Funktionsblandning på rätt sätt

I debatten om hållbart stadsbyggande är tätt och blandat det som oftast framhålls som eftersträvansvärt, i kombination med att framför allt bygga centralt och i kollektivtrafikens noder och stråk. Det behövs ett ökat fokus på hur vi koncentrerar stadsbyggandet. Det är viktigt att titta på hur städer faktiskt ser ut och fungerar och vad de behöver kompletteras med för att öka funktionsblandningen. När kompletteringar görs i städer och orter är det viktigt att det som tillförs skapar ett mervärde.

Att tänka på i översiktsplaneringen:

  • Studera hur bebyggelsestrukturen ser ut; bostäder arbetsplatser, rörelser i staden, pendling till och från orten.
  • Undersök vilka möjligheter det finns till förtätning centralt samt kollektivtrafiknära.
  • Utgå från platsen/orten och dess värden, ta reda på vad den saknar och behöver kompletteras med för att öka funktionsblandningen.
  • Visa tydligt principer i översiktsplanen som ska gälla för förtätning.
  • Förtäta för att ge ökat underlag för både service och kollektivtrafik.
  • Bevara och utveckla grönstrukturer och andra kvaliteter som skapar en bra livsmiljö och ligger i nära anslutning till staden eller tätorten.
  • Skapa miljöer med parker och rekreation av god kvalité inom närhåll för att minska på resor för att komma till parker och natur.

Funktionsblandning

Funktionsblandning innebär att människor har nära till aktiviteter, funktioner och andra värden. Det kan gälla bostäder, arbetsplatser, kommersiell service och variation av grönområden. Blandning av bebyggelse handlar om att olika skalor, verksamhetstyper och upplåtelseformer kombineras på stads-, tätorts- och kommunnivå.

Förtätning

Förtätningen innebär tillskott av funktioner och byggnader, vilket ökar närheten mellan människor, ger korta avstånd, nåbarhet och tillgänglighet till platser i en stad, kommun eller region. Det ökar även underlaget för service och kollektivtrafik.

Förtätning tas upp som utvecklingsstrategier för städers och orters utveckling och anses bidra till hållbarhet. Kvalitén som den täta stadsmiljön ger i form av närhet till exempelvis arbete, verksamheter, kulturutbud och parker är enligt stadslivsundersökningar den viktigaste trivselfaktorn när man bor i en stad. Förtätning förknippas med olika saker. En del personer ser det som positivt och kopplar begreppet till hållbarhet och ökade stadskvalitéer medan andra ser framför sig höga hus, mer betong och asfalt på bekostnad av grönytor.

Örebro kommun har tagit fram en handlingsplan för stadens byggande med riktlinjer för hur staden ska växa och hur den kan förtätas på olika sätt i olika stadstyper.

Läs mer under rubriken Örebro – strategi för förtätning och funktionsblandning

Vinster med förtätning

Tätheten kan ge vinster på olika sätt. Det kan leda till en minskad energianvändning för transporter genom att genomsnittliga transportavstånd minskar och andelen målpunkter inom gång- och cykelavstånd ökar. Investeringarnas kostnadseffektivitet ökar för alternativa transportmedel så som kollektivtrafik, gång och cykel.

En utvecklad kollektivtrafik i kombination med förtätning i stationsnära lägen kan öka de mindre orternas konkurrenskraft och minska trycket på de större orterna. Det kan skapas möjlighet till blandad stad som främjar närhet till service och ett levande stadsliv, och även möjligheter att utnyttja befintlig teknisk infrastruktur bättre.

Läs mer under rubriken "Uppsala kommun – principer för en klimatsmart fysisk utveckling".

Utmaningar med förtätning

Ett vanligt argument för förtätning är att det leder till en mer promenadvänlig stad med färre bilar. Biltrafiken minskar dock inte automatiskt av att det byggs tätt. Vid täthet skapas fler målpunkter centralt vilket kan skapa trängsel i trafiken, utträngningseffekter, risk för minskad attraktivitet och därmed en stadsutglesning. Med en strävan att skapa mer levande funktionsblandade innerstadskärnor följer också en problematik med varutransporter och tung trafik.

Bilresor i samband med arbetspendling kan minska medan fritidsresor med bil kanske ökar. Till exempel har placering av sport- och fritidsanläggningar betydelse. Om exempelvis mataffärer, förskolor, parker och idrott finns nära bostaden minskar behovet av transporter i vardagen.

Behåll attraktionskraften

Förtätning kan leda till en blandad stad, men förtätningsprojekt i centrala lägen resulterar ofta i höga markpriser. Det i sin tur leder till höga bostadspriser, vilket kan leda till gentrifiering och social ojämlikhet. Områdenas verksamheter och invånare har ibland inte råd att vara kvar utan får flytta därifrån. Förtätning på fel sätt kan också leda till att miljön förlorar sin attraktionskraft och därmed motverkas syftet med förtätningen.

Vid förtätning i grönområden är det viktigt att ifrågasätta om miljövinsten med en tätare stad där fler går, cyklar och reser kollektivt väger upp förlusten av grönytan som plats för rekreation och medel för klimatanpassning. Högre bebyggelsetäthet och andel hårdgjord yta leder till högre medeltemperatur och ökat kylbehov. Kommunen behöver vara observant i sina prioriteringar för att uppnå en hållbar stadsutveckling.

Ett annat argument för förtätning är att den täta staden utnyttjar den tekniska infrastrukturen bättre. Vinster kan uppnås i den befintliga bebyggelsestrukturen avseende uppvärmning, energi, sopsug med mera. Många förtätningsprojekt sker på industrimark, i hamnområden och i parker, vilket kan vara problematiskt eftersom det inte alltid finns tillräcklig infrastruktur eller kollektivtrafik att bygga vidare på i dessa områden.

Utveckla miljöns kvalitéer

Det är viktigt att titta på hur städer faktiskt ser ut och fungerar istället för att arbeta med alltför generella principmodeller. Vid ändring av en befintlig miljö gäller det att ge plats för kvalitéer som skapar bra livsmiljöer. Utgå från platsens skala och karaktär och ta reda på vad som saknas och vilka kompletterande värden en förtätning kan medföra.

Tänk långsiktigt

Att förtäta kräver att kommunen tänker långsiktigt och har en strategi för hur stadens eller ortens utveckling ska ske. Ska centralorten förstärkas och/eller bör kringliggande orter kompletteras?

Det behövs utrymme för att kunna möta samhällsservicens och den tekniska infrastrukturens markbehov och de olika funktioner och krav som följer med ökat invånarantal. Kompletterande verksamheter kan behövas. Vatten och grönska bidrar till ett bättre mikroklimat i våra orter och kan binda ihop olika stadsdelar. Grön- och vattenstrukturen kan också fungera som kolsänkor.

Läs mer under rubriken "Planera för kolsänkor.

I "Relaterad information" finns en länk till Boverkets rapport
"Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter".

Här finns också en länk till Region Skånes planeringsverktyg "Planera klimatsmart! – fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej