Vilka byggnader har krav på hållbar mobilitet?

NYA REGLER 1 JULI 2026: För att ta reda på vilka krav som ställs på hållbar mobilitet i form av utrustning för laddning av elfordon och cykelparkeringsplatser behöver man först avgöra vilken typ av byggnad det är och i de flesta fall även hur många bilparkeringsplatser som finns i byggnaden eller på dess tomt. Det ställs nämligen vid uppförande av nya byggnader olika mycket krav på hållbar mobilitet för flerbostadshus, lokalbyggnader och lokalbyggnader som är kontor. Slutligen ställs särskilda retroaktiva krav på lokalbyggnader.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om krav på hållbar mobilitet, det vill säga krav på att byggnader ska ha tillgång till utrustning för laddning av elfordon och cykelparkeringsplatser. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Tillämpningsområde

Kraven på hållbar mobilitet gäller inte för byggnader som inte använder energi för att påverka inomhusmiljön eller byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.

Hållbar mobilitet

I vägledningen om Hållbar mobilitet framgår även när reglerna gäller i förhållande till datum för sökt bygglov och i vilka fall äldre regler istället ska tillämpas.

Kraven gäller per byggnadstyp

Kraven för hållbar mobilitet är uppbyggda så att man först bestämmer vilken byggnadstyp som är aktuell och sedan tillämpar kraven för den byggnadstypen.

Om en byggnad exempelvis innehåller 60 procent bostäder och 40 procent lokaler tillämpas därmed kraven för flerbostadshus på hela byggnaden. Om byggnaden i stället innehåller 40 procent bostäder och 60 procent lokaler tillämpas kraven för lokalbyggnader på hela byggnaden.

7 §    

I denna författning avses med: 
Bilparkeringsplats: Utrymme särskilt avsett och anpassat för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Om särskilda markeringar inte finns, ska en bilparkeringsplats anses uppta en area med måtten 2,70 x 5 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.
Cykelparkeringsplats: Särskilt utrymme för att parkera minst en cykel. Om särskilda anordningar för cykelparkering inte finns, ska en cykelparkeringsplats 
för en standardcykel anses uppta en area med måtten 0,60 x 1,90 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. En cykelparkeringsplats för en lådcykel eller 
annan cykel med större dimensioner än en standardcykel ska anses uppta en area med måtten 1,20 x 2,50 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. 
Dubbelriktad laddning: Smart laddningsfunktion där elflödets riktning kan 
vändas, så att det går från batteriet till den laddningspunkt som batteriet är 
anslutet till.  
Flerbostadshus: byggnad med fler än två bostäder och i vilken mer än halva 
bruttoarean är avsedd för bostäder. 
Förinstallerad kabeldragning: Alla åtgärder som är nödvändiga för att 
möjliggöra enkel installation av laddningspunkter inbegripet kablar, kabelvägar 
och vid behov dataöverföring och elmätare. 
Laddningspunkt: Gränssnitt där ett fordon i taget kan laddas.  
Lastbalansering: Funktion som balanserar tillgänglig effekt så att flera 
utrustningar delar på tillgänglig effekt. 
Ledningsinfrastruktur: Kanaler för elektriska kablar för att i ett senare skede 
möjliggöra installation av laddningspunkter för elfordon, eldrivna cyklar och 
andra fordonstyper i kategori L i den mening som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 
2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och 
fyrhjulingar. 
Lokalbyggnad: Byggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för annat 
än bostäder. 
Offentligt organ: Statlig, regional och kommunal myndighet och enhet som 
direkt finansieras och administreras av sådan myndighet men som inte är av 
industriell eller kommersiell karaktär. 
Smart laddning: Laddningsfunktion där mängden energi som överförs till 
batteriet justeras dynamiskt, baserat på information som tas emot genom 
elektronisk kommunikation.  

Generellt är kraven på hållbar mobilitet i lokalbyggnader något högre än för flerbostadshus. Om exempelvis en flerbostadsbyggnad skulle ha en betydande andel lokaler gäller ändå kraven för bostäder i hela byggnaden, så länge halva bruttoarean är avsedd för bostäder. I det fallet kan man överväga om det är lämpligt att på frivillig väg anpassa installationerna för hållbar mobilitet i aktuella delar av byggnaden. Det är då upp till byggherren att avgöra vad som är lämpligt utifrån byggnadens behov. Inte minst gäller det behovet av cykelparkeringsplatser till lokaldelarna av en bostadsbyggnad, exempelvis cykelparkering för besökande till affärslokaler.

