Hållbar mobilitet för lokalbyggnader
NYA REGLER 1 JULI 2026: För lokalbyggnader ställs det vid uppförande av nya byggnader och vid så kallad ombyggnad krav på utrustning för laddning av elfordon om det finns fler än fem bilparkeringsplatser i byggnaden eller på dess tomt. Krav på cykelparkeringsplatser ställs på alla nya lokalbyggnader som uppförs, oberoende hur många bilparkeringsplatser som finns.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om krav på hållbar mobilitet, det vill säga krav på att byggnader ska ha tillgång till utrustning för laddning av elfordon och cykelparkeringsplatser. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.
Tillämpningsområde
Likt övriga krav på hållbar mobilitet gäller kraven för lokalbyggnader inte för byggnader som inte använder energi för att påverka inomhusmiljön eller byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
I vägledningen Hållbar mobilitet framgår även när reglerna gäller i förhållande till datum för sökt bygglov och i vilka fall äldre regler istället ska tillämpas.
Vad är en lokalbyggnad?
Med lokalbyggnad avses i reglerna för hållbar mobilitet en byggnad som inte är ett bostadshus, det vill säga att mer än halva bruttoarean är avsedd för annat än bostadsändamål.
7 §
I denna författning avses med:
Bilparkeringsplats: Utrymme särskilt avsett och anpassat för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Om särskilda markeringar inte finns, ska en bilparkeringsplats anses uppta en area med måtten 2,70 x 5 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.
Cykelparkeringsplats: Särskilt utrymme för att parkera minst en cykel. Om särskilda anordningar för cykelparkering inte finns, ska en cykelparkeringsplats
för en standardcykel anses uppta en area med måtten 0,60 x 1,90 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. En cykelparkeringsplats för en lådcykel eller
annan cykel med större dimensioner än en standardcykel ska anses uppta en area med måtten 1,20 x 2,50 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.
Dubbelriktad laddning: Smart laddningsfunktion där elflödets riktning kan
vändas, så att det går från batteriet till den laddningspunkt som batteriet är
anslutet till.
Flerbostadshus: byggnad med fler än två bostäder och i vilken mer än halva
bruttoarean är avsedd för bostäder.
Förinstallerad kabeldragning: Alla åtgärder som är nödvändiga för att
möjliggöra enkel installation av laddningspunkter inbegripet kablar, kabelvägar
och vid behov dataöverföring och elmätare.
Laddningspunkt: Gränssnitt där ett fordon i taget kan laddas.
Lastbalansering: Funktion som balanserar tillgänglig effekt så att flera
utrustningar delar på tillgänglig effekt.
Ledningsinfrastruktur: Kanaler för elektriska kablar för att i ett senare skede
möjliggöra installation av laddningspunkter för elfordon, eldrivna cyklar och
andra fordonstyper i kategori L i den mening som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari
2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och
fyrhjulingar.
Lokalbyggnad: Byggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för annat
än bostäder.
Offentligt organ: Statlig, regional och kommunal myndighet och enhet som
direkt finansieras och administreras av sådan myndighet men som inte är av
industriell eller kommersiell karaktär.
Smart laddning: Laddningsfunktion där mängden energi som överförs till
batteriet justeras dynamiskt, baserat på information som tas emot genom
elektronisk kommunikation.
För lokalbyggnader som utgör kontor ställs högre krav på laddningspunkter än för övriga lokalbyggnader. Med kontor avses lokalbyggnader i vilka mer än halva bruttoarean är avsedd för kontorsverksamhet.
3 §
En lokalbyggnad med bilparkering med fler än fem bilparkeringsplatser, som finns i byggnaden eller på tomten till byggnaden, ska ha tillgång till följande utrustning för laddning av elfordon:
1. Förinstallerad kabeldragning för minst hälften av bilparkeringsplatserna.
2. Ledningsinfrastruktur för återstående bilparkeringsplatser.
3. Minst en laddningspunkt per fem bilparkeringsplatser.
För en lokalbyggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för kontorsverksamhet gäller trots första stycket 3 krav på minst en laddningspunkt per två bilparkeringsplatser.
Vilka byggnader har har krav på mobilitet?
Krav på laddningsinfrastruktur
Krav på laddningsinfrastruktur ställs endast om en lokalbyggnad har fler än fem bilparkeringsplatser i byggnaden eller på dess tomt.
Krav vid uppförande av nya lokalbyggnader
Om det finns fler än fem bilparkeringsplatser ska det finnas:
- förinstallerad kabeldragning för minst hälften av bilparkeringsplatserna
- ledningsinfrastruktur för återstående bilparkeringsplatser, och
- minst en laddningspunkt per fem bilparkeringsplatser
3 §
En lokalbyggnad med bilparkering med fler än fem bilparkeringsplatser, som finns i byggnaden eller på tomten till byggnaden, ska ha tillgång till följande utrustning för laddning av elfordon:
1. Förinstallerad kabeldragning för minst hälften av bilparkeringsplatserna.
2. Ledningsinfrastruktur för återstående bilparkeringsplatser.
3. Minst en laddningspunkt per fem bilparkeringsplatser.
För en lokalbyggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för kontorsverksamhet gäller trots första stycket 3 krav på minst en laddningspunkt per två bilparkeringsplatser.
Utrustning för laddning av elfordon
Krav vid uppförande av nya kontorsbyggnader
För lokalbyggnader som är kontor har fler än fem bilparkeringsplatser ska det finnas:
- förinstallerad kabeldragning för minst hälften av bilparkeringsplatserna
- ledningsinfrastruktur för återstående bilparkeringsplatser, och
- minst en laddningspunkt per två bilparkeringsplatser
3 §
En lokalbyggnad med bilparkering med fler än fem bilparkeringsplatser, som finns i byggnaden eller på tomten till byggnaden, ska ha tillgång till följande utrustning för laddning av elfordon:
1. Förinstallerad kabeldragning för minst hälften av bilparkeringsplatserna.
2. Ledningsinfrastruktur för återstående bilparkeringsplatser.
3. Minst en laddningspunkt per fem bilparkeringsplatser.
För en lokalbyggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för kontorsverksamhet gäller trots första stycket 3 krav på minst en laddningspunkt per två bilparkeringsplatser.
Utrustning för laddning av elfordon
Vad menas med minst en laddningspunkt per fem bilparkeringsplatser
Det framgår inte av Boverkets föreskrifter eller energiprestandadirektivet om en laddningspunkt per fem bilparkeringsplatser avser en per varje påbörjad grupp om fem platser eller varje avslutad grupp om fem parkeringsplatser. Alternativt att man kan dela det totala antalet parkeringsplatser för en byggnad med fem och sedan avrunda för att få fram antalet laddningspunkter.
En rimlig princip kan vara att dela det totala antalet bilparkeringsplatser med fem och sedan använda gängse avrundningsregler. Boverket ser dock inget som hindrar att byggherren gör en snävare tolkning enbart installerar en laddningspunkt per avslutad grupp om fem parkeringsplatser.
Samma principer bör kunna tillämpas på kontor där kravet är en laddningspunkt per två bilparkeringsplatser.
Krav på cykelparkeringsplatser
Krav på cykelparkeringsplatser ställs för alla typer av lokalbyggnader som uppförs, med vissa undantag.
4 §
En lokalbyggnad ska ha cykelparkeringsplatser som utgör minst 15 procent
av den genomsnittliga eller 10 procent av den totala användarkapaciteten i
byggnaden. Det ska i skälig omfattning finnas platser för cyklar med större
dimensioner än standardcyklar.
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser i första stycket får anpassas för
lokalbyggnader som personer normalt inte anländer till med cykel. Vid
bedömningen av för vilka byggnader kravet får anpassas ska särskilt beaktas
1. möjligheten att utifrån trafik- eller terrängförhållandena ta sig till byggnaden
med cykel, och
2. om byggnaden utifrån sitt läge och placering eller den verksamhet som
bedrivs typiskt sett inte är en sådan byggnad personer cyklar till.
Utformning av cykelparkeringsplatser
Krav vid uppförande av nya lokalbyggnader
Där det ställs krav på cykelparkeringsplatser ska platserna motsvara minst 15 procent av den genomsnittliga eller 10 procent av den totala användarkapaciteten i byggnaden. Det ska i skälig omfattning finnas platser för cyklar med större dimensioner än standardcyklar, som lådcyklar och liknande.
4 §
En lokalbyggnad ska ha cykelparkeringsplatser som utgör minst 15 procent
av den genomsnittliga eller 10 procent av den totala användarkapaciteten i
byggnaden. Det ska i skälig omfattning finnas platser för cyklar med större
dimensioner än standardcyklar.
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser i första stycket får anpassas för
lokalbyggnader som personer normalt inte anländer till med cykel. Vid
bedömningen av för vilka byggnader kravet får anpassas ska särskilt beaktas
1. möjligheten att utifrån trafik- eller terrängförhållandena ta sig till byggnaden
med cykel, och
2. om byggnaden utifrån sitt läge och placering eller den verksamhet som
bedrivs typiskt sett inte är en sådan byggnad personer cyklar till.
Utformning av cykelparkeringsplatser
Krav vid ombyggnad av lokalbyggnader
För så kallad ombyggnad enligt PBL:s definition, det vill säga påtaglig förnyelse av en lokalbyggnad, gäller samma krav på laddningsinfrastruktur och cykelparkeringsplatser som för uppförande av en ny byggnad. Detta gäller under förutsättning att förutom ombyggnad av själva byggnaden så ska ombyggnaden även omfatta byggnadens elektriska infrastruktur i de fall bilparkeringen är belägen i byggnaden. Alternativt att ombyggnad sker av byggnaden samtidigt som ändringsåtgärder vidtas på bilparkeringen, i de fall bilparkeringen är belägen på tomten till byggnaden.
