Utformning av cykelparkeringsplatser för hållbar mobilitet

NYA REGLER 1 JULI 2026: Om det ställs krav på cykelparkering behöver den ha tillräcklig storlek och vara tillgänglig för cyklister till byggnaden. Det är också viktigt att veta om att krav på cykelparkering även ställs utifrån tomtkraven i PBL. Det finns möjligheter till undantag för vissa typer av bostäder och byggnader som normalt inte nås med cykel.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om krav på hållbar mobilitet, det vill säga krav på att byggnader ska ha tillgång till utrustning för laddning av elfordon och cykelparkeringsplatser. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Vad är en cykelparkeringsplats?

Enligt Boverkets föreskrifter är en cykelparkeringsplats ett särskilt utrymme för att parkera minst en cykel. Om särskilda anordningar för cykelparkering inte finns, ska en cykelparkeringsplats för en standardcykel anses uppta en area med måtten 0,60 x 1,90 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.

7 §    

I denna författning avses med: 
Bilparkeringsplats: Utrymme särskilt avsett och anpassat för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Om särskilda markeringar inte finns, ska en bilparkeringsplats anses uppta en area med måtten 2,70 x 5 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.
Cykelparkeringsplats: Särskilt utrymme för att parkera minst en cykel. Om särskilda anordningar för cykelparkering inte finns, ska en cykelparkeringsplats 
för en standardcykel anses uppta en area med måtten 0,60 x 1,90 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. En cykelparkeringsplats för en lådcykel eller 
annan cykel med större dimensioner än en standardcykel ska anses uppta en area med måtten 1,20 x 2,50 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. 
Dubbelriktad laddning: Smart laddningsfunktion där elflödets riktning kan 
vändas, så att det går från batteriet till den laddningspunkt som batteriet är 
anslutet till.  
Flerbostadshus: byggnad med fler än två bostäder och i vilken mer än halva 
bruttoarean är avsedd för bostäder. 
Förinstallerad kabeldragning: Alla åtgärder som är nödvändiga för att 
möjliggöra enkel installation av laddningspunkter inbegripet kablar, kabelvägar 
och vid behov dataöverföring och elmätare. 
Laddningspunkt: Gränssnitt där ett fordon i taget kan laddas.  
Lastbalansering: Funktion som balanserar tillgänglig effekt så att flera 
utrustningar delar på tillgänglig effekt. 
Ledningsinfrastruktur: Kanaler för elektriska kablar för att i ett senare skede 
möjliggöra installation av laddningspunkter för elfordon, eldrivna cyklar och 
andra fordonstyper i kategori L i den mening som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 
2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och 
fyrhjulingar. 
Lokalbyggnad: Byggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för annat 
än bostäder. 
Offentligt organ: Statlig, regional och kommunal myndighet och enhet som 
direkt finansieras och administreras av sådan myndighet men som inte är av 
industriell eller kommersiell karaktär. 
Smart laddning: Laddningsfunktion där mängden energi som överförs till 
batteriet justeras dynamiskt, baserat på information som tas emot genom 
elektronisk kommunikation.  

Om det finns eller projekteras cykelställ eller motsvarande är det med andra ord enbart att räkna antalet platser, men om det inte finns behöver det finnas ett utrymme särskilt avsett för cykelparkering av tillräcklig storlek. De ska även finnas plats för lådcyklar eller andra större cykeltyper som kan antas ta upp en yta av 1,20 x 2,50 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.

Behöver cykelparkeringen vara inne i byggnaden?

Det finns inget krav på att cykelparkeringsplatserna behöver vara inomhus. Samtliga cykelparkeringsplatser som finns i byggnaden och på dess tomt kan räknas samman för att uppfylla kraven på antalet cykelparkeringsplatser.

Krävs hårdgjord yta utomhus för cykelparkeringsplatser?

Det är inte detaljreglerat hur cykelparkeringsplatserna ska utformas. För att räknas som cykelparkeringsplats bör det däremot vara en särskilt avsedd plats och inte enbart att det är möjligt att ställa en cykel på en allmän öppen yta. I praktiken innebär det att det behöver vara en hårdgjord eller grusad yta för att det ska vara möjligt att med enkelhet kunna ta sig till platsen och parkera sin cykel under olika årstider och väderförhållanden.

