Bygglov för nybyggnad av mindre byggnad för kollektivtrafiken

Granskad:

Mindre byggnader för kollektivtrafiken kan i vissa fall uppföras utan bygglov. Undantaget gäller både inom och utanför detaljplan och för alla typer av byggnader som behövs för kollektivtrafiken. 

När är byggnader för kollektivtrafiken lovbefriade?

Det krävs bygglov för nybyggnad, det vill säga att uppföra en ny byggnad eller flytta en befintlig byggnad till en ny plats. Det krävs dock inte bygglov för mindre byggnader som ska användas för kollektivtrafiken om vissa förutsättningar är uppfyllda. Detta undantag från lovplikten gäller både inom och utanför detaljplan. De förutsättningar som gäller för att en byggnad som ska användas för kollektivtrafiken ska vara lovbefriad är att byggnaden:

  • har en byggnadsarea på högst 15,0 m2
  • har en taknockshöjd på högst 3,0 meter
  • inte omfattas av utökad lovplikt i PBL
  • inte omfattas av ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

3 §
  Det krävs bygglov för nybyggnad. Lag (2025:974) .

7 §
  Trots 3 § krävs det inte bygglov om byggnaden ska användas för kollektivtrafiken eller placeras inom en allmän plats där kommunen är markägare och byggnaden får en byggnadsarea som är högst 15,0 kvadratmeter och en taknockshöjd som är högst
3,0 meter. Lag (2025:974) .

Vad är en byggnad?

Alla byggnader för kollektivtrafiken är lovbefriade

Alla sorters byggnader som ska användas för kollektivtrafiken omfattas av undantaget. Det kan förutom väderskydd till exempel vara små byggnader för information och försäljning eller byggnader för rast och vila för chaufförer. Det är bara byggnader som omfattas av undantaget, inte anläggningar. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 419)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Hur stor får byggnaden vara?

Byggnaden får ha en byggnadsarea på högst 15,0 m2.

7 §
  Trots 3 § krävs det inte bygglov om byggnaden ska användas för kollektivtrafiken eller placeras inom en allmän plats där kommunen är markägare och byggnaden får en byggnadsarea som är högst 15,0 kvadratmeter och en taknockshöjd som är högst
3,0 meter. Lag (2025:974) .

Beräkning av byggnadsarea sker enligt standarden "Area och volym för byggnader SS 21054:2020". Standarden ges ut av Svenska institutet för standarder, SIS.

Byggnadsarea är den area som byggnaden upptar på marken och projektionen av de byggnadsdelar som påverkar användningen av underliggande mark. Byggnadsarea avgränsas av byggnadens fasadliv omedelbart ovanför sockeln. Om taksprång ska räknas med i byggnadsarean beror på taksprångets horisontella djup och dess lägsta punkt ovan mark. I byggnadsarea ingår även öppenarea.

SS 21054:2020 Area och volym för byggnader (på SIS webbplats)

Hur hög får byggnaden vara?

Byggnaden får ha en taknockshöjd på högst 3,0 meter.

7 §
  Trots 3 § krävs det inte bygglov om byggnaden ska användas för kollektivtrafiken eller placeras inom en allmän plats där kommunen är markägare och byggnaden får en byggnadsarea som är högst 15,0 kvadratmeter och en taknockshöjd som är högst
3,0 meter. Lag (2025:974) .

Begreppet taknockshöjd är, till skillnad från byggnadshöjd, varken definierat i plan- och bygglagen, PBL, eller i plan- och byggförordningen, PBF. Det saknas även bestämmelser i PBL och PBF om hur taknockshöjden på en bygglovsbefriad byggnad för kollektivtrafiken ska beräknas.

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har konstaterat att andra stycket i 1 kap. 3 § PBF, om beräkning av byggnadshöjd, är tillämpligt även vid beräkning av taknockshöjd för komplementbyggnader. Det innebär att taknockshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än 6 meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat. Enligt Boverkets uppfattning borde samma bestämmelse i PBF vara tillämplig även vid beräkning av taknockshöjd för en bygglovsbefriad byggnad för kollektivtrafiken. (MÖD 2020-06-22 mål nr P 8344-19/2020:11 och MÖD 2020-06-22 mål nr P 11123-19/2020:12)

Mål: P 8344-19/MÖD 2020:11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11123-19/MÖD 2020:12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats) 

3 §
  Med byggnadshöjd avses i denna förordning den höjd som byggnaden har enligt andra och tredje styckena. Vid beräkningen får byggnaden delas upp i flera byggnadskroppar och höjden beräknas för varje del för sig, om det finns särskilda skäl.

Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

3 a §
  I denna förordning avses med

energiprestanda: den mängd levererad energi som behövs för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning vid ett normalt bruk av en byggnad, undantaget sådan energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras och används i byggnaden eller på dess tomt,

klimatskärm: en byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden när det gäller sådant som temperatur, ljud och fuktighet,

primärenergi: energi som inte har genomgått någon omvandling, och

system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning: ett system som är driftskompatibelt med anslutna installationssystem och anordningar i byggnaden och omfattar alla produkter, all programvara och allt tekniskt underhåll som kan stödja en energieffektiv, ekonomisk och säker drift av byggnadens installationssystem genom automatisk styrning och genom att underlätta den manuella hanteringen av byggnadens installationssystem och som fortlöpande övervakar, registrerar, analyserar och gör det möjligt att anpassa energianvändningen samt fastställer riktmärken för energieffektivitet, upptäcker effektivitetsförluster, informerar om möjligheter till förbättrad energieffektivitet och möjliggör kommunikation. Förordning (2020:433).

3 b §
  Med tillfälligt anläggningsboende avses i denna förordning en byggnad eller en del av en byggnad som under en begränsad tid används som ett sådant asylboende som avses i
2 § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2025:63).

Enligt Boverkets uppfattning beräknas markens medelnivå, i okomplicerade fall när bygganden är enkel och tomten relativt plan, genom att räkna fram medelvärdet av marknivån vid byggnadens fyra hörn. Om tomten är kuperad ska fler mätpunkter användas i beräkningen. Beräkningen ska utgå från den marknivå som är planerad när åtgärden i fråga har slutförts. (MÖD 2020-06-22 mål nr P 8344-19/2020:11 och MÖD 2020-06-22 mål nr P 11123-19/2020:12)

Mål: P 8344-19/MÖD 2020:11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11123-19/MÖD 2020:12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Om en byggnad ligger mindre än 6 meter från allmän plats ska beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten om inte särskilda skäl finns. Sådana särskilda skäl kan exempelvis vara att syftet med bestämmelsen inte uppnås på grund av att den allmänna platsens karaktär är sådan att byggnaden inte kan upplevas från den allmänna platsen. Det kan även vara att marken på den allmänna platsen eller själva tomtmarken är starkt kuperad och att resultatet av en sådan beräkning därför skulle strida mot bestämmelsens och detaljplanens syften. (MÖD 2020-06-22 mål nr P 8344-19/2020:11, MÖD 2020-06-22 mål nr P 11123-19/2020:12 och MÖD 2014-06-04 mål nr P 11624-13/2014:17)

Mål: P 8344-19/MÖD 2020:11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11123-19/MÖD 2020:12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11624-13/MÖD 2014:17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

3 §
  Med byggnadshöjd avses i denna förordning den höjd som byggnaden har enligt andra och tredje styckena. Vid beräkningen får byggnaden delas upp i flera byggnadskroppar och höjden beräknas för varje del för sig, om det finns särskilda skäl.

Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

3 a §
  I denna förordning avses med

energiprestanda: den mängd levererad energi som behövs för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning vid ett normalt bruk av en byggnad, undantaget sådan energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras och används i byggnaden eller på dess tomt,

klimatskärm: en byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden när det gäller sådant som temperatur, ljud och fuktighet,

primärenergi: energi som inte har genomgått någon omvandling, och

system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning: ett system som är driftskompatibelt med anslutna installationssystem och anordningar i byggnaden och omfattar alla produkter, all programvara och allt tekniskt underhåll som kan stödja en energieffektiv, ekonomisk och säker drift av byggnadens installationssystem genom automatisk styrning och genom att underlätta den manuella hanteringen av byggnadens installationssystem och som fortlöpande övervakar, registrerar, analyserar och gör det möjligt att anpassa energianvändningen samt fastställer riktmärken för energieffektivitet, upptäcker effektivitetsförluster, informerar om möjligheter till förbättrad energieffektivitet och möjliggör kommunikation. Förordning (2020:433).

3 b §
  Med tillfälligt anläggningsboende avses i denna förordning en byggnad eller en del av en byggnad som under en begränsad tid används som ett sådant asylboende som avses i
2 § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2025:63).

Taknockshöjden ska beräknas upp till takkonstruktionens högsta punkt. (MÖD 2020-06-22 mål nr P 8344-19/2020:11 och MÖD 2020-06-22 mål nr P 11123-19/2020:12)

Mål: P 8344-19/MÖD 2020:11 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11123-19/MÖD 2020:12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Hur många byggnader får uppföras?

Det finns ingen begränsning av hur många byggnader för kollektivtrafiken som får uppföras på en allmän plats, tomt eller fastighet utan bygglov. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 419)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Byggnaden kan omfattas av utökad lovplikt i PBL

Inom vissa områden gäller en utökad lovplikt i PBL. Inom sådana områden kan en mindre byggnad för kollektivtrafiken kräva bygglov trots att den är undantagen från lovplikt.

34 §
  Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
   1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
   2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
   3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
   4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .

35 §
  Trots 34 § krävs det inte bygglov om
   1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
   2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
   3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
      a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
      b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.

Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .

36 §
  Inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar krävs det bygglov för
   1. nybyggnad och tillbyggnad av komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus, om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält,
   2. fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligt ändras i ett område som omfattas av en detaljplan,
   3. nybyggnad och tillbyggnad av ekonomibyggnad för hästhållning och ändrad användning av ekonomibyggnad till hästhållning, om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält, och
   4. att sätta upp eller väsentligt ändra en ljusanordning, om den avsedda användningen av anordningen kan antas påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar. Lag (2025:974) .

37 §
  Det krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad, inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus eller fasadändring, om
   1. åtgärden avser en byggnad som omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 §
3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket,
   2. åtgärden avser en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap.
13 § första stycket som inte omfattas av sådana bestämmelser som avses i 1,
   3. åtgärden vidtas inom en tomt, en allmän plats eller ett bebyggelseområde som omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket, eller
   4. åtgärden vidtas inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 eller 4 utan att omfattas av sådana bestämmelser som avses i 3. Lag (2025:974) .

Den utökade lovplikten kan gälla för alla åtgärder eller bara för vissa åtgärder. Det finns utökad lovplikt i PBL för mindre byggnader för kollektivtrafiken i 3 olika områden och det är

  • närmare än 4,5 meter från gräns
  • närmare än 30,0 meter från järnvägs mitt
  • för särskilt värdefulla byggnader och områden.

34 §
  Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
   1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
   2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
   3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
   4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .

35 §
  Trots 34 § krävs det inte bygglov om
   1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
   2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
   3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
      a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
      b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.

Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .

36 §
  Inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar krävs det bygglov för
   1. nybyggnad och tillbyggnad av komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus, om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält,
   2. fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligt ändras i ett område som omfattas av en detaljplan,
   3. nybyggnad och tillbyggnad av ekonomibyggnad för hästhållning och ändrad användning av ekonomibyggnad till hästhållning, om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält, och
   4. att sätta upp eller väsentligt ändra en ljusanordning, om den avsedda användningen av anordningen kan antas påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar. Lag (2025:974) .

37 §
  Det krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad, inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus eller fasadändring, om
   1. åtgärden avser en byggnad som omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 §
3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket,
   2. åtgärden avser en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap.
13 § första stycket som inte omfattas av sådana bestämmelser som avses i 1,
   3. åtgärden vidtas inom en tomt, en allmän plats eller ett bebyggelseområde som omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket, eller
   4. åtgärden vidtas inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 eller 4 utan att omfattas av sådana bestämmelser som avses i 3. Lag (2025:974) .

Bygglov i område med utökad lovplikt

Byggnaden kan omfattas av ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser

Kommunen kan i vissa fall ha beslutat om utökad eller minskad bygglovsplikt för nybyggnad i detaljplan eller områdesbestämmelser. Finns det sådana bestämmelser så framgår det av detaljplanen för det aktuella området. Möjligheterna att ändra lovplikt i nya detaljplaner eller områdesbestämmelser minskades den 1 december 2025. För äldre detaljplaner gäller följande:

  • Planbestämmelser om utökad lovplikt gäller.
  • Planbestämmelser om minskad lovplikt som har beslutats med stöd av PBL upphör att gälla den 30 september 2027. 
  • Planbestämmelser om minskad lovplikt som har beslutats med stöd av ÄPBL eller äldre bestämmelser fortsätter att gälla även efter den 30 september 2027. 

2 §
  En åtgärd kräver lov om det följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Ytterligare bestämmelser om att det krävs bygglov kan finnas i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Lag (2025:974) .

 3. Bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser om undantag från krav på lov, som har meddelats med stöd av upphävda 9 kap. 7, 10 eller 11 §, ska fortsätta att gälla, dock längst till utgången av november 2027.

Bygglov vid ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser

Om byggnaden inte uppfyller villkoren för lovbefrielse

Om byggnaden har uppförts utan bygglov men inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig åtgärd, ett så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden ska även förelägga fastighetens eller byggnadsverkets ägare att söka bygglov i efterhand, om det är sannolikt att lov kan ges. Om bygglov inte kan ges i efterhand får byggnadsnämnden förelägga om rättelse. Rättelse sker genom att byggnaden tas bort.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

17 §
  Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden (lovföreläggande).

