Övergripande bestämmelser om hållbar mobilitet

NYA REGLER 1 JULI 2026: I första kapitlet i byggreglerna om hållbar mobilitet finns bestämmelser om byggprocessen avseende projektering, utförande, kontroll och dokumentation. Bestämmelserna anger också att det finns möjlighet till mindre avvikelse från föreskrifterna.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om byggprocessen avseende krav på hållbar mobilitet, det vill säga krav på att byggnader ska ha tillgång till utrustning för laddning av elfordon och cykelparkeringsplatser. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Mindre avvikelse

Det finns en möjlighet i enskilda fall att göra mindre avvikelser från kraven på hållbar mobilitet i Boverkets föreskrifter. Det är dock flera förutsättningar som ska vara uppfyllda. Regeln om mindre avvikelse ger inte möjlighet att göra avvikelser från krav i lag och förordning.

Vad är en mindre avvikelse?

En mindre avvikelse är ett mindre avsteg från en föreskrift. Det innebär att kravet i en föreskrift inte uppfylls i sin helhet, utan att ett avsteg får göras.

Möjligheten till mindre avvikelse finns, för att kraven i föreskrifterna kan vara orimliga i ett enskilt fall. Genom att göra en mindre avvikelse så är det möjligt att utföra lösningar som uppfyller syftet med ett krav, trots att de strider mot kravet.

När får mindre avvikelser göras?

Det är bara undantagsvis, under speciella förhållanden, som mindre avvikelser från kraven i föreskrifterna får göras. Alla följande förutsättningar ska vara uppfyllda:

• det är ett enskilt fall
• avvikelsen är mindre
• det finns särskilda skäl
• byggnaden kan antas bli tekniskt tillfredsställande trots avvikelsen, och
• det finns ingen avsevärd olägenhet från annan synpunkt.

Mindre avvikelser får bara göras från krav i Boverkets föreskrifter. Regeln om mindre avvikelser ger inte möjlighet att göra avvikelser från krav i lag eller förordning.

Byggherrens och byggnadsnämndens roll kopplat till mindre avvikelser

Om byggherren vill göra en mindre avvikelse från ett tekniskt egenskapskrav ska byggnadsnämnden inte pröva om mindre avvikelser medges eller inte. Det är byggherren själv som har ansvaret för att avgöra om en mindre avvikelse är lämplig. Byggherren ska i samband med projekteringen ha dokumenterat skälen till avvikelsen. Det kan ske genom en notering i en relevant handling, en ritning eller annat underlag. Byggherren kan också utveckla skälen till avvikelsen för byggnadsnämnden på det tekniska samrådet. Om byggherren tillämpar regeln om mindre avvikelse felaktigt, kan byggnadsnämnden neka startbesked eller slutbesked.

Projektering och utförande

Vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader ska en projektering utföras. Projekteringen ska leda till handlingar som ger förutsättningar för att uppföra byggnaden så att kraven i Boverkets föreskrifter uppfylls.

Projektering är en förutsättning för att en byggnad ska kunna uppfylla kraven

Vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader ska projekteringen ske:

• på ett fackmässigt sätt
• så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter uppfylls
• så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras.

Vad är projektering?

Projektering är det utrednings- och förberedelsearbete som föregår det aktiva uppförandet eller ändringen av en byggnad. Projekteringen inleds med att byggherrens alla krav på och önskemål om byggnaden preciseras, samt att alla förutsättningar och villkor som kan påverka den fortsatta projekteringen kartläggs. I projekteringen fastställs sedan byggnadens konstruktion, utformning och installationer vilket leder till att kompletta bygghandlingar såsom ritningar, rumsbeskrivningar med mera kan tas fram.

Kraven på projektering och dokumentation gäller inte om det är obehövligt

Kraven på projektering och dokumentation gäller inte om det är obehövligt. Exempelvis kan en projektering ofta anses obehövlig om åtgärden avser installation av den laddningspunkt som krävs för vissa redan uppförda lokalbyggnader.

Utförandet ska göras på ett fackmässigt sätt och enligt gällande handlingar

Projekteringsarbete är det förberedande arbete som går ut på att skapa förutsättningar för att kunna utföra byggnadsåtgärderna. Utifrån detta ska bygghandlingar upprättas så att byggnaden kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet uppfylls. Vid uppförande av en byggnad ställs det krav på att arbetet utförs

• på ett fackmässigt sätt, och
• enligt gällande handlingar.

Vad menas med fackmässigt sätt vid projektering och utförande?

