Tillbyggnad
Det krävs bygglov för tillbyggnad, det vill säga en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Det finns dock vissa undantag från bygglovsplikten.
När krävs det bygglov för tillbyggnad?
Det krävs bygglov för att göra en tillbyggnad. Det gäller både inom och utanför detaljplanelagt område. För en- och tvåbostadshus, ekonomibyggnader och åtgärder för totalförsvaret finns det vissa undantag från lovplikten för tillbyggnader. Kommunen kan i vissa fall besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt. Det framgår i så fall av detaljplanen eller områdesbestämmelserna för det aktuella området.
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
4 §
För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket 3 gäller inte
1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) .
4 a §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.
Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.
En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .
4 b §
För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .
4 c §
För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .
4 d §
En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.
En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .
4 e §
Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .
4 f §
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .
6 §
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller
2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 §
första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Lag (2014:900) .
6 a §
För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
5 a §
För en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
3 §
Trots 2 § första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2011:335) .
3 a §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad om byggnaden
1. placeras inom en allmän plats som kommunen är markägare till,
2. placeras på platsen högst tre månader,
3. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
4. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.
Om en byggnad enligt första stycket flyttas inom samma allmänna plats krävs bygglov. Lag (2017:424) .
3 b §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av ett fristående väderskydd för kollektivtrafiken om byggnaden
1. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
2. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.
Första stycket gäller inte om
1. väderskyddet placeras i direkt anslutning till ett annat väderskydd, eller
2. åtgärden vidtas inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
3 c §
Trots 2 § första stycket 3 c krävs det inte bygglov för att på en byggnad montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form även om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 9 har bestämt att åtgärden kräver bygglov,
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §, eller
3. åtgärden vidtas inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken. Lag (2018:1324) .
15 §
Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.
7 §
I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att
1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller
2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna
a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,
b) göra en liten tillbyggnad,
c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller
d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan liknande byggnad.
För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.
Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.
8 §
Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.
Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .
För en- och tvåbostadshus är följande tillbyggnader undantagna från krav på bygglov under förutsättning att de uppfyller vissa kriterier:
- skärmtak på max 15 m2
- tillbyggnad av friggebod
- tillbyggnad av attefallshus
- attefallstillbyggnad
- attefallstakkupor
- altan
- liten tillbyggnad utanför detaljplan
- liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel.
4 §
För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket 3 gäller inte
1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) .
4 a §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.
Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.
En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .
4 b §
För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .
4 c §
För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .
4 d §
En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.
En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .
4 e §
Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .
4 f §
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .
5 a §
För en- och tvåbostadshus inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
6 §
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller
2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 §
första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Lag (2014:900) .
6 a §
För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
Bygglovsbefriad tillbyggnad utanför detaljplan
Utanför detaljplanelagt område krävs inte bygglov för att bygga till en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.
3 §
Trots 2 § första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2011:335) .
3 a §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad om byggnaden
1. placeras inom en allmän plats som kommunen är markägare till,
2. placeras på platsen högst tre månader,
3. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
4. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.
Om en byggnad enligt första stycket flyttas inom samma allmänna plats krävs bygglov. Lag (2017:424) .
3 b §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av ett fristående väderskydd för kollektivtrafiken om byggnaden
1. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
2. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.
Första stycket gäller inte om
1. väderskyddet placeras i direkt anslutning till ett annat väderskydd, eller
2. åtgärden vidtas inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
3 c §
Trots 2 § första stycket 3 c krävs det inte bygglov för att på en byggnad montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form även om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 9 har bestämt att åtgärden kräver bygglov,
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §, eller
3. åtgärden vidtas inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken. Lag (2018:1324) .
Tillbyggnad av en byggnad som är avsedd för totalförsvaret och som är hemlig kräver inte bygglov. Innan en sådan åtgärd görs ska fastighetsägaren samråda med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska på lämpligt sätt underrätta kommunen om åtgärden och var den ska utföras.
15 §
Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.
Vad är en tillbyggnad?
I plan- och bygglagen, PBL, definieras en tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .
Med tillbyggnad avses alla åtgärder som ökar en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker. Det betyder att en volymökning uppåt, åt någon sida eller nedåt räknas som en tillbyggnad. Däremot bör inte en tilläggsisolering vara en tillbyggnad. Att en vind inreds inom befintlig byggnadsvolym utgör inte heller en tillbyggnad. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 501, 676 och prop. 2009/10:170 sid. 152)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Begreppet "tillbyggnad" fanns i den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, men var inte definierad i lagtexten. Numera är begreppet definierat i PBL. Av förarbetena till PBL framgår att uttalandena i förarbetena till ÄPBL fortfarande kan ge vägledning för vad som menas med "tillbyggnad". Detsamma gäller för äldre rättsfall. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 152)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
I praktiken har det varit oklart om vissa åtgärder ska räknas som tillbyggnader eller inte, till exempel takkupor, balkonger och altaner. Förekomsten av tak och väggar, storlek, avstånd till mark samt visuellt intryck är faktorer som enligt MÖD kan beaktas vid bedömningen om en åtgärd är en tillbyggnad. Av flera avgöranden framgår att något absolut krav på att utrymmet ska vara omgärdat av väggar inte finns.