Vad är en bilparkeringsplats?

För att kunna avgöra om reglerna om hållbar mobilitet gäller för en byggnad eller inte behöver man först ta reda på vilken typ av byggnad det är och hur många bilparkeringsplatser som finns i byggnaden eller på dess tomt eftersom det är det som avgör vilka krav som sedan ställs på utrustning för laddning av elfordon och cykelparkeringsplatser. Kravet på cykelparkeringsplatser vid uppförande av nya byggnader ställs däremot enbart utifrån vilken typ av byggnad det är utan någon koppling till om det finns bilparkeringsplatser i byggnaden eller på dess tomt.

7 §    

I denna författning avses med: 
Bilparkeringsplats: Utrymme särskilt avsett och anpassat för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Om särskilda markeringar inte finns, ska en bilparkeringsplats anses uppta en area med måtten 2,70 x 5 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.
Cykelparkeringsplats: Särskilt utrymme för att parkera minst en cykel. Om särskilda anordningar för cykelparkering inte finns, ska en cykelparkeringsplats 
för en standardcykel anses uppta en area med måtten 0,60 x 1,90 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. En cykelparkeringsplats för en lådcykel eller 
annan cykel med större dimensioner än en standardcykel ska anses uppta en area med måtten 1,20 x 2,50 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. 
Dubbelriktad laddning: Smart laddningsfunktion där elflödets riktning kan 
vändas, så att det går från batteriet till den laddningspunkt som batteriet är 
anslutet till.  
Flerbostadshus: byggnad med fler än två bostäder och i vilken mer än halva 
bruttoarean är avsedd för bostäder. 
Förinstallerad kabeldragning: Alla åtgärder som är nödvändiga för att 
möjliggöra enkel installation av laddningspunkter inbegripet kablar, kabelvägar 
och vid behov dataöverföring och elmätare. 
Laddningspunkt: Gränssnitt där ett fordon i taget kan laddas.  
Lastbalansering: Funktion som balanserar tillgänglig effekt så att flera 
utrustningar delar på tillgänglig effekt. 
Ledningsinfrastruktur: Kanaler för elektriska kablar för att i ett senare skede 
möjliggöra installation av laddningspunkter för elfordon, eldrivna cyklar och 
andra fordonstyper i kategori L i den mening som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 
2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och 
fyrhjulingar. 
Lokalbyggnad: Byggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för annat 
än bostäder. 
Offentligt organ: Statlig, regional och kommunal myndighet och enhet som 
direkt finansieras och administreras av sådan myndighet men som inte är av 
industriell eller kommersiell karaktär. 
Smart laddning: Laddningsfunktion där mängden energi som överförs till 
batteriet justeras dynamiskt, baserat på information som tas emot genom 
elektronisk kommunikation.  

Med bilparkeringsplats avses i Boverkets föreskrifter ett utrymme särskilt avsett och anpassat för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Vändzoner och lastzoner innefattas inte. Parkering innebär normalt att den som disponerar bilen har möjlighet att hämta och lämna bilen på platsen. Tidsrymden för parkeringen kan variera från ett par minuter till flera dagar men kan i extremfall även vara i flera år. Begreppet bilparkeringsplats innefattar alltså även platser för parkering under kort tid, exempelvis utanför en livsmedelsbutik. Platser av angöringskaraktär där fordon parkerar helt tillfälligt, till exempel för att någon ska kliva i eller ur eller för att lasta eller lossa, bör dock normalt inte vara att betrakta som bilparkeringsplatser.

Uppställningsplatser i samband med bilförsäljning, återvinning av bilar, bilmuseer och liknande förvaring av bilar är normalt inte att betrakta som sådan parkering som ställer krav på utrustning för laddning av elfordon och cykelparkeringsplatser. Om en bilfirma däremot har en kund- eller personalparkering på tomten eller i byggnaden räknas de platserna som parkering vid tillämpning av reglerna för hållbar mobilitet.

7 §    

I denna författning avses med: 
Bilparkeringsplats: Utrymme särskilt avsett och anpassat för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Om särskilda markeringar inte finns, ska en bilparkeringsplats anses uppta en area med måtten 2,70 x 5 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.
Cykelparkeringsplats: Särskilt utrymme för att parkera minst en cykel. Om särskilda anordningar för cykelparkering inte finns, ska en cykelparkeringsplats 
för en standardcykel anses uppta en area med måtten 0,60 x 1,90 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. En cykelparkeringsplats för en lådcykel eller 
annan cykel med större dimensioner än en standardcykel ska anses uppta en area med måtten 1,20 x 2,50 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. 
Dubbelriktad laddning: Smart laddningsfunktion där elflödets riktning kan 
vändas, så att det går från batteriet till den laddningspunkt som batteriet är 
anslutet till.  
Flerbostadshus: byggnad med fler än två bostäder och i vilken mer än halva 
bruttoarean är avsedd för bostäder. 
Förinstallerad kabeldragning: Alla åtgärder som är nödvändiga för att 
möjliggöra enkel installation av laddningspunkter inbegripet kablar, kabelvägar 
och vid behov dataöverföring och elmätare. 
Laddningspunkt: Gränssnitt där ett fordon i taget kan laddas.  
Lastbalansering: Funktion som balanserar tillgänglig effekt så att flera 
utrustningar delar på tillgänglig effekt. 
Ledningsinfrastruktur: Kanaler för elektriska kablar för att i ett senare skede 
möjliggöra installation av laddningspunkter för elfordon, eldrivna cyklar och 
andra fordonstyper i kategori L i den mening som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 
2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och 
fyrhjulingar. 
Lokalbyggnad: Byggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för annat 
än bostäder. 
Offentligt organ: Statlig, regional och kommunal myndighet och enhet som 
direkt finansieras och administreras av sådan myndighet men som inte är av 
industriell eller kommersiell karaktär. 
Smart laddning: Laddningsfunktion där mängden energi som överförs till 
batteriet justeras dynamiskt, baserat på information som tas emot genom 
elektronisk kommunikation.  

Beräkning av antalet bilparkeringsplatser

Att beräkna antalet bilparkeringsplatser är enkelt om det finns markerade rutor, eftersom det i så fall räcker att räkna dem. Rutans storlek spelar då mindre roll, utan antalet parkeringsplatser motsvaras av antalet rutor. Observera att särskilda rutor för motorcykelparkering inte behöver medräknas utan enbart parkeringsrutor avsedda för personbil eller lätt lastbil.

Finns det inga markerade rutor kan ett mått på 2,7 x 5 m istället användas. Måttet är något bredare än en standardparkeringsplats som normalt är 2,5 x 5 meter. Anledningen till det är att avstånden tenderar att bli något större vid fri parkering, och för att det även kan ställas bredare biltyper som skåpbilar på parkeringen. Måttet är därmed valt för att den enskilde inte ska träffas av strängare regler om det inte finns markerade rutor jämfört med fallet med uppmärkta platser.

I vissa fall kan det finnas såväl markerade rutor som platser utan markeringar. I så fall kan man kombinera metoden att räkna rutor med uppskattningen av övriga ytor avsedda för parkering. Det är med andra ord inte möjligt att kringgå reglerna genom att exempelvis enbart markera 19 platser, om det i övrigt finns fria ytor som också är avsedda för parkering.

Hur långt avstånd bakåt behövs för en bilparkeringsplats?

Normalt räknar man med att det behöver finnas ett avstånd bakåt på 6 meter vid en parkeringsplats för att kunna manövrera bilen. Det måttet kan därför användas som riktlinje för att avgöra om det går att få plats med exempelvis två rader av bilar på en parkeringsyta utan markerade platser. I det enskilda fallet får man dock se till de verkliga förhållandena på platsen och hur parkeringen är avsedd att användas. Observera att 6 meter är det mått som normalt används vid parkering sida vid sida. Snedparkering och längsparkering kan innebära andra behov.

Bilparkeringsplatser på tomt eller allmän plats

Reglerna ska tillämpas om antalet bilparkeringsplatser i byggnaden eller på byggnadens tomt överstiger 3, 5 eller 20 stycken. Det är därför viktigt att kunna avgöra vad som är byggnadens tomt.

Med tomt avses enligt PBL ”ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål”. I många fall sammanfaller byggnadens tomt med fastighetsgränsen, men det är inte alltid så är fallet. En fastighet kan i vissa fall vara mycket stor, exempelvis en jordbruksfastighet på 100 hektar där tomten endast utgörs av marken närmast byggnaderna. Det kan även finns flera tomter på samma fastighet. Reglerna gäller då för respektive byggnad med tillhörande tomt.

4 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

4 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,

bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,

byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,

komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,

miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,

nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,

planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,

sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,

studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
större byggnadsändring: en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas,

tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2026:746) .

5 § /Ny beteckning 1 kap. 12 § U:2026-07-01/
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.

Mark som utgör allmän plats kan inte vara en tomt. Med allmän plats avses enligt PBL ”en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov”. I många fall, exempelvis vid ett köpcentrum, kan det vara svårt att veta var gränsen går mellan byggnadens tomt och allmän plats. Är man tveksam till vilka parkeringar som ligger på allmän plats och därmed inte behöver medräknas, kan man behöva kontrollera det i detaljplanen för området. Det går också att vända sig till kommunens byggnadsnämnd.

4 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

4 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,

bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,

byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,

komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,

miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,

nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,

planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,

sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,

studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
större byggnadsändring: en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas,

tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2026:746) .

5 § /Ny beteckning 1 kap. 12 § U:2026-07-01/
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.

Vad är ett flerbostadshus?

Med flerbostadshus avses i reglerna för hållbar mobilitet en byggnad med fler än två bostäder och i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för bostäder. Det innebär att det för villor och liknande en- eller tvåbostadshus inte ställs några krav på hållbar mobilitet.

7 §    

I denna författning avses med: 
Bilparkeringsplats: Utrymme särskilt avsett och anpassat för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Om särskilda markeringar inte finns, ska en bilparkeringsplats anses uppta en area med måtten 2,70 x 5 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.
Cykelparkeringsplats: Särskilt utrymme för att parkera minst en cykel. Om särskilda anordningar för cykelparkering inte finns, ska en cykelparkeringsplats 
för en standardcykel anses uppta en area med måtten 0,60 x 1,90 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. En cykelparkeringsplats för en lådcykel eller 
annan cykel med större dimensioner än en standardcykel ska anses uppta en area med måtten 1,20 x 2,50 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. 
Dubbelriktad laddning: Smart laddningsfunktion där elflödets riktning kan 
vändas, så att det går från batteriet till den laddningspunkt som batteriet är 
anslutet till.  
Flerbostadshus: byggnad med fler än två bostäder och i vilken mer än halva 
bruttoarean är avsedd för bostäder. 
Förinstallerad kabeldragning: Alla åtgärder som är nödvändiga för att 
möjliggöra enkel installation av laddningspunkter inbegripet kablar, kabelvägar 
och vid behov dataöverföring och elmätare. 
Laddningspunkt: Gränssnitt där ett fordon i taget kan laddas.  
Lastbalansering: Funktion som balanserar tillgänglig effekt så att flera 
utrustningar delar på tillgänglig effekt. 
Ledningsinfrastruktur: Kanaler för elektriska kablar för att i ett senare skede 
möjliggöra installation av laddningspunkter för elfordon, eldrivna cyklar och 
andra fordonstyper i kategori L i den mening som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 
2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och 
fyrhjulingar. 
Lokalbyggnad: Byggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för annat 
än bostäder. 
Offentligt organ: Statlig, regional och kommunal myndighet och enhet som 
direkt finansieras och administreras av sådan myndighet men som inte är av 
industriell eller kommersiell karaktär. 
Smart laddning: Laddningsfunktion där mängden energi som överförs till 
batteriet justeras dynamiskt, baserat på information som tas emot genom 
elektronisk kommunikation.  

Om det är en blandning av lokaler och bostäder i en byggnad gäller att mer än halva bruttoarean ska vara avsedd för bostadshus för att reglerna för flerbostadshus ska tillämpas. Med bostad avses då även biytor som lägenhetsförråd, tvättstugor och liknande i byggnaden som kan kopplas till bostadsändamålet. Även ett parkeringsgarage i byggnaden kan anses ingå i bostaden om garaget enbart är avsett för de boende. I annat fall kan garagets yta fördelas utifrån avsedd användning. Vilka krav som gäller för flerbostadshus kan du läsa om på sidan om Hålbar mobilitet för flerbostadshus.

Hållbar mobilitet för flerbostadshus

Är radhus att betrakta som flerbostadshus?

Radhus och kedjehus är normalt att betrakta som så kallade sammanbyggda småhus. Med småhus avses ett en- eller tvåbostadshus. Radhus och kedjehus är att anse som enskilda en- eller tvåbostadshus med en egen liten tomt som är byggda vägg i vägg med nästa radhus eller kedjehus. Kraven för hållbar mobilitet gäller därmed inte för rad- eller kedjehus.

