Avfallshanteringsplan
En avfallshanteringsplan enligt plan- och bygglagen (PBL) ska innehålla uppgifter om vilka byggprodukter som kan återanvändas och vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till. I avfallshanteringsplanen ska också framgå hur materialåtervinning av hög kvalitet ska ske och hur farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt. Byggherren ansvarar för att det finns en avfallshanteringsplan och en kontrollansvarig ska bistå i framtagandet av planen.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som arbetar med lov- och byggprocessen på en kommun. Även du som är privatperson kan ta del av innehållet, men om du vill ha mer information eller svar på en fråga ska du kontakta din kommun.
När behövs en avfallshanteringsplan?
En avfallshanteringsplan ska finnas för åtgärder som omfattas av krav på bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan om det inte uppenbart saknas behov av en sådan plan. Det är byggnadsnämnden som i det enskilda fallet avgör om det uppenbart saknas behov av en avfallshanteringsplan. Avfallshanteringsplanen är ett instrument för kontrollen av de återanvändbara byggprodukter som identifieras och det bygg- och rivningsavfall som uppstår vid åtgärden. En avfallshanteringsplan behövs även om en byggbedömare används för kontroll vid genomförandet.
3 §
En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden omfattas av krav på
1. bygglov, rivningslov eller marklov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
Kravet på startbesked gäller även för en åtgärd med frivilligt lov enligt 9 kap. 52-54 §§, om sökanden har begärt ett startbesked för åtgärden. Lag (2025:974) .
3 a §
Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .
8 a §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd som avses i 3 § (avfallshanteringsplan) med uppgifter om
1. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
2. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.
Kravet på avfallshanteringsplan gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Lag (2026:712) .
Byggherrens ansvar och kontrollansvarigas uppdrag
Det är byggherren som ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd, men det ska även finnas en eller flera kontrollansvariga för kontrollen enligt avfallshanteringsplanen. Den som är kontrollansvarig för den kontroll som omfattas av en avfallshanteringsplan, ska bistå byggherren med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till.
5 a §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Byggherren ska se till att en åtgärd som är lov- eller anmälningspliktig kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i start-
beskedet. Lag (2026:712) .
8 a §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd som avses i 3 § (avfallshanteringsplan) med uppgifter om
1. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
2. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.
Kravet på avfallshanteringsplan gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Lag (2026:712) .
9 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
För den kontroll som avses i 5 § ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som
1. har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och kan styrka detta med ett bevis om certifiering, och
2. har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.
Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter.
Den certifiering som avses i första stycket 1 ska vara gjord av någon som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Certifieringen ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete. Lag (2022:1122) .
9 §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
För den kontroll som omfattas av en kontrollplan eller avfallshanteringsplan ska det finnas en eller flera kontroll-
ansvariga.
Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter. Lag (2026:712) .
11 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
En kontrollansvarig ska
1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
7. om den kontrollansvariga lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2020:603) .
11 §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
En kontrollansvarig ska
1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
5. överlämna protokoll från arbetsplatsbesök till den eller de sakkunniga,
6. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
7. lämna ett eget utlåtande, tillsammans med eventuella sakkunnigutlåtanden, till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
8. om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2026:712) .
11 a §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
En kontrollansvarig får inte användas för kontroll av en åtgärd som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll, om han eller hon tidigare har varit delaktig i projektet. Lag (2026:712) .
11 b §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt
11 §, ska byggherren omedelbart meddela det till byggnadsnämnden. Lag (2026:712) .
11 c §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå och byggnadsnämnden utse en ny. Lag (2026:712) .
12 § /Ny beteckning 10 kap. 11 b § U:2026-07-01/
Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt 11 §, ska byggherren omedelbart underrätta byggnadsnämnden. Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå en ny kontrollansvarig.
/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/
Vad ska avfallshanteringsplanen innehålla?
Avfallshanteringsplanen ska innehålla kontroller av det avfall som kan uppstå vid lov- eller anmälningspliktiga åtgärder. Avfallshanteringsplanen måste innehålla uppgifter om
- vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur de ska hanteras
- vilket avfall som kan uppstå och hur det ska hanteras
- hur byggherren planerar möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet
- hur byggherren planerar möjliggöra säker hantering av farliga ämnen.
4 §
/Upphör att gälla U:2027-01-01/
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
4 §
/Träder i kraft I:2027-01-01/
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
större byggnadsändring: en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2026:746) .
5 § /Ny beteckning 1 kap. 12 § U:2026-07-01/
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
8 a §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd som avses i 3 § (avfallshanteringsplan) med uppgifter om
1. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
2. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.
Kravet på avfallshanteringsplan gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Lag (2026:712) .