Tillbyggnaden måste inte ha en inre förbindelse
Det finns ett rättsfall från Kammarrätten, KR, där det prövades om en åtgärd var en friggebod eller en tillbyggnad. I rättsfallet tillämpades ÄPBL. Åtgärden var ett förråd med fyra väggar. Den var placerad i direkt anslutning till bostadshuset och en av förrådets väggar berörde helt en av bostadshusets väggar. Det saknades förbindelse mellan bostadshuset och förrådet. Domstolen menade att med normalt språkbruk är en byggnad fristående, snarare än en del av en större konstruktion. När en åtgärd utförs på sådant sätt att den direkt ansluter till en befintlig byggnad är det naturliga att se åtgärden som en tillbyggnad. Det torde även vara så åtgärden uppfattas av en utomstående betraktare. I ett sådant fall saknas det betydelse om åtgärden avskiljs från den befintliga byggnaden av en innervägg försedd med dörr, eller av två ytterväggar. Ett sådant synsätt stämmer också väl överens med hur begreppet tillbyggnad beskrivs i förarbetena till ÄPBL, det vill säga en åtgärd som syftar till att öka en byggnads volym oavsett i vilken riktning detta sker. Domstolen ansåg att uppförandet av förrådet ökade bostadsbyggnadens yttre volym, även om det saknades en invändig förbindelse. Kammarrätten ansåg därför att förrådet var en tillbyggnad till det befintliga bostadshuset och inte en komplementbyggnad.(KR Göteborg 2010-03-05 mål nr P 7156-09)
Konstruktioner som kan vara tillbyggnader
För att avgöra om en konstruktion är en tillbyggnad eller inte finns vägledning i förarbeten och rättsfall.
Tillbyggnad eller en ny byggnad
Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett rättsfall prövat om en sökt åtgärd var en ny huvudbyggnad eller en tillbyggnad till den befintliga huvudbyggnaden. I detaljplanen stod det att huvudbyggnader på samma tomt skulle placeras med ett visst angivet avstånd från varandra. Åtgärden skulle göras i direkt anslutning till den befintliga huvudbyggnaden. Den fysiska kopplingen mellan den tillkommande konstruktionen och huvudbyggnaden bestod främst av en glasad veranda som anslöt till huvudbyggnadens källarplan. Det planerades även ett entrétak mellan huskropparna. MÖD bedömde att det visuella intrycket fick stor betydelse utifrån en helhetsbedömning om byggnaden var en tillbyggnad eller ny byggnad. I det aktuella fallet var den fysiska sammankopplingen mellan byggnaderna förhållandevis begränsad. Åtgärden var enligt domstolen inte en tillbyggnad till den befintliga byggnaden utan var en ny byggnad. (MÖD 2013-10-17 mål nr P 8533-12)
Mål: P 8533-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Farstukvist
I ett rättsfall bedömde MÖD att en farstukvist var en tillbyggnad. Farstukvisten bestod av ett sadeltak och triangulärt gavelfält som vilade på stolpar. Nedtill fanns ett räcke som bestod av spjälor. Mellan spjälorna fanns ett litet utrymme vilket medförde att räcket inte var helt täckt. Mellan taket och räcket fanns ett öppet parti. Enligt MÖD gav åtgärden ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad där utrymmet under taket fick anses utgöra en volymökning. Att räcket inte var helt täckt spelade ingen roll. Åtgärden ansågs som en bygglovspliktig tillbyggnad. (MÖD 2013-06-24 mål nr P 1296-13)
Mål: P 1296-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Altan
Det finns ingen generell bygglovsplikt i PBL för altaner. Altaner kan vara lovpliktiga om de är en tillbyggnad eller om de påverkar en byggnads yttre utseende avsevärt. En altan kan även anses vara en byggnad och på så sätt kräva bygglov för nybyggnad. I varje enskilt fall måste det göras en bedömning av om uppförandet är att betrakta som en nybyggnad, tillbyggnad eller en sådan ändring som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 152)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
I plan- och bygglagstiftningen förekommer begreppet altan i ett fåtal bestämmelser men är inte närmare definierat eller beskrivet. TNC 94 har ingen definition av altan.
Med altan menas enligt Nationalencyklopedin en som uteplats använd öppen utbyggnad eller platt tak på ett hus. Den kan bäras upp av arkad, pelare eller av en hel byggnad och omgärdas vanligtvis av bröstvärn eller räcke. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk-lång, altan. Hämtad 2018-03-08)
Altaner kan antingen vara sammanbyggda med en byggnad eller friliggande. Det är inte alldeles tydligt var skiljelinjen går mellan att en altan är sammanbyggd eller friliggande. För att den ska anses vara sammanbyggd och därmed en del av en byggnad är det troligen inte nödvändigt att den är tekniskt förenad med byggnaden utan det räcker att den funktionellt och visuellt uppfattas som sådan.