I enstaka fall kan det finnas radhusliknande byggnader som betraktas som en stor byggnad och därmed är ett flerbostadshus. Det kan exempelvis vara hyres- eller bostadsrättsradhus med gemensam teknisk försörjning med mera, även om det inte är upplåtelseformen i sig som avgör vad som är att betrakta som ett flerbostadshus.

Du kan läsa mer om vad som räknas som ett en- eller tvåbostadshus på sidan om Vad är ett en- eller tvåbostadshus.

Vad är ett en- eller tvåbostadshus?

Vad är en lokalbyggnad?

Med lokalbyggnad avses i reglerna för hållbar mobilitet en byggnad som inte är ett bostadshus, det vill säga att mer än halva bruttoarean är avsedd för annat än bostäder.

7 §    

I denna författning avses med: 
Bilparkeringsplats: Utrymme särskilt avsett och anpassat för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Om särskilda markeringar inte finns, ska en bilparkeringsplats anses uppta en area med måtten 2,70 x 5 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.
Cykelparkeringsplats: Särskilt utrymme för att parkera minst en cykel. Om särskilda anordningar för cykelparkering inte finns, ska en cykelparkeringsplats 
för en standardcykel anses uppta en area med måtten 0,60 x 1,90 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. En cykelparkeringsplats för en lådcykel eller 
annan cykel med större dimensioner än en standardcykel ska anses uppta en area med måtten 1,20 x 2,50 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. 
Dubbelriktad laddning: Smart laddningsfunktion där elflödets riktning kan 
vändas, så att det går från batteriet till den laddningspunkt som batteriet är 
anslutet till.  
Flerbostadshus: byggnad med fler än två bostäder och i vilken mer än halva 
bruttoarean är avsedd för bostäder. 
Förinstallerad kabeldragning: Alla åtgärder som är nödvändiga för att 
möjliggöra enkel installation av laddningspunkter inbegripet kablar, kabelvägar 
och vid behov dataöverföring och elmätare. 
Laddningspunkt: Gränssnitt där ett fordon i taget kan laddas.  
Lastbalansering: Funktion som balanserar tillgänglig effekt så att flera 
utrustningar delar på tillgänglig effekt. 
Ledningsinfrastruktur: Kanaler för elektriska kablar för att i ett senare skede 
möjliggöra installation av laddningspunkter för elfordon, eldrivna cyklar och 
andra fordonstyper i kategori L i den mening som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 
2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och 
fyrhjulingar. 
Lokalbyggnad: Byggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för annat 
än bostäder. 
Offentligt organ: Statlig, regional och kommunal myndighet och enhet som 
direkt finansieras och administreras av sådan myndighet men som inte är av 
industriell eller kommersiell karaktär. 
Smart laddning: Laddningsfunktion där mängden energi som överförs till 
batteriet justeras dynamiskt, baserat på information som tas emot genom 
elektronisk kommunikation.  

Om det är en blandning av lokaler och bostäder i en byggnad gäller att mer än halva bruttoarean ska vara avsedd för bostadsändamål för att reglerna för bostadshus ska tillämpas, annars gäller reglerna lokalbyggnader. Med bostad avses då även biytor som lägenhetsförråd, tvättstugor och liknande i byggnaden som kan kopplas till bostadsändamålet. Även ett parkeringsgarage i byggnaden kan anses ingå i bostaden om garaget enbart är avsett för de boende. I annat fall kan garagets yta fördelas utifrån avsedd användning.

Vilka krav som gäller för lokalbyggnader med fler än fem bilparkeringsplatser kan du läsa mer om på sidan om Hållbar mobilitet för lokalbyggnader.

Hållbar mobilitet för lokalbyggnader

Särskilda krav för kontorsbyggnader

För lokalbyggnader som utgör kontor ställs högre krav på laddningspunkter än för övriga lokalbyggnader. Med kontor avses i reglerna för hållbar mobilitet lokalbyggnader i vilka mer än halva bruttoarean är avsedd för kontorsverksamhet.

3 §    

En lokalbyggnad med bilparkering med fler än fem bilparkeringsplatser, som finns i byggnaden eller på tomten till byggnaden, ska ha tillgång till följande utrustning för laddning av elfordon: 
1. Förinstallerad kabeldragning för minst hälften av bilparkeringsplatserna. 
2. Ledningsinfrastruktur för återstående bilparkeringsplatser. 
3. Minst en laddningspunkt per fem bilparkeringsplatser. 

