Avgränsningar

Planområdet och planbestämmelserna ska avgränsas horisontellt och får även avgränsas vertikalt. Avgränsningen måste gå att redovisa på ett tydligt sätt.

Detaljplanens omfattning

I en detaljplan beslutar kommunen hur planområdet ska avgränsas, det vill säga vilken yta eller volym som detaljplanen ska omfatta. En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid. Kommunen ska också bestämma och avgränsa vad som är allmänna platser, kvartersmark och vattenområden.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

5 §
  I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

Planområdet och planbestämmelserna ska lägesbestämmas digitalt. Genom lägesbestämningen avgränsas planområdet och planbestämmelserna. Avgränsningen ska alltid göras horisontellt.

Digital koppling av information

3 §    Följande information ska digitalt kopplas till planområdet

  • 1.  kommunens namn,
  • 2.  detaljplanens namn,
  • 3.  kommunens diarienummer för detaljplanen,
  • 4.  hänvisning till beslutsprotokollet,
  • 5.  vilket datum detaljplanen är påbörjad, och
  • 6.  vilket datum detaljplanen fick laga kraft.

Vid ändring av en detaljplan som inte upprättats enligt denna föreskrift gäller inte denna bestämmelse.

1 §    Ett planområde ska avgränsas horisontellt och får även helt eller delvis avgränsas vertikalt.

Vertikal avgränsning

Det är möjligt att avgränsa planområdet även i höjdled, alltså vertikalt. Om ingen vertikal avgränsning görs gäller planområdet i princip obegränsat i höjdled, uppåt och nedåt. Vertikal avgränsning innebär att det exempelvis är möjligt att ha flera detaljplaner som gäller ovanför varandra, men som är avgränsade från varandra vertikalt. Det kan vara lämpligt exempelvis vid planering av underjordisk trafik, som väg-, järnvägs- eller spårvägstunnlar.

1 §    Ett planområde ska avgränsas horisontellt och får även helt eller delvis avgränsas vertikalt.

Planområde som inte är avgränsat vertikalt.Illustration: Jenny Lilja /Boverket
Planområde som är avgränsat vertikalt både uppåt och nedåt. Illustration: Jenny Lilja /Boverket

Även en planbestämmelse får avgränsas vertikalt. Det gäller alla användnings- och egenskapsbestämmelser oberoende om det är kvartersmark, allmän plats eller vattenområde. Det kan göras för en eller flera planbestämmelser efter behov. En planbestämmelse som inte är avgränsad vertikalt gäller både uppåt och nedåt utan begränsning. Planbestämmelser blir avgränsade och digitalt lägesbestämda med hjälp av en programvara som följer Boverkets föreskrifter för detaljplan.

Om en detaljplan innehåller användningsbestämmelser som är avgränsade från varandra i höjdled från olika användningskategorier, till exempel allmän plats och kvartersmark, kräver genomförandet av planen att en tredimensionell fastighetsbildning görs. Förutsättningarna för tredimensionell fastighetsbildning behöver därför beaktas vid planläggningen. Vid genomförandet kommer en av användningarna att bilda en traditionell fastighet som urholkas av en eller flera tredimensionella fastigheter som rymmer andra användningar. Det är därför viktigt att tydligt avgränsa de användningar som ska höra till en urholkande fastighet, både uppåt och nedåt. Detta innebär att en detaljplan som kräver tredimensionell fastighetsbildning inte kan ha två användningar där den ena sträcker sig obegränsat uppåt och den andra sträcker sig obegränsat nedåt.

1 §
  Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. En fastighet avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Om fastighetsbildning finns särskilda bestämmelser.

Sämjedelning är utan verkan. Lag (2003:626) .

1 a §
  I denna balk betyder
   1. tredimensionell fastighet: en fastighet som i sin helhet är avgränsad både horisontellt och vertikalt,
   2. tredimensionellt fastighetsutrymme: ett utrymme som ingår i en annan fastighet än en tredimensionell fastighet och som är avgränsat både horisontellt och vertikalt,
   3. ägarlägenhetsfastighet: en tredimensionell fastighet som inte är avsedd att rymma annat än en enda bostadslägenhet.

Vad som sägs i denna balk om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Lag (2009:180) .

Illustration över hur tredimensionell fastighetsindelning kan se ut. Illustration: Karolina Andersson/ Boverket.
Illustration över hur en tredimensionell planering skulle kunna göras. Illustration: Karolina Andersson/ Boverket.