20 §
  Byggnadsnämnden får förelägga den som äger en fastighet eller ett byggnadsverk att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande), när det på fastigheten eller i fråga om byggnadsverket har vidtagits en åtgärd
   1. i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, eller
   2. med stöd av ett bygglov, rivningslov eller marklov, om lovet har ändrats eller upphävts genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft.

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2025:974) .

51 §
  Om någon bryter mot en bestämmelse i 8-10 kap. eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 16 kap. 2-10 §§
eller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på byggnadsverk eller byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift
(byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
12 §.

Får byggnaden vara planstridig?

Om byggnaden inte kräver bygglov är huvudregeln att den ska överensstämma med den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. En byggnad för kollektivtrafiken som inte kräver bygglov får dock uppföras med en avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Det får enbart ske om avvikelsen är liten och inte motverkar syftet med planen eller områdesbestämmelserna.

2 §
  Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
   1. det lov som har getts för åtgärden, eller
   2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. Lag (2025:974) .

2 a §
  Trots 2 § 2 får en åtgärd strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, förutom sådana bestämmelser om skyddsåtgärder som avses i 4 kap. 12 § 1 eller 42 § första stycket 4 b, om åtgärden är
   1. nybyggnad av
      a) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      b) ett komplementbostadshus,
   2. tillbyggnad av
      a) ett en- eller tvåbostadshus,
      b) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      c) ett komplementbostadshus,
   3. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
   4. uppförande, flytt eller utökning av en mur eller ett plank, eller
   5. uppförande, flytt eller utökning av en altan som tillsammans med övriga altaner på tomten inte upptar en markyta som är större än 50,0 kvadratmeter. Lag (2025:974) .

2 b §
  Trots 2 § 2 får andra åtgärder än de som avses i 2 a § genomföras med en avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är liten och inte motverkar syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2025:974) .

2 c §
  Bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 a §. Lag (2025:974) .

2 b §
  Trots 2 § 2 får andra åtgärder än de som avses i 2 a § genomföras med en avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är liten och inte motverkar syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2025:974) .

Åtgärder får inte strida mot lov, detaljplan eller områdesbestämmelser

Vilka krav gäller för byggnaden?

Även om det inte krävs bygglov för att uppföra en byggnad måste den uppfylla relevanta krav i PBL, PBF och Boverkets föreskrifter. 

Byggnaden ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser med mera. Vid placering av byggnaden ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Lokalisering, placering och utformning får inte ske så att byggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt.

9 §
  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Lag (2025:974) .

De utformningskrav och tekniska egenskapskrav som finns i PBL, PBF och Boverkets föreskrifter gäller även för byggnader för kollektivtrafiken. Exempel på utformningskrav är att byggnaden ska ha en god form-, färg- och materialverkan samt vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Utformnings- och egenskapskraven får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får enbart göras om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

2 §
  Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
   1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
   2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
   3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

5 §
  Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de
   1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och
   2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.

De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.

Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.

7 §
  Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

8 §
  I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .


Vad händer om byggnaden inte har byggts enligt kraven?

Om byggnaden bryter mot något relevant krav i PBL, PBF eller Boverkets föreskrifter kan byggnadsnämnden ingripa. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att rätta till det som är fel. Om detta inte är möjligt kan nämnden förelägga om att återställa genom rivning.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

20 §
  Byggnadsnämnden får förelägga den som äger en fastighet eller ett byggnadsverk att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande), när det på fastigheten eller i fråga om byggnadsverket har vidtagits en åtgärd
   1. i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, eller
   2. med stöd av ett bygglov, rivningslov eller marklov, om lovet har ändrats eller upphävts genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft.

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2025:974) .

Kan någon överklaga uppförandet av byggnaden?

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med en byggnad för kollektivtrafiken som har uppförts utan bygglov finns det inget beslut att överklaga. Det finns dock en möjlighet att göra en tillsynsanmälan till byggnadsnämnden. Nämnden ska då påbörja ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot plan- och bygglagstiftningen. Byggnadsnämndens beslut i tillsynsärendet kan överklagas. 

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

3 §
  Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .

Andra tillstånd kan krävas

Oavsett om byggnaden kräver bygglov eller inte kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg. 

Lista över tillstånd, dispenser och anmälan

Boverket (2025). Mindre byggnad för kollektivtrafiken. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/byggnader/nybyggnad/vaderskydd/ Hämtad 2025-12-13