4 §
/Upphör att gälla U:2027-01-01/
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
4 §
/Träder i kraft I:2027-01-01/
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
större byggnadsändring: en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2026:746) .
5 § /Ny beteckning 1 kap. 12 § U:2026-07-01/
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
22 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
Det som sägs om att uppfylla kraven på tekniska egenskaper i 8 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av egenskapskraven i 7-10, 13, 14 och
16-20 b §§ detta kapitel.
De krav som gäller bredbandsanslutning i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen och 20 a § detta kapitel behöver dock inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad.
De krav som gäller laddning av elfordon i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen och 20 b § detta kapitel behöver inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än
1. ombyggnad som omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då parkeringen är belägen i byggnaden, och
2. ombyggnad som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på parkeringen i fall då parkeringen är belägen på tomten till byggnaden. Förordning (2020:274).
22 §
/Träder i kraft I:2026-07-01/ /Upphör att gälla U:2027-01-01/
Det som sägs om att uppfylla kraven på tekniska egenskaper i 8 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av egenskapskraven i 7-10, 13, 14 och
16-20 b §§ detta kapitel.
De krav som gäller bredbandsanslutning och hållbar mobilitet i
8 kap. 4 § första stycket 10 och 11 plan- och bygglagen och
20 a och 20 b §§ detta kapitel behöver dock inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad. Förordning (2026:870).
22 §
/Träder i kraft I:2027-01-01/
Det som sägs om att uppfylla kraven på tekniska egenskaper i 8 kap. 5-5 b §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av egenskapskraven i 7-10, 13, 14 och 16-20 b §§ detta kapitel.
De krav som gäller bredbandsanslutning och hållbar mobilitet i
8 kap. 4 § första stycket 10 och 11 plan- och bygglagen och
20 a och 20 b §§ detta kapitel behöver dock inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än en sådan större byggnadsändring som avses i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen. Förordning (2026:1265).
/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
1 §
Vid en sådan ombyggnad som avses i 1 kap. 4 § ska kraven i 2 kap.
uppfyllas. Kraven får dock anpassas om det krävs för att följa förbudet mot
förvanskning i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900) eller uppfylla kravet
på varsamhet i 8 kap. 17 § samma lag.
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser för flerbostadshus i 2 kap. 2 § första
stycket får anpassas om det vid ändring av en byggnad inte är möjligt att
säkerställa två cykelparkeringsplatser för varje bostadslägenhet.
4 §
Kraven på hållbar mobilitet i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen (2010:900), 3 kap. 20 b § plan- och byggförordningen (2011:338) och denna författning gäller inte vid annan ändring av en byggnad än
1. ombyggnad som omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då bilparkeringen är belägen i byggnaden, och
2. ombyggnad som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på bilparkeringen i fall då bilparkeringen är belägen på tomten till byggnaden.
Kraven får anpassas om det krävs för att följa förbudet mot förvanskning eller uppfylla kravet på varsamhet i PBL.
1 §
Vid en sådan ombyggnad som avses i 1 kap. 4 § ska kraven i 2 kap.
uppfyllas. Kraven får dock anpassas om det krävs för att följa förbudet mot
förvanskning i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900) eller uppfylla kravet
på varsamhet i 8 kap. 17 § samma lag.
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser för flerbostadshus i 2 kap. 2 § första
stycket får anpassas om det vid ändring av en byggnad inte är möjligt att
säkerställa två cykelparkeringsplatser för varje bostadslägenhet.
13 §
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på
1. en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av krav på bygglov,
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden. Lag (2025:974) .
17 §
Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
Undantag för ideella organisationer
Kraven vid ombyggnad behöver inte uppfyllas om byggnaden ägs och används av en ideell organisation, som är ett litet eller medelstort företag i den mening som avses EU-kommissionens definition av mikroföretag samt små och medelstora företag, om kostnaderna för att installera utrustning för laddning av elfordon överstiger 10 procent av den totala kostnaden för ombyggnaden. Med ideell organisation avses även trossamfund.
3 §
Trots 1 § behöver kraven i 2 kap. inte uppfyllas vid ombyggnad av en byggnad som ägs och används av en ideell organisation, som är ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, om kostnaderna för att installera utrustning för laddning av elfordon enligt 2 kap. överstiger minst 10 procent av den totala kostnaden för ombyggnaden.
Med ideell organisation avses även trossamfund och en registrerad organisatorisk del av ett trossamfund i den mening som avses i lagen (1998:1593) om trossamfund.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.