En altan räknas som en tillbyggnad om det blir en volymökning av byggnaden. Enligt rättspraxis kan en altan vara en tillbyggnad om den visuellt ger intryck av att vara en tillbyggnad och medför en volymökning. Volymen avgränsas uppåt av altanens golv som är ett tak över det underliggande utrymmet. Människor behöver inte kunna vistas i det utrymme som skapas under altanen. Det finns ett antal rättsfall som klargör när altaner räknas som tillbyggnader.
Altaner till en- och tvåbostadshus som är en tillbyggnad är i vissa fall bygglovsbefriade.
4 f §
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .
Olika kriterier för friliggande eller sammanbyggd altan
Den rättspraxis som finns för altaner visar att kriterierna för när en altan är en ny byggnad respektive en tillbyggnad till en befintlig byggnad skiljer sig åt. För att det ska vara en byggnad måste altanen uppfylla byggnadsdefinitionen. Det innebär att altanens golv måste utgöra tak till underliggande utrymme samt att människor kan uppehålla sig i utrymmet. För att altanen ska vara en tillbyggnad gäller däremot att altanen visuellt upplevs som en tillbyggnad och medför en volymökning.
Altaner som enligt rättspraxis inte var tillbyggnader
I ett rättsfall från Regeringsrätten prövades om en altan var en bygglovspliktig tillbyggnad. I detta mål tillämpades ÄPBL. Altanen var uppförd i anslutning till en redskapsbod som olovligen användes som fritidsbostad. Altanen hade ett träddäck som golv, med en area på cirka 42 m2. Altanen sträckte sig utefter två av byggnadens sidor och var försedd med ett räcke. Altanens golv var placerat ovanför omkringliggande marknivå. Altanen var som högst 1,2 meter över marken vid det ena hörnet. Domstolen gjorde bedömningen att altanen, som inte hade försetts med vare sig tak eller väggar av något slag, inte hade medfört att byggnadsvolymen utökats. Domstolen menade därför att altanen inte kunde anses vara en bygglovspliktig tillbyggnad. Altanen kunde inte heller anses vara någon annan bygglovspliktig åtgärd. (RÅ 1995 ref. 42)
I ett annat rättsfall från MÖD prövades om en altan var en lovpliktig tillbyggnad. Altanen hade en area på cirka 6,4 m2 och var placerad i direkt anslutning till byggnaden. Altanens golv var underbyggt med en grundmur och golvet låg på samma nivå som byggnadens golv. Byggnadsarbetena pågick och grundmuren var uppförd, men marken var inte återfylld mot muren. Domstolen konstaterade att det av relationsritningen framgick att avståndet från marknivå upp till altangolvet kommer att vara cirka 0,8 meter när altanen är färdigbyggd. Grundmuren bildade ett kvadratiskt utrymme under mark. Utrymmet var, enligt relationsritningen, helt slutet utan åtkomst från något håll. Domstolen bedömde att altanen inte gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Eftersom altanen inte visuellt uppfattades som en tillbyggnad så var frågan om den ändå kunde utgöra en volymökning under mark. Konstruktionen var ett helt slutet utrymme som inte utökade byggnadens användbara utrymme. MÖD ansåg därför att åtgärden inte medförde en volymökning och därmed inte en tillbyggnad. (MÖD 2015-03-27 mål nr P 2854-14)
Mål: P 2854-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I ett rättsfall från MÖD prövades om en altan var en tillbyggnad eller en fasadändring. Altanen hade en area på cirka 168 kvm och var placerad i anslutning till bostadshuset. Altanen ramades in av ett glest räcke och i dess golv fanns en nedsänkt pool. Utrymmet under altanen hade klätts in med liggande brädor. Altangolvet hade en varierande höjd över den omgivande marken och var som högst 1,22 meter. Enligt domstolen skulle altanens höjd mätas från den befintliga mark som omgav altanen efter att lovgivna markarbeten hade färdigställts. Domstolen ansåg att altanen inte gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Domstolen konstaterade även att altanen inte till någon del var belägen på en sådan höjd över marken att det hade skapats ett utrymme som ökade byggnadens volym. Det var inte heller fråga om en volymutvidgning under mark. Altanen var därmed inte en tillbyggnad. Domstolen ansåg även att altanen inte var att se som en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende och som därför skulle kräva bygglov. Altanen bedömdes därmed varken vara en tillbyggnad eller en annan bygglovspliktig ändring av byggnaden. (MÖD 2017-11-28 mål nr P1042-17 och MÖD 2017-11-28 mål nr P1389-17)
Mål: P 1042-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 1389-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Altaner som enligt rättspraxis var tillbyggnader
Regeringsrätten bedömde vid ett och samma tillfälle om tre olika altaner var tillbyggnader. I samtliga mål tillämpades ÄPBL.