Krävs det låsmöjligheter för cykelparkeringsplatser?

Detta är inte reglerat i föreskrifterna då låsning eller möjlighet till låsning inte är ett krav enligt PBL. I många fall kan det ändå vara lämpligt att det finns särskilda möjligheter till fastlåsning eller förvaring i ett låst utrymme, men det är då upp till byggherren att avgöra utifrån behovet på platsen.

Krävs det väderskydd för cykelparkeringsplatser?

Det finns inget krav på att cykelparkeringsplatser behöver vara väderskyddade utan det är upp till byggherren att avgöra. I många fall kan ett väderskydd vara att föredra, exempelvis för arbetsplatser och för bostäder, i de fall all cykelparkering inte kan anordnas inomhus. För parkering under kortare tider som vid handel, idrottsanläggningar och kulturbyggnader torde behovet av väderskydd vara mer begränsat.

Hur många platser ska vara anpassade för större cyklar?

Antalet större cykelparkeringsplatser är inte reglerat mer än att det ska finnas plats för större cyklar än standardcyklar i skälig omfattning. Det innebär att det ska finnas minst en sådan plats för byggnader som har krav på cykelparkeringsplatser. Vid ett större antal cykelparkeringsplatser kan det vara skäligt med fler än en plats för större cyklar. Det är då upp till byggherren att avgöra antalet platser för större cyklar utifrån byggnadens behov.

2 §    

Ett flerbostadshus ska ha minst två cykelparkeringsplatser för varje 
bostadslägenhet. Det ska i skälig omfattning finnas platser för cyklar med större 
dimensioner än standardcyklar.  
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser i första stycket får anpassas om det är 
lämpligt med hänsyn till lokala förutsättningar, inbegripet demografiska, 
geografiska och klimatmässiga förhållanden. Vid lämplighetsbedömningen ska 
särskilt beaktas  
1. om flerbostadshuset i huvudsak innehåller bostäder avsedda för endast en 
person eller personer som normalt inte cyklar, och 
2. möjligheten att utifrån terrängförhållandena ta sig till flerbostadshuset med 
cykel.

4 §    

En lokalbyggnad ska ha cykelparkeringsplatser som utgör minst 15 procent 
av den genomsnittliga eller 10 procent av den totala användarkapaciteten i 
byggnaden. Det ska i skälig omfattning finnas platser för cyklar med större 
dimensioner än standardcyklar.  
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser i första stycket får anpassas för 
lokalbyggnader som personer normalt inte anländer till med cykel. Vid 
bedömningen av för vilka byggnader kravet får anpassas ska särskilt beaktas 
1. möjligheten att utifrån trafik- eller terrängförhållandena ta sig till byggnaden 
med cykel, och  
2. om byggnaden utifrån sitt läge och placering eller den verksamhet som 
bedrivs typiskt sett inte är en sådan byggnad personer cyklar till.

Vad gäller för tillgänglighet?

I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet är tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseförmåga inte reglerat i förhållande till kraven på cykelparkeringsplatser. Däremot ska byggnaden och tomten följa de krav på tillgänglighet och användbarhet som följer av Boverkets föreskrifter (BFS 2024:13) om krav på tomter och Boverkets föreskrifter (BFS 2024:12) om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Boverkets föreskrifter (BFS 2024:13) om krav på tomter (i Boverkets författningssamling)

Boverkets föreskrifter (BFS 2024:12) om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (i Boverkets författningssamling)

Om det exempelvis är en tung dörr in till ett cykelförråd så regleras det i ordinarie regler om tillgänglighet och användbarhet huruvida det kommer krävas automatisk dörröppnare eller inte. Automatisk dörröppning underlättar även för personer utan nedsatt rörelseförmåga, då det annars kan var knepigt att med cykel i trånga utrymmen passera dörrar med dörrstängare. Dörröppningsautomatik minskar även risken att dörrar ställs upp på kil eller hasp, vilket kan försämra brandskyddet i byggnaden.

Krav på flerbostadshus

Grundkravet är att det ska finnas minst två cykelparkeringsplatser per bostadslägenhet för nya flerbostadshus som uppförs. Av dessa ska det i skälig omfattning finnas platser för cyklar med större dimensioner än standardcyklar.

