Regler om byggande
Hållbar mobilitet
NYA REGLER 1 JULI 2026: Kravet på hållbar mobilitet innebär att vissa byggnader ska ha tillgång till utrustning för laddning av elfordon och cykelparkeringsplatser. Krav på hållbar mobilitet gäller vid uppförande av nya flerbostadshus och lokalbyggnader och vid ombyggnad av dessa byggnader, samt retroaktivt för vissa redan uppförda lokalbyggnader.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller kring hållbar mobilitet och hur byggregelsystemet är uppbyggt. Den vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.
PBL och PBF ställer krav på hållbar mobilitet
Hållbar mobilitet innefattar krav på utrustning för laddning av elfordon och cykelparkeringsplatser för byggnader. Kraven har sin grund i EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, och har i svensk rätt införlivats som tekniska egenskapskrav i plan- och bygglagstiftningen.
Det grundläggande kravet på hållbar mobilitet finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Kraven på hållbar mobilitet utvecklas och förtydligas i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap. 4 §
4 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. hållbar mobilitet.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2026:745) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap. 20 b §
20 b §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska varje parkeringsplats på parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, bostadshus vara utrustad med ledningsinfrastruktur för laddning av elfordon.
Parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus ska vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon samt ledningsinfrastruktur för sådan laddning till minst en femtedel av parkeringsplatserna.
Första och andra styckena gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kraven gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Förordning (2020:274).
/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/
20 b §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
För att uppfylla det krav på hållbar mobilitet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska byggnader ha den utrustning för laddning av elfordon och det antal cykelparkeringsplatser som krävs med hänsyn till
1. hur många bilparkeringsplatser byggnaden har,
2. byggnadens användning,
3. de lokala förutsättningarna för cykelparkering, och
4. möjligheten att nå byggnaden med cykel.
Första stycket gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Förordning (2026:870).
/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2026:4) om hållbar mobilitet preciserar kraven i PBF och anger vad som krävs för att uppfylla det tekniska egenskapskravet om hållbar mobilitet. Dessa byggregler preciserar bland annat vilka byggnader som omfattas av krav, vilken utrustning för laddning av elfordon och det antal cykelparkeringsplatser som krävs samt tekniska krav på utrustningen.
Generella undantag från kraven på hållbar mobilitet
Det finns undatag från kraven på mobilitet på olika typer av byggnader.
Byggnader som inte använder energi för att påverka inomhusmiljön
Boverkets byggregler om hållbar mobilitet gäller endast för byggnader som använder energi för att påverka inomhusmiljön. Det beror på att begreppet byggnad i EPBD ställer krav på energianvändning och har alltså en snävare definition av byggnad än i PBL. Det är enbart byggnader enligt direktivets definition som omfattas av de preciserade kraven på hållbar mobilitet i byggreglerna.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 1 kap. 3 §
3 §
Föreskrifterna i denna författning gäller endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusmiljön.
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. 4 §
4 §
/Upphör att gälla U:2027-01-01/
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
4 §
/Träder i kraft I:2027-01-01/
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
större byggnadsändring: en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2026:746) .
5 § /Ny beteckning 1 kap. 12 § U:2026-07-01/
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
Med energi för att påverka inomhusmiljön menas byggnader som har ett uppvärmningssystem för att hålla en jämn temperatur under året, eller för att undvika alltför låga temperaturer på vintern, samt byggnader med kylanläggningar för att minska temperaturen i byggnaden. Det omfattar exempelvis inte fristående garagebyggnader som inte använder energi för att påverka inomhusmiljön, det vill säga saknar uppvärmningssystem.
Observera att kraven om hållbar mobilitet utgår från byggnaden som helhet. Om ett ouppvärmt garage finns i en byggnad som i övriga våningar använder energi, exempelvis för bostäder, så gäller kraven på hållbar mobilitet även för garaget.
Byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet
Kravet på hållbar mobilitet gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap. 20 b §
20 b §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska varje parkeringsplats på parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, bostadshus vara utrustad med ledningsinfrastruktur för laddning av elfordon.
Parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus ska vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon samt ledningsinfrastruktur för sådan laddning till minst en femtedel av parkeringsplatserna.