I det första prövades en altan som var sammanbyggd med ett bostadshus. Huset var placerat i kuperad terräng. Altanens golv bestod av brädor och bars upp av pelare. Utrymmet under golvet omgärdades av stående brädor som varierade i höjd eftersom marknivån varierade. På altanens ena sida var brädorna mer än två meter höga, vilket innebar att altangolvet delvis låg mer än två meter ovanför marknivån. Ovanför altangolvet fanns varken väggar eller tak, men det fanns ett enkelt räcke runt altanen. Två dörrliknande öppningar hade också gjorts i brädväggarna. Domstolen konstaterade att altanen sedd från ena sidan visuellt var mycket dominerande och gav intryck av att vara en tillbyggnad. Brädorna bildade väggar och altangolvet bildade tak. Enligt förarbeten och rättspraxis måste dock altanen innebära en volymökning för att den ska vara en tillbyggnad. Med hänsyn till att altangolvet delvis var beläget mer än två meter över marknivån och att utrymmet under altanen hade klätts in med brädor ansåg domstolen att ett slutet utrymme hade skapats under altangolvet. Att marknivån i detta utrymme varierade och skulle fyllas upp med jordmassor hade ingen betydelse. Altanen var alltså en bygglovspliktig tillbyggnad. (RÅ 2009 ref. 67 I)
I det andra rättsfallet prövades om en del av en altan var en bygglovspliktig tillbyggnad. Den del av altanen som prövades hade en yta på cirka 21 m2 och hade en högsta höjd av 1,8 meter ovanför ursprunglig marknivå. Efter att befintliga marknivåer hade ändrats var altanen belägen på en högsta höjd av 1,4 meter över marken. Utrymmet under altanen hade en fasad med liggande brädor och en 1,5 meter bred öppning för att husets källare skulle kunna nås. Altanen var försedd med ett lägre räcke, men hade varken väggar eller tak ovanför golvet. Domstolen bedömde att den gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Enligt förarbeten och rättspraxis måste dock altanen innebära en volymökning för att den ska vara en tillbyggnad. Eftersom altanen var belägen cirka 1,8 meter ovanför ursprunglig marknivå och att utrymmet under altanen hade klätts in med brädor bedömde domstolen att ett slutet utrymme hade skapats under altangolvet. Att marknivån i utrymmet under altanen hade fyllts upp med jordmassor hade ingen betydelse. Altanen var därmed en bygglovspliktig tillbyggnad. (RÅ 2009 ref. 67 II)
I det tredje rättsfallet prövades en altan med en yta av cirka 43 m2. Den var sammanbyggd med ena sidan av bostadshuset, som hade två våningar och en källare. Altanen var placerad cirka 3 meter ovanför marknivån. Altanens golv bestod av brädor och bars upp av stolpar. De främre stolparna var cirka 3,25 meter höga. Altanen hade varken väggar eller tak ovanför golvet. Utrymmet under altanen var, förutom den sida som utgjordes av bostadshusets ena vägg, helt öppet. Marken under altanen var plan och hade tidigare varit en terrass. I bostadshusets vägg fanns ett fönster som vette ut mot utrymmet under altanen. Domstolen hänvisade tillbaka till de två andra avgörandena och angav att den nu aktuella altanen skiljde sig från dessa främst genom att avsikten inte var att utrymmet under altangolvet skulle kläs in med brädor. Altangolvet låg dessutom mer än 3 meter över marknivån. Domstolen bedömde att även denna altan visuellt gav intryck av att vara en tillbyggnad och att utrymmet under altanen innebar en volymökning. Det hade ingen avgörande betydelse att utrymmet inte hade försetts med väggar. Domstolen ansåg därmed att altanen var en bygglovspliktig tillbyggnad. (RÅ 2009 ref. 67 III)
I ett senare rättsfall från Regeringsrätten prövades om en altan var en tillbyggnad. I detta mål tillämpades ÄPBL. Altanen hade en area på cirka 38 m2 och bars upp av träpelare. Den var placerad över sluttande mark och hade en höjd över marken på 1 till 2,4 meter. Altanen var placerad i direkt anslutning till ett fritidshus som hade en area på cirka 30 m2. Altanen hade ett trägolv och räcken på sidorna, men saknade väggar och tak ovanför golvet. Altanens golv var placerat i nivå med golvet i fritidsbostaden. Utrymmet under altangolvet omgärdades av liggande brädor. Domstolen hänvisade till de tidigare avgörandena i RÅ 2009 ref. 67 I-III. Domstolen bedömde att altanen inte skiljde sig nämnvärt till utseende och höjd från de altaner som tidigare hade prövats. Domstolen ansåg därför att även denna altan visuellt gav intryck av att vara en tillbyggnad och att utrymmet under altanen innebar en volymökning. Altanen var därmed en bygglovspliktig tillbyggnad enligt domstolen. (RÅ 2010 not. 10)
I följande mål från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har PBL tillämpats.