2 §    

Ett flerbostadshus ska ha minst två cykelparkeringsplatser för varje 
bostadslägenhet. Det ska i skälig omfattning finnas platser för cyklar med större 
dimensioner än standardcyklar.  
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser i första stycket får anpassas om det är 
lämpligt med hänsyn till lokala förutsättningar, inbegripet demografiska, 
geografiska och klimatmässiga förhållanden. Vid lämplighetsbedömningen ska 
särskilt beaktas  
1. om flerbostadshuset i huvudsak innehåller bostäder avsedda för endast en 
person eller personer som normalt inte cyklar, och 
2. möjligheten att utifrån terrängförhållandena ta sig till flerbostadshuset med 
cykel.

Vad avses med anpassning utifrån lokala förutsättningar?

Kravet på två cykelparkeringsplatser per bostadslägenhet kan anpassas om det utifrån lokala förutsättningar inte kan anses rimligt att de boende har behov av två cykelparkeringsplatser per bostadslägenhet.

2 §    

Ett flerbostadshus ska ha minst två cykelparkeringsplatser för varje 
bostadslägenhet. Det ska i skälig omfattning finnas platser för cyklar med större 
dimensioner än standardcyklar.  
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser i första stycket får anpassas om det är 
lämpligt med hänsyn till lokala förutsättningar, inbegripet demografiska, 
geografiska och klimatmässiga förhållanden. Vid lämplighetsbedömningen ska 
särskilt beaktas  
1. om flerbostadshuset i huvudsak innehåller bostäder avsedda för endast en 
person eller personer som normalt inte cyklar, och 
2. möjligheten att utifrån terrängförhållandena ta sig till flerbostadshuset med 
cykel.

Exempel på detta kan vara byggnader med i huvudsak enpersonsbostäder som exempelvis studentboenden eller äldreboenden. Anpassning kan även ske där terrängförhållanden är sådana att bostäderna normalt inte nås med cykel. Sådana undantag kan främst vara aktuellt i viss fjäll- eller skärgårdsmiljö.

Det är byggherren som ansvarar för och bedömer om det finns skäl att anpassa kraven på antalet cykelparkeringsplatser. Byggnadsnämnden behöver sedan göra en översiktlig bedömning för att kontrollera att byggherren har tillämpat anpassningsmöjligheterna på ett korrekt sätt, så att kraven kan antas komma att uppfyllas inför beslut om startbesked.

Kan cykelparkering ordnas i en annan byggnad eller på en annan fastighet?

Kraven gäller för byggnader inklusive dess tomt. Föreskriften reglerar inte var cykelparkeringsplatserna ska anordnas. Kravet innebär att det ska finnas ett särskilt utrymme, i eller utanför byggnaden, avsett för parkering av cyklar. Cykelparkeringsplatserna behöver alltså inte finnas på byggnadens tomt men de ska vara avsedda för boende och besökare till byggnaden. Det kan exempelvis handla om ett för flera byggnader gemensamt mobilitetshus. Faktorer att ta hänsyn till är då avståndet till den andra byggnaden, deras inbördes samband och hur cykelparkeringen kan garanteras under byggnadernas livslängd med mera.

Krav på lokalbyggnader

En ny lokalbyggnad som uppförs ska ha cykelparkeringsplatser som utgör minst 15 procent av den genomsnittliga eller 10 procent av den totala användarkapaciteten i byggnaden. Det ska i skälig omfattning finnas platser för cyklar med större dimensioner än standardcyklar.

4 §    

En lokalbyggnad ska ha cykelparkeringsplatser som utgör minst 15 procent 
av den genomsnittliga eller 10 procent av den totala användarkapaciteten i 
byggnaden. Det ska i skälig omfattning finnas platser för cyklar med större 
dimensioner än standardcyklar.  
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser i första stycket får anpassas för 
lokalbyggnader som personer normalt inte anländer till med cykel. Vid 
bedömningen av för vilka byggnader kravet får anpassas ska särskilt beaktas 
1. möjligheten att utifrån trafik- eller terrängförhållandena ta sig till byggnaden 
med cykel, och  
2. om byggnaden utifrån sitt läge och placering eller den verksamhet som 
bedrivs typiskt sett inte är en sådan byggnad personer cyklar till.

Hur beräknas antalet cykelparkeringsplatser?