Återanvändning av byggprodukter
Med byggprodukt avses en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk. Detta kan jämställas med produkter eller komponenter som enligt avfallsdirektivet inte är avfall, utan i stället kan återanvändas i samma syfte som de ursprungligen var avsedda för. I rivningsåtgärder eller om- och tillbyggnadsåtgärder kan detta till exempel vara begagnade fönster, köksinredningar, dörrar, sanitetsporslin och tegelpannor som byggherren kan använda i andra projekt eller som kan demonteras för återförsäljning i byggnadsvårds- eller återbruksbutik. (jfr prop. 2019/20:156 sid. 53)
När det gäller nybyggnad, liksom i om- och tillbyggnadsåtgärder, kan det i stället handla om att redovisa hur man effektiviserat byggprocessen för att minska mängden byggprodukter som förbrukas, exempelvis genom materialval, genom avtal som gör det möjligt att returnera material och genom att bli bättre på att beställa rätt mängd material. (jfr prop. 2019/20:156 sid. 54)
Avfall som åtgärden kan ge upphov till
För avfall ska byggherren särskilt redovisa hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet, samt avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Exempel på materialåtervinning kan vara att krossad mursten kan levereras som fyllning i andra bygg- eller vägprojekt på orten. (jfr prop. 2019/20:156 sid. 53)
Redovisning av säker hantering av farliga ämnen kan innebära att byggherren måste identifiera exempelvis stombeklädnader, ytskikt, fästmassor och tekniska installationer som innehåller PVC, asbest, kvicksilver eller andra farliga ämnen. Redovisningen ska också redogöra för hur materialet tas om hand, exempelvis att belysningsarmaturer ska skickas till en verksamhetsutövare som förbehandlar elavfall, och vilka fraktioner det farliga avfallet delas upp i. (jfr prop. 2019/20:156 sid. 53)
Materialinventering
Redogörelsen för vilka byggprodukter som kan återanvändas, liksom uppgifter om vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till, kan innebära att byggherren måste låta genomföra en materialinventering.
Materialinventeringen kan vara ett separat dokument, som en bilaga till avfallshanteringsplanen, och redovisa bedömd mängd eller omfattning för varje byggprodukt som kan återanvändas samt hur dessa byggprodukter ska tas om hand.
När det gäller avfall som åtgärden kan ge upphov till, bör materialinventeringen visa både i vilka avfallsslag avfall kommer att sorteras för att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och i vilka avfallsslag avfall som innehåller farliga ämnen kommer att sorteras.
10 §
Den som har förpackningsavfall i ett hushåll, ska lämna det utsorterade förpackningsavfallet till
1. ett sådant retursystem som avses i 4 kap. 3 § förordningen
(2022:1274) om producentansvar för förpackningar, om avfallet utgörs av plastflaskor eller metallburkar som retursystemet är avsett för, eller
2. ett insamlingssystem som kommunen tillhandahåller enligt
6 kap. samma förordning, om avfallet utgörs av andra förpackningar än sådana som avses i 1. Förordning (2025:820).
10 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
Avfall som har samlats in separat enligt 3 kap. 25 § första stycket i syfte att förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas får inte förbrännas.
Det gäller dock inte avfall som har producerats vid behandling av avfall, inbegripet sådan beredning före behandling som avses i R 12 i bilaga 1, om förbränning är den lämpligaste behandlingen enligt avfallshierarkin i 15 kap. 10 § miljöbalken. Förordning (2025:820).
10 §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Avfall som har samlats in separat enligt 3 kap. 25 § första stycket i syfte att förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas får inte förbrännas.
Det gäller dock inte avfall som har producerats vid behandling av avfall, inbegripet sådan beredning före behandling som avses i R 12 i bilaga 1, om förbränning är den lämpligaste behandlingen enligt avfallshierarkin i 15 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2026:678).
1 §
Syftet med denna förordning är att förebygga och minska de negativa effekter deponering av avfall kan orsaka på människors hälsa och på miljön, särskilt när det gäller förorening av ytvatten, grundvatten, mark och luft, och på den globala miljön, under en deponis hela livscykel.
Kontrollplan och avfallshanteringsplan kan vara samma dokument
Det finns inget som hindrar att en kontrollplan och en avfallshanteringsplan, som är aktuella i ett och samma byggprojekt, utgöra ett gemensamt dokument. (jfr prop. 2025/26:172 sid. 62)
Effektiv och säker byggprocess (Proposition 2025/26:172) (på Sveriges riksdags webbplats)
Detta skulle enligt Boverkets mening kunna vara praktiskt när det är samma kontrollansvarig som biträder byggherren med att upprätta förslag till kontrollplan, som också biträder byggherren med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter.
Enligt Boverkets bedömning finns det inte heller någonting som hindrar att en digital avfallshanteringsplan utformas, används och följs upp på samma sätt eller med samma systematik som en digital kontrollplan, så länge det är tydligt vilka kontroller som hör till kontrollplanen och vilka som hör till avfallshanteringsplanen.
Digitalisering av kontrollplaner
Avfallshanteringsplan krävs även när byggbedömare används
Även om en byggbedömare används ska byggherren se till att det finns en avfallhanteringsplan, om det inte är uppenbart obehövligt. En avfallshanteringsplan omfattas inte av byggbedömarens ansvar. (jfr prop. 2025/26:172 sid. 107)
Effektiv och säker byggprocess (Proposition 2025/26:172) (på Sveriges riksdags webbplats)
8 a §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd som avses i 3 § (avfallshanteringsplan) med uppgifter om
1. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
2. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.
Kravet på avfallshanteringsplan gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Lag (2026:712) .
I de fall en byggbedömare används för genomförandet, och om byggnadsnämnden inte finner att avfallshanteringsplanen är obehövlig, innebär det att det måste finnas en kontrollansvarig för kontrollen enligt avfallshanteringsplanen.
9 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
För den kontroll som avses i 5 § ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som
1. har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och kan styrka detta med ett bevis om certifiering, och
2. har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.
Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter.
Den certifiering som avses i första stycket 1 ska vara gjord av någon som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Certifieringen ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete. Lag (2022:1122) .
9 §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
För den kontroll som omfattas av en kontrollplan eller avfallshanteringsplan ska det finnas en eller flera kontroll-
ansvariga.
Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter. Lag (2026:712) .
Enligt Boverkets mening finns det emellertid inget hinder för att en kontrollansvarig som är knuten till byggbedömarens organisation bistår byggherren i arbetet med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov. Det finns inte heller några hinder för byggherren att anlita en separat kontrollansvarig för kontrollen enligt avfallshanteringsplanen.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.