Avgränsningen måste kunna redovisas

Den digitala tekniken innebär nya möjligheter att avgränsa planområdet och planbestämmelser. Det är dock viktigt att avgränsningarna kan redovisas på ett tydligt sätt. Framför allt vid vertikal avgränsning behöver detta uppmärksammas. Kommunen får alltså inte göra avgränsningar som inte kan redovisas tydligt.

Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på en plankarta. Det är därför möjligt att med den digitala teknikens hjälp ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser. Tydlighetskravet i plan- och bygglagen, PBL, är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan anger ett sätt som detaljplanen kan redovisas för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler. Det allmänna rådet bygger på tidigare praxis för redovisning av reglering i detaljplan. 

I det allmänna rådet finns ett antal olika sätt att redovisa en vertikal avgränsning, som kan tillämpas och anpassas efter behov så länge redovisningen blir tydlig. I mer komplicerade situationer kan dock dessa sätt att redovisa vara otillräckliga och det kan vara nödvändigt att ta fram andra sätt. Om kommunen tar fram ett eget sätt att redovisa är det lämpligt att detta förklaras i planbeskrivningen.

Redovisning enligt Boverkets allmänna råd

Enligt Boverkets allmänna råd om redovisning kan avgränsningen av planområdet och planbestämmelserna redovisas med olika typer av gränslinjer.

Avgränsningar av planområde och planbestämmelser kan redovisas på flera olika sätt, så länge regleringen är tydlig. Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan anger ett sätt att redovisa regleringen som tillgodoser kravet på tydlighet i plan- och bygglagen, PBL, och reglerna i Boverkets föreskrifter om detaljplan.

Enligt det allmänna rådet kan planområdets avgränsning redovisas med en planområdesgräns som anger vilket geografiskt område detaljplanen omfattar. De olika användningsbestämmelsernas avgränsning kan redovisas med användningsgränser och egenskapsbestämmelser med egenskapsgränser. För att möjliggöra reglering med egenskapsbestämmelser som överlappar andra egenskapsbestämmelser finns även en sekundär egenskapsgräns.

3.1 Avgränsning av planområdet

Allmänt råd

För att på plankartan redovisa vilket område som detaljplanen omfattar kan planområdesgräns användas.

Planområdesgräns kan anges med linjen:

Fet linje i form av repeterande streck, streck, punkt.

3.2 Avgränsning av användningsbestämmelser

Allmänt råd

För att på plankartan redovisa inom vilket område en eller flera användningsbestämmelser gäller kan användningsgräns användas.

Användningsgräns kan anges med linjen:

Linje i form av repeterande streck, punkt, streck, punkt.

I de fall användningsgräns sammanfaller med planområdesgräns räcker det att planområdesgräns redovisas.

3.3 Avgränsning av egenskapsbestämmelser

Allmänt råd

För att på plankartan redovisa inom vilket område en eller flera av egenskapsbestämmelserna gäller kan egenskapsgräns användas.

Egenskapsgräns kan anges med linjen:

Tunn linje i form av repeterande streck, punkt, punkt.

Vid behov kan även sekundär egenskapsgräns användas för att på plankartan redovisa inom vilket område en eller flera egenskapsbestämmelser gäller. Om den sekundära egenskapsgränsen används kan det framgå av listan med planbestämmelser vilka egenskapsbestämmelser som avgränsas genom denna gräns.

Sekundär egenskapsgräns kan anges med linjen:

Tunn linje i form av repeterande streck, plus, streck, plus.

I de fall någon av egenskapsgränserna sammanfaller med användningsgräns räcker det att användningsgräns redovisas. I de fall de två varianterna av egenskapsgräns sammanfaller kan de redovisas med linjen:

Tunn linje i form av repeterande brett plus, punkt, punkt.

Det är viktigt att det tydligt går att skilja de olika plangränserna från grundkartans information. Boverket rekommenderar att gamla plangränser som inte längre ska gälla inte heller redovisas, om de inte är avgörande för förståelsen av planen.

Planområdesgräns

Planområdets avgränsning kan redovisas med planområdesgräns. Planområdesgränsen anger då vilket geografiskt område detaljplanen omfattar.

Svarta streck och punkter som illustrerar områdesgräns. Illustration: Boverket

3.1 Avgränsning av planområdet

Allmänt råd

För att på plankartan redovisa vilket område som detaljplanen omfattar kan planområdesgräns användas.

Planområdesgräns kan anges med linjen:

Fet linje i form av repeterande streck, streck, punkt.