Kravet på antalet cykelparkeringsplatser för lokalbyggnader utgår från byggnadens personbelastning. Antingen 10 procent av byggnadens totala användarkapacitet, eller 15 procent av dess genomsnittliga användning. Med total användarkapacitet avses det högsta antal personer byggnaden är projekterad för, exempelvis avseende ventilation och brandskydd, inte hur många personer som rent teoretiskt skulle kunna använda eller vistas i byggnaden. Med genomsnittlig användarkapacitet avses det antal personer som kan förväntas vistas i byggnaden vid ordinarie verksamhet en normal dag.

När byggherren beräknat behovet av cykelparkeringsplatser kan byggherren sedan visa att kravet uppfylls genom antingen fasta anordningar eller att det finns tillräckligt med utrymme avsatt för cykelparkering, enligt de mått som framgår av Boverkets föreskrifter.

7 §    

I denna författning avses med: 
Bilparkeringsplats: Utrymme särskilt avsett och anpassat för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Om särskilda markeringar inte finns, ska en bilparkeringsplats anses uppta en area med måtten 2,70 x 5 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.
Cykelparkeringsplats: Särskilt utrymme för att parkera minst en cykel. Om särskilda anordningar för cykelparkering inte finns, ska en cykelparkeringsplats 
för en standardcykel anses uppta en area med måtten 0,60 x 1,90 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. En cykelparkeringsplats för en lådcykel eller 
annan cykel med större dimensioner än en standardcykel ska anses uppta en area med måtten 1,20 x 2,50 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt. 
Dubbelriktad laddning: Smart laddningsfunktion där elflödets riktning kan 
vändas, så att det går från batteriet till den laddningspunkt som batteriet är 
anslutet till.  
Flerbostadshus: byggnad med fler än två bostäder och i vilken mer än halva 
bruttoarean är avsedd för bostäder. 
Förinstallerad kabeldragning: Alla åtgärder som är nödvändiga för att 
möjliggöra enkel installation av laddningspunkter inbegripet kablar, kabelvägar 
och vid behov dataöverföring och elmätare. 
Laddningspunkt: Gränssnitt där ett fordon i taget kan laddas.  
Lastbalansering: Funktion som balanserar tillgänglig effekt så att flera 
utrustningar delar på tillgänglig effekt. 
Ledningsinfrastruktur: Kanaler för elektriska kablar för att i ett senare skede 
möjliggöra installation av laddningspunkter för elfordon, eldrivna cyklar och 
andra fordonstyper i kategori L i den mening som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 
2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och 
fyrhjulingar. 
Lokalbyggnad: Byggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för annat 
än bostäder. 
Offentligt organ: Statlig, regional och kommunal myndighet och enhet som 
direkt finansieras och administreras av sådan myndighet men som inte är av 
industriell eller kommersiell karaktär. 
Smart laddning: Laddningsfunktion där mängden energi som överförs till 
batteriet justeras dynamiskt, baserat på information som tas emot genom 
elektronisk kommunikation.  

Är det valfritt att välja metod, 10 eller 15 procent?

Det är valfritt för byggherren att välja den metod som passar bäst för aktuell byggnad. För ett kontor kan det exempelvis vara enkelt att räkna antalet skrivbordsplatser och ta 10 procent av det. För ett köpcentrum är det däremot kanske ovanligt att byggnadens totala personkapacitet utnyttjas och 10 procent av den skulle därför ge allt för många cykelparkeringsplatser. I det fallet kan byggherren istället använda tidigare kassastatistik eller annan data och erfarenheter för att få fram en genomsnittlig användning som underlag till beräkningen av 15 procent cykelparkeringsplatser.

Vad avses med anpassning för byggnader som personer normalt inte anländer till med cykel?

Kravet på 15 procent av den genomsnittliga eller 10 procent av den totala användarkapaciteten får anpassas för byggnader som personer normalt inte anländer till med cykel. Denna anpassningsmöjlighet bör tillämpas restriktivt då cykelparkeringskravet finns till för att främja miljömässigt hållbara transporter.