Första och andra styckena gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kraven gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Förordning (2020:274).
/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/
20 b §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
För att uppfylla det krav på hållbar mobilitet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska byggnader ha den utrustning för laddning av elfordon och det antal cykelparkeringsplatser som krävs med hänsyn till
1. hur många bilparkeringsplatser byggnaden har,
2. byggnadens användning,
3. de lokala förutsättningarna för cykelparkering, och
4. möjligheten att nå byggnaden med cykel.
Första stycket gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Förordning (2026:870).
/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
Totalförsvaret är ett brett begrepp som förutom militär verksamhet även kan innefatta andra verksamheter som har en viss funktion i fredstid och som ska kunna upprätthålla den vid kris eller krig. Det kan till exempel röra sig om sjukvård eller andra samhällsviktiga verksamheter. Med byggnader avsedda för totalförsvaret får däremot antas att det är byggnader vars huvudsakliga syfte är att vara en del av totalförsvaret.
Om det exempelvis finns ett beredskapsförråd avsett för sjukvårdsutrustning, gasmasker och liknande, så är dess syfte att vara en del av totalförsvaret och byggnaden omfattas inte av reglerna om hållbar mobilitet. Ett sjukhus som är byggt för fredstida användning, men som även utgör en del av totalförsvaret ska däremot uppfylla kraven på hållbar mobilitet kopplat till lokalbyggnader då det huvudsakliga syftet är den fredstida verksamheten. Det är i det fallet rimligt att de som arbetar i eller besöker en sådan byggnad ska ha samma möjlighet att ladda elfordon och parkera sin cykel som på andra arbetsplatser.
Med byggnader som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet menas exempelvis vissa ledningscentraler och liknande anläggningar där kommunens byggnadsnämnd inte kan förväntas ha tillsyn över hur anläggningen ser ut i detalj och andra för rikets säkerhet viktiga byggnader.
Byggreglerna om hållbar mobilitet gäller vid uppförande och ombyggnad
Boverkets byggregler om hållbar mobilitet gäller vid uppförande av nya flerbostadshus och lokalbyggnader. Reglerna gäller också i vissa fall för befintliga flerbostadshus och lokalbyggnader som byggs om.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 1 kap. 2 §
2 §
Föreskrifterna i 1 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader. För redan uppförda byggnader gäller 1–3 och 5–7 §§. Föreskrifterna i 2 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader. Föreskrifterna i 3 kap. gäller vid ändring av byggnader. Föreskrifterna i 4 kap. gäller för redan uppförda byggnader.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 1 kap. 4 §
4 §
Kraven på hållbar mobilitet i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen (2010:900), 3 kap. 20 b § plan- och byggförordningen (2011:338) och denna författning gäller inte vid annan ändring av en byggnad än
1. ombyggnad som omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då bilparkeringen är belägen i byggnaden, och
2. ombyggnad som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på bilparkeringen i fall då bilparkeringen är belägen på tomten till byggnaden.
Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap. 22 §
22 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
Det som sägs om att uppfylla kraven på tekniska egenskaper i 8 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av egenskapskraven i 7-10, 13, 14 och
16-20 b §§ detta kapitel.
De krav som gäller bredbandsanslutning i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen och 20 a § detta kapitel behöver dock inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad.
De krav som gäller laddning av elfordon i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen och 20 b § detta kapitel behöver inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än
1. ombyggnad som omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då parkeringen är belägen i byggnaden, och
2. ombyggnad som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på parkeringen i fall då parkeringen är belägen på tomten till byggnaden. Förordning (2020:274).
22 §
/Träder i kraft I:2026-07-01/ /Upphör att gälla U:2027-01-01/
Det som sägs om att uppfylla kraven på tekniska egenskaper i 8 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av egenskapskraven i 7-10, 13, 14 och
16-20 b §§ detta kapitel.
De krav som gäller bredbandsanslutning och hållbar mobilitet i
8 kap. 4 § första stycket 10 och 11 plan- och bygglagen och
20 a och 20 b §§ detta kapitel behöver dock inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad. Förordning (2026:870).