Med ett fackmässigt sätt menas att den person som projekterar eller utför åtgärderna ska ha den kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en person som arbetar yrkesmässigt inom den aktuella professionen. Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på sakområdet och åtgärdens komplexitet. Fackmässighet avser kunskap och färdigheter, inte att man gått en viss speciell utbildning eller är certifierad. Fackmässighet kan uppnås till exempel genom att använda vetenskapligt baserade metoder, lämpliga branschstandarder, branschregler eller andra accepterade metoder för att utföra arbetsmoment på ett sakkunnigt sätt. Metoderna som används ska vara tillförlitliga.

Den som projekterar på ett fackmässigt sätt tar fram underlag och utför arbete som gör att andra fackmän kan bilda sig en uppfattning om innehållet, till exempel genom användningen av väldefinierade begrepp och enheter samt genom upplägg och struktur.

Byggnadsnämnden kan utifrån kravet på fackmässighet till exempel begära in tydligare handlingar. Detta krav förstärker således byggnadsnämndens mandat att begära de handlingar som krävs för att kunna bedöma de krav som uppkommer vid handläggningen av ärenden.

Vad menas med att arbetet ska kunna utföras så att kraven uppfylls?

Att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet uppfylls innebär ett krav på projekteringen. Projektören måste ta hänsyn till alla krav i föreskrifterna och upprätta bygghandlingar utifrån att den färdiga byggnaden ska uppfylla kraven i föreskrifterna.

Vad menas med förutsatt underhåll?

Med underhåll menas en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Med begreppet förutsatt underhåll menas det underhåll som kan förväntas behöva utföras under en byggnads förväntade livslängd. Att ta hänsyn till förutsatt underhåll i projekteringen innebär krav på att byggnaden ska utformas på sätt som gör det möjligt att utföra sådant underhåll som kan förväntas. Det kan exempelvis innebära att det ska finnas tillräcklig plats för förväntat underhåll och att delar som förväntas bytas ska vara åtkomliga.

Förundersökning vid ändring av byggnad

För att kunna fastställa vilka krav som behöver uppfyllas vid ändring av en byggnad behöver byggherren ha kännedom om byggnaden. Kraven behöver också relateras till den aktuella åtgärden och den tänkta användningen. Därför ska byggherren inför en ändring av en byggnad klarlägga om

• byggnaden har sådana brister avseende kraven på hållbar mobilitet som kan få betydelse för den avsedda användningen och som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden, och
• den planerade åtgärden kan försämra egenskaperna i fråga om hållbar mobilitet i den befintliga byggnaden.

Eftersom även varsamhetskravet och förvanskningsförbudet ska tillgodoses behöver byggherren också ha kännedom om byggnadens kulturvärden och hur de påverkas av de tänkta åtgärderna.

Syftet med en förundersökning enligt ovan är att tydliggöra byggherrens ansvar för att som ett led i projekteringen ta reda på den befintliga byggnadens egenskaper. Genom förundersökningen får byggherren ett viktigt underlag vid projekteringen av ändringsarbetena.

Med brister som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden avses brister i den ändrade delen som kan få betydelse för om byggnaden kan komma att uppfylla de tekniska egenskapskraven. Det behöver också uppmärksammas om ändringar i en del av byggnaden leder till konsekvenser som behöver åtgärdas i andra delar av byggnaden.

Med förundersökningen som underlag kan sedan såväl byggherre som byggnadsnämnd bedöma vilka krav som kan ställas på den aktuella åtgärden.

Kontroll

För att kvalitetssäkra byggprocessen ställs krav på att byggherren ska genomföra kontroller. Kontrollerna ska utföras fackmässigt och gäller oberoende av de kontroller som tas upp i kontrollplanen enligt PBL.

Allmänt om kontroll

Byggherren ska se till att det utförs kontroller av att kraven i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet uppfylls. Samtliga krav enligt författningen ska kontrolleras. Det finns tre alternativ när kontrollerna kan göras:

• under projektering och utförande,
• i den färdiga byggnaden, eller
• en kombination av under projektering och utförande och i den färdiga byggnaden.

Kontroll ska utföras fackmässigt

Med vilken regelbundenhet och hur ingående kontroller ska utföras bestäms genom en fackmässig bedömning av byggherren och dess organisation i varje enskilt fall. Vissa krav kan kontrolleras på ett enklare sätt, andra krav måste kontrolleras mer ingående och vid fler tillfällen under byggprocessen. Kravet om fackmässighet innebär att den som utför kontroller ska ha den kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en person som arbetar yrkesmässigt inom den aktuella professionen. Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på sakområdet och åtgärdens komplexitet. Fackmässighet avser kunskap och färdigheter, inte att man gått en viss speciell utbildning eller är certifierad. Att arbeta fackmässigt med kontroll inom den tekniska egenskapen hållbar mobilitet innebär att vara insatt i och följa accepterade tillförlitliga metoder, exempelvis svenska, internationella eller branschstandarder. Det innebär också att kunna bedöma när kontrollen av ett visst krav ska äga rum. För kontroll där provning eller mätning ingår, innebär kravet på fackmässighet att den som utför kontrollen ska kunna hantera de instrument eller den utrustning som behövs för kontrollen.