Byggnader där kravet på cykelparkeringsplatser normalt kan anpassas är exempelvis bensinstationer, restaurang och liknande vid motorvägar där det är förbjudet att ta sig dit med cykel. Andra exempel kan vara passagerarflygplatser då man normalt inte förväntas ta sig dit med cykel. Även om en viss andel av personalen kan cykla dit är 10 procent av flygplatsens personkapacitet, troligen inte ett rimligt mål för det antal cykelparkeringsplatser som behöver anordnas.

Det är byggherren som ansvarar för och bedömer om det finns skäl att anpassa kraven på antalet cykelparkeringsplatser. Byggnadsnämnden behöver sedan göra en översiktlig bedömning för att kontrollera att byggherren har tillämpat anpassningsmöjligheterna på ett korrekt sätt, så att kraven kan antas komma att uppfyllas inför beslut om startbesked.

Hur förhåller sig mobilitetskraven till tomtkravet och lämplighetskravet i PBL?

Utifrån tomtkravet i PBL ska en obebyggd tomt som ska bebyggas med en byggnad ordnas så att det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering av fordon. Som fordon räknas också cyklar.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas med en byggnad ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med en byggnad som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. Lag (2025:974) .

2 a §
  Trots 2 § ska ett fordon som registreras med stöd av ett godkännande enligt en EU-rättsakt höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i godkännandet. Lag (2015:793) .

I PBL ställs det också krav på att en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål. Byggnader som innehåller bostäder ska enligt PBF vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för olika bostadsfunktioner, inklusive förvaring. I Boverkets byggregler ställs det sedan krav på att det ska finnas ett särskilt rum för förvaring av bland annat cyklar.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas med en byggnad ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med en byggnad som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. Lag (2025:974) .

1 §
  För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

6 §    

Laddningspunkter ska kunna använda smart laddning. Laddningspunkter ska även kunna använda dubbelriktad laddning, om så är lämpligt med hänsyn till 
1. antalet laddningspunkter, 
2. byggnadens förutsättningar att ta emot eller leverera ström vidare till aktuell nätägare, och  
3. nätägarens möjlighet att ta emot ström från aktuell byggnad. 
Laddningspunkter ska drivas på grundval av allmänt tillgängliga och icke diskriminerande kommunikationsprotokoll och kommunikationsstandarder, på ett interoperabelt sätt.  

För kravet på parkering enligt tomtkravet finns det dock inga preciserade föreskrifter eller allmänna råd likt de som finns för kravet på hållbar mobilitet och lämplighetskravet. Däremot har de flesta kommuner lokala parkeringsnormer som reglerar behovet av bil- och cykelparkering och som används för att bedöma att kravet på parkering enligt tomtkravet är uppfyllt.

Högsta kravet blir styrande

Kraven på cykelparkeringsplatser utifrån hållbar mobilitet är ett tekniskt egenskapskrav som ställs på byggnaden. Föreskrifterna om hållbar mobilitet anger dock inte var cykelparkeringsplatserna ska anordnas. De kan således vara placerade antingen i eller utanför byggnaden. Cykelparkeringsplatserna behöver inte heller finnas på byggnadens tomt, men de ska vara avsedda för boende och besökare till byggnaden. Det kan exempelvis handla om ett för flera byggnader gemensamt mobilitetshus.

Den cykelparkering som anordnas för att uppfylla tomtkravet ligger även till grund för att uppfylla kraven i föreskrifterna om hållbar mobilitet. Det betyder att om det enligt tomtkravet exempelvis krävs att ett flerbostadshus ska ha minst två cykelparkeringsplatser per bostadslägenhet, så har också kravet enligt förskrifterna om hållbar mobilitet uppfyllts. Detta eftersom föreskrifterna inte ställer något högre krav på att det ska finnas fler cykelparkeringsplatser för varje bostadslägenhet än just två.

Ett rum för förvaring av cyklar i ett flerbostadshus, anordnat för att uppfylla lämplighetskravet, kan även innebära att kravet på cykelparkeringsplatser enligt föreskrifterna om hållbar mobilitet är uppfyllda. Detta under förutsättning att det rum som anordnas också används som en parkeringsplats för cyklar och att det går att få plats med minst två cyklar per bostadslägenhet i rummet.

Publicerad 1 juli 2026
Boverket (2026). Utformning av cykelparkeringsplatser. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/laddning-av-elfordon/utformning-av-cykelparkeringsplatser/ Hämtad 2026-07-01