Användningsgräns

Områden med olika användningar regleras genom användningsbestämmelser. Användningsbestämmelsernas avgränsning kan redovisas med användningsgräns.

Svarta streck och punkter som visar på avgränsningar. Illustration: Boverket

3.2 Avgränsning av användningsbestämmelser

Allmänt råd

För att på plankartan redovisa inom vilket område en eller flera användningsbestämmelser gäller kan användningsgräns användas.

Användningsgräns kan anges med linjen:

Linje i form av repeterande streck, punkt, streck, punkt.

I de fall användningsgräns sammanfaller med planområdesgräns räcker det att planområdesgräns redovisas.

Egenskapsgräns

Egenskapsbestämmelsernas avgränsning kan redovisas med egenskapsgräns.

Svarta streck som illustrerar egenskapsgränser. Illustration: Boverket

3.3 Avgränsning av egenskapsbestämmelser

Allmänt råd

För att på plankartan redovisa inom vilket område en eller flera av egenskapsbestämmelserna gäller kan egenskapsgräns användas.

Egenskapsgräns kan anges med linjen:

Tunn linje i form av repeterande streck, punkt, punkt.

Vid behov kan även sekundär egenskapsgräns användas för att på plankartan redovisa inom vilket område en eller flera egenskapsbestämmelser gäller. Om den sekundära egenskapsgränsen används kan det framgå av listan med planbestämmelser vilka egenskapsbestämmelser som avgränsas genom denna gräns.

Sekundär egenskapsgräns kan anges med linjen:

Tunn linje i form av repeterande streck, plus, streck, plus.

I de fall någon av egenskapsgränserna sammanfaller med användningsgräns räcker det att användningsgräns redovisas. I de fall de två varianterna av egenskapsgräns sammanfaller kan de redovisas med linjen:

Tunn linje i form av repeterande brett plus, punkt, punkt.

Sekundär egenskapsgräns

Egenskapsbestämmelsernas avgränsning kan vid behov redovisas med sekundär egenskapsgräns. Den sekundära egenskapsgränsen kan korsa den vanliga egenskapsgränsen utan inverkan på de bestämmelser som egenskapsgränsen avgränsar. Det kan behöva användas när ett egenskapsområde skär igenom ett annat, till exempel när ett markreservat ska skära igenom ett område där höjden på byggnadsverk regleras.

Varken egenskapsgräns eller den sekundära egenskapsgränsen är på förhand knuten till någon eller några egenskapsbestämmelser utan kan användas för den egenskapsbestämmelse det behövs för i den enskilda detaljplanen. Om den sekundära egenskapsgränsen används är det viktigt att det tydligt framgår vilken bestämmelse den avgränsar. Detta kan framgå av listan med planbestämmelser.

Svarta streck och plusstecken illustrerar Sekundär egenskapsgräns Illustration: Boverket

3.3 Avgränsning av egenskapsbestämmelser

Allmänt råd

För att på plankartan redovisa inom vilket område en eller flera av egenskapsbestämmelserna gäller kan egenskapsgräns användas.

Egenskapsgräns kan anges med linjen:

Tunn linje i form av repeterande streck, punkt, punkt.

Vid behov kan även sekundär egenskapsgräns användas för att på plankartan redovisa inom vilket område en eller flera egenskapsbestämmelser gäller. Om den sekundära egenskapsgränsen används kan det framgå av listan med planbestämmelser vilka egenskapsbestämmelser som avgränsas genom denna gräns.

Sekundär egenskapsgräns kan anges med linjen:

Tunn linje i form av repeterande streck, plus, streck, plus.

I de fall någon av egenskapsgränserna sammanfaller med användningsgräns räcker det att användningsgräns redovisas. I de fall de två varianterna av egenskapsgräns sammanfaller kan de redovisas med linjen:

Tunn linje i form av repeterande brett plus, punkt, punkt.

Gränshierarki

I det allmänna rådet har gränserna en hierarkisk ordning enligt nedan:

Översikt över illustrationer över gränsdragningar med starta streck, punkter och plusstecken. Illustration: Boverket

Användningsgräns gäller fram till annan användningsgräns eller planområdesgräns. Egenskapsgränser gäller fram till annan egenskapsgräns av samma typ, användningsgräns eller planområdesgräns. Egenskapsgräns och sekundär egenskapsgräns kan korsa varandra utan inverkan på de bestämmelser som de reglerar.

3.4 Gränshierarki

Allmänt råd

Vid avgränsning enligt 3.1–3.3 kan gränshierarki enligt andra stycket tillämpas.