För en lokalbyggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för kontorsverksamhet gäller trots första stycket 3 krav på minst en laddningspunkt per två bilparkeringsplatser. 

Om det är en blandning av kontor, andra lokaler och bostäder i en byggnad gäller att mer än halva bruttoarean ska vara avsedd för kontor för att de särskilda reglerna ska tillämpas. Med kontor avses då även biytor som förråd, teknikutrymmen och liknande i byggnaden som kan kopplas till kontorsändamålet. Även ett parkeringsgarage i byggnaden kan anses ingå i kontorsverksamheten om garaget enbart är avsett för de som arbetar eller besöker kontoret. I annat fall kan garagets yta fördelas utifrån avsedd användning.

Retroaktiva krav för lokalbyggnader

Det finns retroaktiva krav som ska vara uppfyllda från och med 1 januari 2025 för lokalbyggnader med fler än 20 bilparkeringsplatser i byggnaden eller på dess tomt.

2 §    

En lokalbyggnad med bilparkering med fler än tjugo bilparkeringsplatser, 
som finns i byggnaden eller på tomten till byggnaden, ska ha tillgång till minst en 
laddningspunkt för laddning av elfordon.

Kravet i första stycket gäller inte om lokalbyggnaden ägs och används av en ideell organisation som är ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag. Med ideell organisation avses även trossamfund och en registrerad organisatorisk del av ett trossamfund i den mening som avses i lagen (1998:1593) om trossamfund.

Laddningspunkter ska uppfylla de krav som följer av 2 kap. 7 och 8 §§.  

Från och med 1 januari 2027 ska lokalbyggnader som har fler än 20 bilparkeringsplatser i byggnaden, även uppfylla vissa kompletterande krav. Från och med 1 januari 2033 ska lokalbyggnader som ägs eller nyttjas av offentliga organ uppfylla ytterligare krav. Bilparkeringsplatser utanför byggnaden, på byggnadens tomt, beaktas inte vid tillämpning av de utökade retroaktiva kraven.

3 §  

En lokalbyggnad med bilparkering med fler än tjugo bilparkeringsplatser 
som finns i byggnaden ska, utöver vad som följer av 2 § första och tredje 
styckena, ha tillgång till följande utrustning för laddning av elfordon 
1. ledningsinfrastruktur för minst hälften av bilparkeringsplatserna, eller 
2. minst en laddningspunkt per tio bilparkeringsplatser. 
Ledningsinfrastruktur ska uppfylla det krav som följer av 2 kap. 5 § tredje 
stycket och laddningspunkter ska uppfylla de krav som följer av 2 kap. 6–8 §§.  

4 §    

En lokalbyggnad med sådan bilparkering som avses i 3 § ska ha 
cykelparkeringsplatser som utgör minst 15 procent av den genomsnittliga eller 
10 procent av den totala användarkapaciteten i byggnaden. Det ska i skälig 
omfattning finnas platser för cyklar med större dimensioner än standardcyklar. 
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser i första stycket får anpassas för 
lokalbyggnader som personer normalt inte anländer till med cykel. Vid 
bedömningen av för vilka byggnader kravet får anpassas ska särskilt beaktas 
1. möjligheten att utifrån trafik- eller terrängförhållandena ta sig till byggnaden 
med cykel, och  
2. om byggnaden utifrån sitt läge och placering eller den verksamhet som 
bedrivs typiskt sett inte är en sådan byggnad personer cyklar till.  

5 §   

En lokalbyggnad som ägs eller nyttjas av ett offentligt organ och som har 
bilparkering med fler än tjugo bilparkeringsplatser som finns i byggnaden ska, 
utöver vad som följer av 2 § och 3 §, ha förinstallerad kabeldragning för minst 
hälften av bilparkeringsplatserna. 
Den förinstallerade kabeldragningen ska uppfylla de krav som följer av 2 kap. 
5 § andra och tredje styckena. 

Vilka retroaktiva krav som gäller för lokalbyggnader kan du läsa mer om på sidan om Retroaktiva krav för lokalbyggnader.

Retroaktiva krav för lokalbyggnader

Publicerad 1 juli 2026
Boverket (2026). Vilka byggnader har krav. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/laddning-av-elfordon/vilka-byggnader-har-krav/ Hämtad 2026-07-01