I ett rättsfall från MÖD prövades om en altan som var sammanbyggd med en komplementbyggnad var en tillbyggnad. Altanen var 10 meter lång och uppförd över sluttande mark. Den del av altanen som sköt ut över den sluttande marken hade ett utrymme under sig som delvis var klätt med liggande glesa brädor. Utrymmet under altanen varierade i höjd beroende på hur brant marken sluttade. Altanen hade som mest en höjd på 1,7 meter över marken. Domstolen bedömde att den del av altanen som sköt ut över den sluttande marken gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Domstolen bedömde också att utrymmet som bildades under altanen innebar att komplementbyggnadens volym ökade. Altanen var därmed en tillbyggnad till komplementbyggnaden. Domstolen tog dock inte ställning till om altanen var en bygglovspliktig tillbyggnad. Om det var en bygglovsbefriad åtgärd eller inte skulle i stället prövas av nämnden som första instans ansåg domstolen. (MÖD 2014-10-27 mål nr P 3455-14)
Mål: P 3455-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I ytterligare en dom från MÖD bedömdes två altaner, uppförda på samma tomt, vara bygglovspliktiga som tillbyggnad och nybyggnad. Den övre altanen bedömdes vara lovpliktig som tillbyggnad till bostadshuset. Den nedre altanen bedömdes vara en lovpliktig byggnad. Den övre altanen var sammanbyggd med bostadshuset. Den bestod av ett brädgolv och hade en area på mer än 80 m2. Utrymmet under altangolvet hade skiftande marknivåer och omgärdades av stående träribbor. På vissa ställen hade altangolvet en höjd på mer än 2 meter över marken. Altanen var försedd med ett räcke som var 1,1 meter högt och bestod också av stående träribbor. Utrymmet under altanen kunde nås via en dörr. Domstolen gjorde bedömningen att den övre altanen gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. För att det ska vara fråga om en tillbyggnad måste dock konstruktionen innebära en ökning av byggnadens volym. Med hänsyn till att altangolvet delvis var beläget mer än 2 meter över marknivån och till att utrymmet hade klätts in med ribbor fann domstolen att det var fråga om en ökning av bostadsbyggnadens volym. Frågan om utrymmet var mätvärt enligt Svensk Standard hade inte någon betydelse enligt domstolen. Att marknivån under altanen varierade ledde inte till någon annan bedömning. Domstolen konstaterade därmed att den övre altanen var en bygglovspliktig tillbyggnad. (MÖD 2016-10-18 mål nr P 11268-15)
Mål: P 11268-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Balkong
I ett rättsfall från MÖD prövades om en balkong var en tillbyggnad. Balkongen var placerad på ett befintligt uthus. Den hade en area på cirka 3,7 m2 och kragade ut cirka 1,3 meter från fasaden. Balkongens undersida var placerad cirka 2,5 meter över marken. Balkongen stöttades upp av två snedsträvor undertill i 45 graders vinkel mot fasaden. Domstolen hänvisade i sin bedömning till definitionen av byggnadsarea i Svensk standard, SS 21054:2020. Enligt definitionen utgör "byggnadsarea" den area som en byggnad upptar på marken och projektionen av de byggnadsdelar som påverkar användbarheten av underliggande mark. Domstolen konstaterade att balkongen väsentligt påverkade användbarheten av underliggande mark. Balkongen var därmed en utkragande byggnadsdel som ökade byggnadens byggnadsarea. Därefter prövade domstolen om balkongen var en tillbyggnad. Domstolen ansåg att balkongens utformning och placering medförde att balkongens bjälklag fungerade som ett tak under vilket människor kunde uppehålla sig. Balkongen påverkade även användbarheten av underliggande mark. Vid en samlad bedömning ansåg domstolen att balkongen var en åtgärd som ökade byggnadens volym och därmed var en tillbyggnad. (MÖD 2013-11-12 mål nr P 1190-13)
Mål: P 1190-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Skärmtak över balkong
I ett rättsfall prövades om ett skärmtak över en balkong var en tillbyggnad som krävde bygglov. I målet tillämpades ÄPBL. Balkongen skulle förses med ett cirka 17,5 m2 stort glasfibertak som skulle anslutas till taket på en befintlig takkupa. Cirka 11,5 m2 av skärmtaket skulle sticka ut cirka 1,7 meter från byggnadens fasadliv. Skärmtaket skulle vila på stolpar som var placerade i linje med de yttersta stolpar som balkongen vilade på. Dessa stolpar var förankrade i marken nedanför balkongen. Domstolen bedömde att skärmtaket ovanför balkongen var en tillbyggnad även om delar av balkongen kommer att vara öppet i höjd- eller sidled. (RÅ 1999 ref.53)
Inglasning av balkonger
Det finns två äldre rättsfall från Regeringsrätten där inglasning av balkonger på flerbostadshus bedömdes vara tillbyggnader enligt ÄPBL. MÖD har dock kommit med ett antal avgöranden som kan anses gå emot dessa tidigare avgöranden från Regeringsrätten. Exempelvis har MÖD konstaterat att det inte är en tillbyggnad att göra ett inglasat uterum under ett befintligt tak och att det inte är en tillbyggnad att förse ett befintligt skärmtak med väggar. MÖD har ännu inte tagit ställning till om inglasning av befintliga balkonger är en tillbyggnad. Innan MÖD har prövat den frågan är det oklart om Regeringsrättens tidigare ställningstagande är vägledande även vid tillämpningen av PBL. (RÅ 1996 ref. 77 I-II, MÖD 2013-10-15 mål nr P 8918-12, MÖD 2013-11-07 mål nr P 519-13 och MÖD 2015-03-05 mål nr P 6193-14)
Mål: P 8918-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 519-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 6193-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Burspråk
Om en byggnad byggs ut med ett burspråk räknas burspråket som en tillbyggnad om det blir en volymökning av byggnaden. Vad som avses med begreppet burspråk framgår inte av PBL.