22 §
/Träder i kraft I:2027-01-01/
Det som sägs om att uppfylla kraven på tekniska egenskaper i 8 kap. 5-5 b §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av egenskapskraven i 7-10, 13, 14 och 16-20 b §§ detta kapitel.
De krav som gäller bredbandsanslutning och hållbar mobilitet i
8 kap. 4 § första stycket 10 och 11 plan- och bygglagen och
20 a och 20 b §§ detta kapitel behöver dock inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än en sådan större byggnadsändring som avses i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen. Förordning (2026:1265).
/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
Kraven på utrustning för laddning av elfordon vid uppförande och ombyggnad av flerbostadshus och lokalbyggnader gäller för flerbostadshus med fler än tre bilparkeringsplatser och lokalbyggnader med fler än fem sådana platser.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 2 kap. 1 §
1 §
Ett flerbostadshus med bilparkering med fler än tre bilparkeringsplatser,
som finns i byggnaden eller på tomten till byggnaden, ska ha tillgång till följande
utrustning för laddning av elfordon:
1. Förinstallerad kabeldragning för minst hälften av bilparkeringsplatserna.
2. Ledningsinfrastruktur för återstående bilparkeringsplatser.
3. Minst en laddningspunkt.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 2 kap. 3 §
3 §
En lokalbyggnad med bilparkering med fler än fem bilparkeringsplatser, som finns i byggnaden eller på tomten till byggnaden, ska ha tillgång till följande utrustning för laddning av elfordon:
1. Förinstallerad kabeldragning för minst hälften av bilparkeringsplatserna.
2. Ledningsinfrastruktur för återstående bilparkeringsplatser.
3. Minst en laddningspunkt per fem bilparkeringsplatser.
För en lokalbyggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för kontorsverksamhet gäller trots första stycket 3 krav på minst en laddningspunkt per två bilparkeringsplatser.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 3 kap. 1 §
1 §
Vid en sådan ombyggnad som avses i 1 kap. 4 § ska kraven i 2 kap.
uppfyllas. Kraven får dock anpassas om det krävs för att följa förbudet mot
förvanskning i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900) eller uppfylla kravet
på varsamhet i 8 kap. 17 § samma lag.
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser för flerbostadshus i 2 kap. 2 § första
stycket får anpassas om det vid ändring av en byggnad inte är möjligt att
säkerställa två cykelparkeringsplatser för varje bostadslägenhet.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 1 kap. 4 §
4 §
Kraven på hållbar mobilitet i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen (2010:900), 3 kap. 20 b § plan- och byggförordningen (2011:338) och denna författning gäller inte vid annan ändring av en byggnad än
1. ombyggnad som omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då bilparkeringen är belägen i byggnaden, och
2. ombyggnad som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på bilparkeringen i fall då bilparkeringen är belägen på tomten till byggnaden.
Kraven på cykelparkeringsplatser vid uppförande av flerbostadshus och lokalbyggnader gäller oberoende av om byggnaderna har bilparkering eller inte i byggnaderna eller på deras tomter. Vid ombyggnad gäller däremot kraven på cykelparkeringsplatser endast för flerbostadshus och lokalbyggnader som har bilparkering i byggnaderna eller på tomterna.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 2 kap. 2 §
2 §
Ett flerbostadshus ska ha minst två cykelparkeringsplatser för varje
bostadslägenhet. Det ska i skälig omfattning finnas platser för cyklar med större
dimensioner än standardcyklar.
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser i första stycket får anpassas om det är
lämpligt med hänsyn till lokala förutsättningar, inbegripet demografiska,
geografiska och klimatmässiga förhållanden. Vid lämplighetsbedömningen ska
särskilt beaktas
1. om flerbostadshuset i huvudsak innehåller bostäder avsedda för endast en
person eller personer som normalt inte cyklar, och
2. möjligheten att utifrån terrängförhållandena ta sig till flerbostadshuset med
cykel.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 2 kap. 4 §
4 §
En lokalbyggnad ska ha cykelparkeringsplatser som utgör minst 15 procent
av den genomsnittliga eller 10 procent av den totala användarkapaciteten i
byggnaden. Det ska i skälig omfattning finnas platser för cyklar med större
dimensioner än standardcyklar.
