Kommunen har enligt skollagen (2010:800) ansvar för att varje barn och elev ska ha plats i en förskola eller skola. Kommunen är också huvudman för de kommunala skolorna.
Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.
Skolan och förskolan är några av våra viktigaste miljöer. Det är platser där våra barn och unga tillbringar majoriteten av sin vakna tid. Det är också platser där barn och unga ska få lust att lära, läsa, leka och bli nyfikna människor. Den här digitala exempelsamlingen syftar till att ge inspiration och vägledning till dig som planerar, beställer, förvaltar, gestaltar eller bygger förskole- och skolmiljöer.
Inom ramen för arbetet med den nya politiken för arkitektur och gestaltad livsmiljö har Boverket fått i uppdrag att ta fram en vägledning för förskolans och skolans fysiska miljöer. Detta gäller så väl inomhus som utomhus. Denna exempelsamling är ett första steg i Boverkets vägledningsarbete.
Exempelsamlingen syftar till att sprida kunskap om planering, utformning och förvaltning av goda lärmiljöer. Här betonas vikten av bra styrdokument och goda processer som en del av arkitekturuppdraget. Denna samling innehåller exempel på nybyggnad så väl som om- och tillbyggnad av befintliga skolor och förskolor.
Materialet är ett levande dokument som kommer att utvecklas över tid.
Sverige är ett land med växande befolkning där städer och samhällen kontinuerligt utvecklas. Boverket bedömer att det behövs ca 640 000 nya bostäder till år 2027. I samband med det behöver Sverige också bygga många skolor och förskolor. En stor andel av de befintliga skolmiljöerna behöver därutöver byggas om eller renoveras.
För detta stora uppdrag ser förutsättningarna olika ut runt om i landet. Några kommuner har inte byggt skolor på decennier, andra kämpar för att hitta mark för nya skolor i allt tätare stadsdelar. Kommuner, arkitekter, byggaktörer och politiker har olika regionala och lokala förutsättningar vilka sammantaget påverkar den gestaltade skolmiljön.
Den fysiska lärmiljön har stor betydelse för skolans och förskolans förmåga att arbeta med sitt uppdrag. En bra skolmiljö bidrar till lärande hos barn och unga med olika behov av lärmiljöer. En bra skolmiljö kan också bidra till ökad likvärdighet i samhället, det vill säga att utjämna skillnader och öka jämlikheten. Samtidigt ska skolmiljöerna fungera som arbetsmiljö för såväl barn som elever och vuxna som arbetar i skola och förskola. De ska också tåla kreativitet, lek och slitage.
Flera faktorer påverkar förutsättningarna för planeringen och utformningen av våra skolmiljöer. Ökad urbanisering med fler elever i städer, nya stadsbyggnadsprinciper med tätare bebyggelse och brist på mark, ökade krav på effektivisering av skolverksamheten med större skolenheter, friskolornas etablering och det fria skolvalet som gör det svårt att planera långsiktigt. Direkt eller indirekt har dessa faktorer stor betydelse för läromiljöers lokalisering, storlek, närhetsprinciper, normer, ytmått och gestaltning.
Nya komplexa frågor kräver nya lösningar och svar. Hur kan vi arbeta för att göra hållbara långsiktiga investeringar? Hur balanseras behov av generella och flexibla lokaler mot mer specialiserade? Hur hanterar vi brist på mark i storstadsregionerna på bästa sätt och hur kan kunskap om hur vår hälsa påverkas av den fysiska miljön få genomslag i planering och utformning?
För att kunna bemöta dessa frågor med hållbara, långsiktiga och goda lösningar, krävs en samlad kunskap och erfarenhet. Detta är målet med denna exempelsamling är att vara ett stöd för kommuner och enskilda skolhuvudmän i dessa stora, viktiga beslut och samhällsinvesteringar.
Exempelsamlingen omfattar ett antal olika lärmiljöer, vilka har tagits fram genom en metodik som finns beskriven på en egen sida.
Varje exempel presenteras med en faktaruta med information om skolans storlek, antal barn, arkitekt respektive landskapsarkitekt och inredningsarkitekt, bruttoarean, friytan, ägare samt byggår. Faktarutan följs av Boverkets analys illustrerad av foton och planritningar och lyfter de specifika områden som förskolan eller skolan är ett gott exempel på med en motivering, analys och slutsats. Sist i exemplet finns medskick med lärande erfarenheter från respektive skola.
Under "Relaterad information" på varje sida hittar du flygfoto/situationsplan som visar förskolans/skolans placering, arkitektens ritningar (planer, fasader och sektioner) samt landskapsarkitektens illustrationsplan.
Här finns också länkar till kommunens webbplats, till kommunala dokument, arkitekternas webbplatser, samt andra relevanta webbplatser.
Du hittar de olika exemplen här:
Kommunen har enligt skollagen (2010:800) ansvar för att varje barn och elev ska ha plats i en förskola eller skola. Kommunen är också huvudman för de kommunala skolorna.
Boverket arbetar med att ta fram vägledning om skolors och förskolors fysiska miljöer, såväl inomhus som utomhus. Boverket har 2015 tagit fram allmänna råd och vägledning kring friytor vid skolor och förskolor.
Skolverket tar fram läroplaner, vägledning och allmänna råd för utbildning. Allmänna råd för förskolan respektive fritidshemmet lyfter båda vikten av de fysiska miljöerna.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, tar fram vägledningsmaterial och underlag för ramavtal och funktionsprogram till kommuner.
Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att tillgängliggöra alla skolmiljöer och utbildning.