Om byggherren själv inte har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att utföra kontrollerna på ett fackmässigt sätt, ansvarar byggherren för att någon annan i organisationen har tillräcklig kompetens. Det kan vara en projektör, en arbetsledare eller en annan person som byggherren anlitar.

Resultatet av kontrollen ska dokumenteras

För att kvalitetssäkra byggprocessen ska resultatet av kontrollen dokumenteras.

Det finns inga formkrav för hur dokumentationen av kontrollen ska se ut, men av dokumentationen ska det framgå att kraven kontrollerats och på vilket sätt de kontrollerats. Detta innebär normalt att det av dokumentationen ska framgå vilken kontrollmetod som användes, tidpunkten för kontrollen samt vem som utförde kontrollen. Dokumentationen av kontrollerna kan bestå av eller innehålla till exempel fotografier, protokoll eller intyg.

Kontroll under projekteringen

För kontroll av kraven i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. (BFS 2024:6) måste kontrollerna utföras under projektering och utförande. Även vid kontroll av krav i andra författningar kan det, utifrån vad som följer av en fackmässig bedömning, bli aktuellt att utföra kontroll i projekteringsskedet.

Vid kontroll under projektering ska det kontrolleras att dimensionerande förutsättningar, projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar är relevanta och redovisade i handlingarna.

Kontroll under utförandet

Kontroll som genomförs under utförandet ska säkerställa att arbetet utförs enligt de handlingar som upprättats och kontrollerats under projekteringen. Syftet är att säkerställa att rätt byggprodukter används och att rätt arbetsmoment genomförs på rätt plats och vid rätt tidpunkt.

Byggprodukter

Byggherren ska välja byggprodukter vars väsentliga egenskaper är lämpliga för att det färdiga byggnadsverket ska uppfylla reglerna. Byggherren ska avgöra om produkterna är lämpliga att användas i projektet.

För att byggherren ska kunna bedöma lämpligheten ska byggprodukter ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för byggnadsverkets förmåga att uppfylla de ställda kraven. Byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska anses ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som de är förhandsbedömda. Vilka slags byggprodukter som anses ha förhandsbedömda egenskaper framgår av föreskrifterna. Egenskaper hos andra byggprodukter än byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska provas eller bedömas genom annan vedertagen metod. Inom Europeiska unionen vedertagen metod ska användas där sådan finns.

För byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper kan kontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av dokumentationen av de bedömda egenskaperna.

Byggprodukter ska kontrolleras när de levereras

Byggherren ansvarar för att byggprodukterna kontrolleras när de tas emot på byggarbetsplatsen för att säkerställa att de har de egenskaper som förutsatts under projekteringen. Denna mottagningskontroll är en viktig del av kontrollen under utförandet. När man tar emot byggprodukterna ska man verifiera och dokumentera att leveransen motsvarar de byggprodukter som framgår av handlingarna. Mottagningskontrollen ska göras för alla byggprodukter.

Syftet med mottagningskontrollen är att säkerställa att det som levereras till byggarbetsplatsen, och byggs in i byggnaden, faktiskt är det som förutsatts och dokumenterats under projekteringen.

Kontroll i den färdiga byggnaden

I den färdiga byggnaden ska kontroll göras genom:

• mätning: en fysisk bestämning, enligt en tillförlitlig metod, av ett siffervärde för en viss egenskap,
• provning: ett praktiskt försök för att utreda om en viss funktion har uppnåtts, eller
• besiktning: en visuell kontroll av att ett visst utförande överensstämmer med dokumentationen av projekteringen.

Krav på kontroll gäller oberoende av kontrollplan PBL

Krav på kontroll gäller oberoende av de kontroller som tas upp i en kontrollplan enligt PBL. Det innebär att en kontrollplan enligt PBL sannolikt omfattar endast en liten del av alla kontroller som byggherren måste genomföra för att uppfylla kraven på kontroll enligt Boverkets föreskrifter; detta eftersom en kontrollplan enligt PBL endast ska avse så kallade kritiska moment.

Kontrollplan

Dokumentationen av kontrollerna av projekteringen kan vara ett lämpligt underlag för riskbedömningen inför förslaget till kontrollplan enligt PBL. Byggnadsnämnden kan också begära att få se dokumentationen vid det tekniska samrådet.

Tekniskt samråd