Enligt TNC är ett burspråk ett utbyggt fasadparti, ofta försett med fönster (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken.)
Enligt Nationalencyklopedin är ett burspråk en grund, övertäckt och vanligen med fönster försedd utbyggnad på en husfasad. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk-lång, burspråk. Hämtad 2018-01-02)
Uppstickande byggnadsdel
En uppstickande byggnadsdel som exempelvis en skorsten eller en anläggning för ventilation är en tillbyggnad om den ökar byggnadens volym. Om den inte ökar byggnadens volym, men avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, kan den kräva bygglov som en fasadändring. Om den inte kräver bygglov kan den i stället vara anmälningspliktig. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 59)
Fler steg för en effektivare plan- och bygglag, prop. 2016/17:151 (på Sveriges riksdags webbplats)
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
5 §
För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.
Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).
Takkupa
En takkupa är en tillbyggnad om den ökar byggnadens volym. Om den inte ökar byggnadens volym kan den i stället vara en lovpliktig fasadändring, om den avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Om den inte kräver bygglov kan den i stället vara anmälningspliktig.
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
5 §
För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.
Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).
Skärmtak
Om en byggnad byggs ut med ett skärmtak räknas skärmtaket som en tillbyggnad om det blir en volymökning av byggnaden. Av rättspraxis framgår att ett skärmtak inte behöver ha väggar för att det ska bli en volymökning.
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
Begreppet skärmtak är inte definierat i PBL. I plan- och bygglagstiftningen förekommer begreppet skärmtak endast i anslutning till lovbefriade åtgärder för en- eller tvåbostadshus. Det är inte heller definierat i Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer, 1994. I Svensk standard SS 21054:2020 anges att skärmtak är en utkragande byggnadsdel som i vissa fall ska inräknas i begreppet byggnadsarea.
4 §
För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som
a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket 3 gäller inte
1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900) .
4 a §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.
Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.
En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .
4 b §
För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .
4 c §
För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477) .
4 d §
En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov
1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 §.
En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält. Lag (2014:477) .
4 e §
Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477) .
4 f §
För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .
MÖD har prövat vad ett skärmtak är utifrån en bestämmelse om skärmtak i områdesbestämmelser. I ärendet hade byggnadsnämnden beviljat bygglov för en åtgärd i form av ett skärmtak som skulle användas som en carport. Skärmtaket hade ett sadeltak som bars upp av stolpar längs de båda långsidorna. Ena kortsidan bestod av en tät vägg med ett mindre fönster. Den andra kortsidan var öppen. Taket sträckte sig 0,78 meter respektive 0,48 meter utanför pelarna. Det djupare takutsprånget sträckte sig ut över den intilliggande komplementbyggnaden. Mellan carporten och komplementbyggnaden fanns två 0,44 meter breda väggar upp till underkant av takutsprånget på komplementbyggnaden.
Enligt områdesbestämmelser fick tomten bebyggas med skärmtak med högst 20 m2 öppenarea som sammanbyggs med huvudbyggnad eller komplementbyggnad. Om komplementbyggnad sammanbyggs med huvudbyggnad får skärmtaket uppföras fristående. Enligt MÖD får ett skärmtak anses omfatta en byggnadsdel som kragar ut från en byggnad och som uppåt utgör ett skydd mot yttre klimat. Skärmtaket bör som ett framträdande drag ha ett tydligt samband, såväl konstruktivt som funktionellt, med den byggnad som det är en del av. Skärmtak är i normalfallet en enkel konstruktion som har sin bäring från den byggnad som det kragar ut från. MÖD ansåg att anslutningen mellan den ansökta åtgärden och den befintliga komplementbyggnaden inte hade någon bärande funktion och att den anslutande delen inte gjorde att något tydligt konstruktivt eller funktionellt samband uppstod. MÖD ansåg därför att åtgärden inte var ett skärmtak och därmed stred mot områdesbestämmelserna. (MÖD 2015-04-24 mål nr P 9113-14)
