanent bygglov. Det innebär att en åtgärd som har fått tidsbegränsat bygglov inte får påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Byggnadsverket får inte heller tas i bruk innan nämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte har beslutat annat. Slutbesked ska ges som vanligt när åtgärden är färdigställd och ska tas i anspråk och inte när åtgärden ska avvecklas när det tidsbegränsade bygglovet gått ut.
3 §
En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden omfattas av krav på
1. bygglov, rivningslov eller marklov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
Kravet på startbesked gäller även för en åtgärd med frivilligt lov enligt 9 kap. 52-54 §§, om sökanden har begärt ett startbesked för åtgärden. Lag (2025:974) .
4 §
Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.
Hur länge får en åtgärd ha ett tidsbegränsat bygglov?
Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst 10 år. Ett sådant lov kan förlängas med högst 5 år i taget. Detta kan endast ske om en ansökan om förlängning görs innan giltighetstiden har gått ut. Den sammanlagda tiden för tidsbegränsat bygglov får inte överstiga 15 år. Undantaget är ett tidsbegränsat bygglov för ändamål av säsongskaraktär, ett sådant lov får sammanlagt överstiga 15 år.
72 §
Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får överstiga femton år endast om åtgärden är en sådan som avses i 71 § 2 och bygglovet ska användas för ett sådant ändamål av säsongskaraktär som avses i
40 §. Lag (2025:974) .
Bygglov för ändamål av säsongskaraktär
Giltighetstiden för tidsbegränsade bygglov har varierat över tiden. Före den 1 januari 2008 var maxtiden 20 år, mellan den 1 januari 2008 och den 30 juni 2014 var maxtiden tio år och sedan den 1 juli 2014 är maxtiden 15 år.
Förlängning av tidsbegränsat bygglov
Ett tidsbegränsat bygglov kan förlängas om sökanden ansöker om det. Det kan förlängas med högst 5 år i taget. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga 15 år om åtgärden inte avser ändamål av säsongskaraktär. Vid en ansökan om förlängning ska byggnadsnämnden pröva åtgärden på nytt och fatta ett beslut om förlängning. Något nytt start- och slutbesked behövs inte.
72 §
Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får överstiga femton år endast om åtgärden är en sådan som avses i 71 § 2 och bygglovet ska användas för ett sådant ändamål av säsongskaraktär som avses i
40 §. Lag (2025:974) .
3 §
En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden omfattas av krav på
1. bygglov, rivningslov eller marklov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
Kravet på startbesked gäller även för en åtgärd med frivilligt lov enligt 9 kap. 52-54 §§, om sökanden har begärt ett startbesked för åtgärden. Lag (2025:974) .
4 §
Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2025:974) .
Förlängning av tidsbegränsat bygglov
Krav på återställande
Innan giltighetstiden för det tidsbegränsade bygglovet har gått ut ska åtgärden tas bort eller upphöra och platsen eller byggnadsverket återställas. Om det tidsbegränsade bygglovet har förlängts ska återställandet vara gjort innan tiden för förlängningen går ut. Åtgärder för att återställa kräver varken lov eller anmälan.
73 §
Innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut ska den plats eller det byggnadsverk som lovet avser återställas. Om tiden har förlängts ska platsen eller byggnadsverket i stället återställas innan den nya tiden har gått ut.
Bestämmelserna om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen gäller inte för åtgärder som vidtas för att återställa en plats eller ett byggnadsverk enligt första stycket.
Trots första stycket behöver platsen eller byggnadsverket inte återställas om byggnadsnämnden har gett bygglov som inte är tidsbegränsat för åtgärden. Lag (2025:974) .
Om återställandet inte görs innan giltighetstiden har gått ut blir åtgärden olovlig och byggnadsnämnden ska då ingripa med tillsyn.
5 §
En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
Du kan läsa mer om återställande på sidan Återställande efter tidsbegränsat bygglov.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.