Användningsgräns gäller fram till annan användningsgräns eller planområdesgräns. Egenskapsgränser gäller fram till annan egenskapsgräns av samma typ, användningsgräns eller planområdesgräns. Egenskapsgräns och sekundär egenskapsgräns kan korsa varandra utan inverkan på de bestämmelser som de reglerar.

Figur 1. Gränshierarkin
Hierarkisk illustration av de olika plangränserna med planområdesgräns överst med användningsgräns under. Längst ner egenskapsgräns och sekundär egenskapsgräns bredvid varandra.

I de fall flera gränstyper sammanfaller är det endast den högsta i hierarkin som ritas ut på kartan. Egenskapsgränser och sekundära egenskapsgränser ritas dock ovanpå varandra om de sammanfaller.

Enligt det allmänna rådet kan egenskapsgräns och sekundär egenskapsgräns som sammanfaller redovisas enligt följande:

Svarta streck och tecken som illustrerar egenskapsgräns och sekundär egenskapsgräns Illustration: Boverket

3.3 Avgränsning av egenskapsbestämmelser

Allmänt råd

För att på plankartan redovisa inom vilket område en eller flera av egenskapsbestämmelserna gäller kan egenskapsgräns användas.

Egenskapsgräns kan anges med linjen:

Tunn linje i form av repeterande streck, punkt, punkt.

Vid behov kan även sekundär egenskapsgräns användas för att på plankartan redovisa inom vilket område en eller flera egenskapsbestämmelser gäller. Om den sekundära egenskapsgränsen används kan det framgå av listan med planbestämmelser vilka egenskapsbestämmelser som avgränsas genom denna gräns.

Sekundär egenskapsgräns kan anges med linjen:

Tunn linje i form av repeterande streck, plus, streck, plus.

I de fall någon av egenskapsgränserna sammanfaller med användningsgräns räcker det att användningsgräns redovisas. I de fall de två varianterna av egenskapsgräns sammanfaller kan de redovisas med linjen:

Tunn linje i form av repeterande brett plus, punkt, punkt.

Redovisning av vertikal avgränsning

Planområdet och detaljplanens planbestämmelser kan avgränsas vertikalt, i höjdled. Eftersom regleringen också är lägesbestämd digitalt är det säkerställt var bestämmelserna gäller. Samtidigt behöver avgränsningen kunna redovisas tydligt på en plankarta.

I det allmänna rådet finns ett antal olika sätt att redovisa en vertikal avgränsning, som kan tillämpas och anpassas efter behov. I mer komplicerade situationer kan dock dessa sätt att redovisa vara otillräckliga och det kan vara nödvändigt att ta fram andra sätt.

Enligt det allmänna rådet kan avgränsningen av både planområdet och av planbestämmelser redovisas i listan med planbestämmelser. Det kan till exempel innebära att det av listan framgår mellan vilka höjder en planbestämmelse gäller. Avgränsningen kan även framgå av en separat lägesbestämd redovisning på plankartan, till exempel en sektionsritning. Om en planbestämmelse avgränsas vertikalt kan beteckningen redovisas inom parentes. För att öka förståelsen för detaljplanens reglering är det ofta lämpligt att illustrera avgränsningen i planbeskrivningen.

Vid vertikal avgränsning där fler än två användningar ska redovisas i skilda plan och där olika egenskapsbestämmelser hör till de olika användningarna behövs ett tydligt sätt att redovisa vilken användning egenskapsbestämmelsen hör till. I sådana fall kan det som ett tillägg till egenskapsbestämmelsens formulering i listan med planbestämmelser framgå till vilken användning bestämmelsen hör.

3.5 Vertikal avgränsning

Allmänt råd

Om planområdet eller en användnings- eller egenskapsbestämmelse avgränsas vertikalt kan avgränsningen redovisas i listan med planbestämmelser. Den vertikala avgränsningen kan även framgå av en separat lägesbestämd redovisning på plankartan.

När en planbestämmelse avgränsas vertikalt kan beteckningen redovisas inom parentes.

Då användningsbestämmelser avgränsas vertikalt och en egenskapsbestämmelse inte gäller för alla användningar kan det av egenskapsbestämmelsens formulering framgå vilken användning bestämmelsen gäller för.

 

Senast granskad 22 april 2026 Senast ändrad 22 april 2026 Publicerad 1 oktober 2020
Boverket (2026). Avgränsningar. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/detaljplan/planbestammelser/avgransningar/ Hämtad 2026-05-06