Mål: P 9113-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Den beskrivning av skärmtak som MÖD gjorde har senare tillämpats av MMD. I det rättsfallet prövades om en uppfört tak var ett lovbefriat skärmtak eller en lovpliktig tillbyggnad. Två komplementbyggnader, som var placerade på två olika fastigheter, hade förbundits med varandra genom att byggnadernas respektive sadeltak hade byggts samman mellan byggnadernas gavlar. Taket mellan byggnaderna hade formen av ett sadeltak. Taket hade likadan takfot, taklutning och takmaterial som komplementbyggnaderna. Sett uppifrån såg det ut att vara en enda byggnad. Takets area uppgick till 16 m2 med 8 m2 fördelade på vardera fastigheten. Domstolen bedömde att aktuellt tak inte var ett lovbefriat skärmtak. Som skäl för denna bedömning angav domstolen att taket funktionsmässigt visserligen fungerade väl till att skydda mot nederbörd och väder. Men konstruktionsmässigt gav taket ett starkt intryck av att huvudsakligen ha som syfte att sammanlänka de båda byggnaderna på båda sidor om fastighetsgränsen. Om syftet med taket hade varit att bara åstadkomma ett funktionsdugligt skydd mot vädret, hade detta kunna åstadkommas med en mindre omfattande och robust konstruktion. Domstolen menade därför att taket inte var ett lovbefriat skärmtak. I stället menade domstolen att taket var en bygglovspliktig tillbyggnad. Detta eftersom taket visuellt uppfattades som en tillbyggnad och gav upphov till en volym. Volymökningen var i detta fall det utrymme som avgränsades uppåt av taket och åt sidorna av de båda byggnadernas gavlar. Att utrymmet ska vara tillslutet åt alla håll är inget krav enligt domstolen för att en volymökning ska anses föreligga. (MMD Vänersborg 2015-09-02 mål nr P 1608-15)
Väggar på befintligt skärmtak
I ett rättsfall från MÖD prövades om åtgärden att förse ett befintligt skärmtak med väggar var en tillbyggnad. I målet hade en byggnadsnämnd tagit ut byggsanktionsavgift av en byggherre för att bland annat ha satt väggar på ett skärmtak över en lastkaj. I tidigare avgöranden hade MÖD funnit att åtgärden att glasa in ett utrymme, som är försett med ett tak, inte hade inneburit någon volymökning och därmed inte var en tillbyggnad. MÖD bedömde utifrån tidigare praxis att åtgärden, att förse lastkajen med väggar, inte skulle ses som en tillbyggnad. Om åtgärden i stället var en bygglovspliktig fasadändring tog MÖD inte ställning till eftersom detta inte hade tagits upp av nämnden. (MÖD 2015-03-05 mål nr P 6193-14)
Mål: P 6193-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Göra ett inglasat uterum under befintligt tak
Det finns två rättsfall som behandlar inglasning under befintligt tak. I båda rättsfallen tillämpades ÄPBL.
I det första rättsfallet hade det tidigare beviljats bygglov för en tillbyggnad med ett tak som bars upp av pelare. På sidorna fanns ett träplank till en höjd av 1,8 meter. Tillbyggnaden var placerat på ett altangolv och hade en area på cirka 9 m2. Byggherrarna hade avvikit från beviljat bygglov genom att istället göra ett tak på cirka 19 m2. De hade också glasat in hela taket så att det blev ett inglasat uterum. MÖD bedömde att inglasningen av 9m2 inte var en volymökning av byggnaden, eftersom det taket hade utförts med stöd av ett beviljat bygglov. MÖD bedömde därmed att den åtgärden inte var en tillbyggnad. Om inglasningen i stället var en bygglovspliktig fasadändring tog inte MÖD ställning till eftersom detta inte hade prövats av nämnden. (MÖD 2013-10-15 mål nr P 8918-12).
Mål: P 8918-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I det andra rättsfallet hade det tidigare beviljats bygglov för nybyggnad av ett fritidshus på 95 m2. Av dessa var 80 m2 bostad och 15 m2 var en indragen uteplats under byggnadens tak. Uteplatsen var inte inglasad enligt bygglovet. Vid ett senare tillfälle hade uteplatsen glasats in så det i stället blev ett inglasat uterum. Frågan var då om den inglasning som hade skett var en lovpliktig tillbyggnad. MÖD bedömde att inglasningen av det bygglovsgivna uteplatsen inte var en volymökning av byggnaden och därmed inte var en lovpliktig tillbyggnad. Om inglasningen i stället var en bygglovspliktig fasadändring tog MÖD inte ställning till, eftersom detta inte hade prövats av nämnden. (MÖD 2013-11-07 mål nr P 519-13)
Mål: P 519-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Bygga ett inglasat uterum
I ett rättsfall prövades om ett inglasat uterum var att betrakta som en bygglovspliktig tillbyggnad. I målet tillämpades ÄPBL. Konstruktionen användes som en uteplats till bostadshuset och bestod av brädgolv på marken, plank och inglasning på sidorna samt ett skärmtak. Olika delar av konstruktionen uppfördes vid olika tillfällen, där inglasningen och skärmtaket tillkom sist. MÖD bedömde att brädgolvet inte var en lovpliktig byggnad. Detta eftersom det inte har skapats något utrymme under brädorna och uteplatsen inte låg märkbart över marknivån. Vad gäller skärmtaket, planket och inglasningen, som tillkom senare, bedömde domstolen att dessa åtgärder sammantaget gav intryck av att ett uterum hade skapats. De var därmed att betrakta som en tillbyggnad till bostadshuset. (MÖD 2012-12-19 mål nr P 2833-12)
Mål: P 2833-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Ändra förråd och carport till bostadsutrymme
I ett rättsfall hade sökanden omvandlat ett utrymme som tidigare använts som förråd och carport, till bostadsutrymme och varmförråd genom att uppföra en fasadvägg. Carporten fanns i ett kedjehusområde och hade innan fasadväggen byggdes väggar på tre sidor. Den enda förändring som hade skett var att fasadväggen hade tillkommit. MÖD ansåg att byggnaden inte hade tagits i anspråk eller inretts för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast hade använts för. Uppförandet av fasadväggen var inte heller en nybyggnad. Att uppföra en fasadvägg hade inte syftat till att öka byggnadens volym och gav inte visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Domstolen ansåg därför att ändringen inte var en tillbyggnad. Däremot ansåg domstolen att det var en bygglovspliktig fasadändring. (MÖD 2015-03-18 mål nr P 9086-14)
Mål: P 9086-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Att ändra carport till bostadsutrymme -väsentligen annat ändamål, tillbyggnad eller fasadändring
Markis
Det framgår inte av förarbetena eller av rättspraxis om en markis som är monterad på en byggnad är en tillbyggnad. I ett rättsfall prövades om en markiskonstruktion utgjorde en lovpliktig tillbyggnad. Konstruktionen var en fast stålkonstruktion med ett eldrivet utdragbart tak av markisväv. Stålkonstruktionen bestod av tre, från byggnaden utskjutande, parallella balkar fästa på en tvärgående balk som vilade på tre stolpar. Konstruktionen saknade väggar. Syftet med markiskonstruktionen var att vid behov skydda mot sol och regn. Markisen skulle vara utfälld i mycket liten utsträckning. MÖD bedömde att markisen inte skulle vara utfälld i en sådan utsträckning att den var att betrakta som ett varaktigt tak. Vidare ansåg domstolen att stålkonstruktionen i sig inte gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Den innebar inte heller någon ökning av byggnadens volym. Markiskonstruktionen var därför inte en bygglovspliktig tillbyggnad. (MÖD 2021-02-08 mål nr P 3358-20)
Mål: P 3358-20 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Markistak och glasväggar
I ett rättsfall prövade MÖD om två konstruktioner bestående av markistak och glasväggar var tillbyggnader. Konstruktionerna var tillsammans på 36 m2 och uppbyggda av kraftiga stålkonstruktioner med inrullningsbart markistak och skjutdörrar i glas. Underinstanserna hade konstaterat att markistaket var utrullat under stora delar av året och att det fanns väggar under hela året. MÖD kom i likhet med underinstanserna fram till att konstruktionerna var sådana volymskapande tillbyggnader som kräver bygglov och att den omständigheten att taket kunde dras in under vintern och bestod av en markis inte förändrade den bedömningen. (MÖD 2020-04-20 mål nr P 116–19)
Mål: P 116-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Pergola
I ett rättsfall prövades om en pergolaliknande konstruktion, som hade utförts utan bygglov, var en tillbyggnad. På sidorna fanns horisontella träribbverk. När byggnadsnämnden påtalade att bygglov kunde krävas för tillbyggnaden ändrade byggherren konstruktionen på så sätt att takbeklädnaden togs bort så att enbart takbalkarna återstod. Nämnden bedömde att efter ändringen gjorts var den pergolaliknande konstruktionen inte en tillbyggnad som krävde bygglov. MÖD konstaterade att konstruktionen inte var en tillbyggnad, främst eftersom den inte hade något tak. Den var heller inte ett plank eller någon annan bygglovspliktig konstruktion. Däremot så ansåg MÖD att konstruktionen var att betrakta som en anläggning enligt PBL och därmed ett byggnadsverk. (MÖD 2015-11-12 mål nr P 5587-14)
Mål: P 5587-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Konstruktion utan tak eller väggar ansågs vara ett byggnadsverk
Ramp
I ett rättsfall från MÖD som handlade om en ramp var en tillbyggnad eller inte bedömde domstolen att rampen var en tillbyggnad. ÄPBL tillämpades i detta mål. Rampen sträckte sig mellan bostadshusets andra våning och en befintlig uteplats. Den var placerad 2,5-3 meter över marken och var cirka 4 meter lång och 1,5 meter bred. MÖD konstaterade att rampen väsentligt påverkade användbarheten av underliggande mark och därmed var en utkragande byggnadsdel som ökade byggnadens byggnadsarea. Därefter prövade domstolen om rampen var en tillbyggnad. Vid en samlad bedömning av användbarheten av underliggande mark samt rampens utformning och placering bedömde MÖD att rampen ökade byggnadsvolymen och därmed var en tillbyggnad. (MÖD 2014-11-14 mål nr P 2070-14)
Mål: P 2070-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Andra tillstånd kan krävas
Oavsett om en tillbyggnad kräver bygglov eller inte enligt PBL kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd att förändra byggnadsminne eller tillstånd för att vidta åtgärder nära allmän väg.