Risker med fukt från uteluft i uteluftsventilerade konstruktioner

Vintertid är uteluften fuktig, och om en luftspalt eller ett annat uteluftsventilerat utrymme får samma temperatur som uteluften blir utrymmet lika fuktigt som luften. Det kan orsaka uppfuktning, vilket i sin tur kan leda till fuktskador på material som är i kontakt med spalten. Här kan du läsa mer om riskerna med fukt från uteluft i uteluftsventilerade konstruktioner.

Fukt i uteluft

Fukt i uteluft kan orsaka fuktskador i ventilerade kalla utrymmen och spalter. Framför allt gäller detta under vinterhalvåret, när den relativa luftfuktigheten utomhus är hög och luftens uttorkande förmåga är låg. Även om det är hög omsättning på luften i spalten eller utrymmet så hjälper inte luften till att torka ut konstruktionen, utan den kan tvärtom vara en orsak till uppfuktning och fuktskador.

Uteluftsventilerade takkonstruktioner, uteluftsventilerade ytterväggar och fasadsystem med ventilerad luftspalt är exempel på konstruktioner som kan utsättas för denna risk.

På uteluftsventilerade tak kan fuktbelastningen späs på ytterligare via nattutstrålning som sänker temperaturen på invändiga takytor i luftspalten till under kondenspunkten för uteluften, framför allt på tak där yttertaket är av plåt.

En träregelvägg med ventilerad luftspalt kan också drabbas av fuktskador till följd av fuktig uteluft. Om väggen exempelvis är utformad så att träreglarna är placerade för kallt och i nära anslutning till luftspalten kan den höga luftfuktigheten i spalten orsaka mikrobiologisk påväxt på reglarnas utsida. Men eftersom ytterväggar ofta är vertikala är inverkan av nattutstrålning inte lika stor för väggar som för tak. Risken är också ofta störst det första året, när det kan finnas kvar byggfukt som ökar sannolikheten för att det blir för fuktigt.

Under milda vintrar kan dessutom mikrobiologisk påväxt ske på material i uteluftsventilerade spalter och utrymmen under en längre tid. Det gör att sannolikheten för problem generellt förväntas öka med den globala uppvärmningen.

Även för krypgrunder finns risker med fukt från uteluften, se länk i ”Relaterad information.”

Lär dig mer om dig om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om ett kritisk fukttillstånd överskrids kan byggnadens drabbas av exempelvis:

• svällskador på trä, som i sin tur kan påverka tätskikt i exempelvis tak
• ansamling av kondensvatten, som kan rinna vidare i konstruktionen
• mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
• rostangrepp på metaller.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som sedan kan nå och påverka inomhusmiljön via luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• sämre luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur fukt och mögel kan påverka din hälsa, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på ett antal faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• luftomsättning i luftspalt eller ventilerat utrymme
• temperatur i och på ytorna i luftspalt eller ventilerat utrymme
• temperaturminskning på grund av strålningsutbyte med himlen, vilket bland annat påverkas av konstruktionens lutning och värmekapacitet
• konstruktionens förmåga att hantera en kortvarig uppfuktning tills den kan torka ut
• virkets fuktnivå när konstruktionen uppfördes.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• det kritiska fukttillståndet för ingående byggnadsmaterial
• konstruktionens förmåga att uppta fuktrörelser (gäller framför allt underlagstak av råspont)
• tryckförhållanden i byggnaden som påverkar luftrörelser till inomhusmiljön
• konstruktionens förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper
• byggfuktsnivå inför den första vintersäsongen.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.