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser i första stycket får anpassas för
lokalbyggnader som personer normalt inte anländer till med cykel. Vid
bedömningen av för vilka byggnader kravet får anpassas ska särskilt beaktas
1. möjligheten att utifrån trafik- eller terrängförhållandena ta sig till byggnaden
med cykel, och
2. om byggnaden utifrån sitt läge och placering eller den verksamhet som
bedrivs typiskt sett inte är en sådan byggnad personer cyklar till.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 3 kap. 1 §
1 §
Vid en sådan ombyggnad som avses i 1 kap. 4 § ska kraven i 2 kap.
uppfyllas. Kraven får dock anpassas om det krävs för att följa förbudet mot
förvanskning i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900) eller uppfylla kravet
på varsamhet i 8 kap. 17 § samma lag.
Kravet på antalet cykelparkeringsplatser för flerbostadshus i 2 kap. 2 § första
stycket får anpassas om det vid ändring av en byggnad inte är möjligt att
säkerställa två cykelparkeringsplatser för varje bostadslägenhet.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 1 kap. 4 §
4 §
Kraven på hållbar mobilitet i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen (2010:900), 3 kap. 20 b § plan- och byggförordningen (2011:338) och denna författning gäller inte vid annan ändring av en byggnad än
1. ombyggnad som omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då bilparkeringen är belägen i byggnaden, och
2. ombyggnad som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på bilparkeringen i fall då bilparkeringen är belägen på tomten till byggnaden.
Du kan läsa mer om kraven på hållbar mobilitet vid uppförande av nya byggnader och vid ombyggnad på sidorna om Hållbar mobilitet för flerbostadshus och Hållbar mobilitet för lokalbyggnader. Du kan även läsa mer om vad som är en bilparkeringsplats och beräkningen av antalet bilparkeringsplatser på sidan om Vilka byggnader har krav på hållbar mobilitet.
Hållbar mobilitet för flerbostadshus
Hållbar mobilitet för lokalbyggnader
Vilka byggnader har krav på hållbar mobilitet?
Kraven på hållbar mobilitet vid uppförande och ombyggnad börjar gälla den 1 juli 2026. Enligt övergångsbestämmelser i PBL gäller dock de äldre bestämmelserna om laddning av elfordon, om ansökan om bygglov eller anmälan gjorts före den 1 juli 2026. Se nedan under rubrik Tidigare regler för laddning av elfordon.
Övergångsbestämmelser , plan- och bygglag (SFS 2026:745)
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för a) åtgärder som kräver bygglov, om en ansökan om bygglov har gjorts före ikraftträdandet, och b) åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmälan har gjorts före ikraft trädandet.
Vilka ombyggnadsfall omfattas?
Kraven på hållbar mobilitet gäller vid ändring av flerbostadshus och lokalbyggnader, men endast om det handlar om en ombyggnad enligt PBL:s definition och endast i vissa ombyggnadsfall enligt vad som anges i Boverkets byggregler.
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. 4 §
4 §
/Upphör att gälla U:2027-01-01/
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
4 §
/Träder i kraft I:2027-01-01/
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
större byggnadsändring: en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2026:746) .
5 § /Ny beteckning 1 kap. 12 § U:2026-07-01/
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 1 kap. 4 §
4 §
Kraven på hållbar mobilitet i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen (2010:900), 3 kap. 20 b § plan- och byggförordningen (2011:338) och denna författning gäller inte vid annan ändring av en byggnad än
1. ombyggnad som omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då bilparkeringen är belägen i byggnaden, och
2. ombyggnad som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på bilparkeringen i fall då bilparkeringen är belägen på tomten till byggnaden.
Med ombyggnad avses enligt PBL en ”ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas”. Mindre ändringar av en byggnad, som inte utgör ombyggnad, utlöser alltså inga krav på hållbar mobilitet.
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. 4 §
4 §
/Upphör att gälla U:2027-01-01/
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
4 §
/Träder i kraft I:2027-01-01/
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
större byggnadsändring: en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2026:746) .
5 § /Ny beteckning 1 kap. 12 § U:2026-07-01/
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
Du kan läsa mer om vilka ändringar av en byggnad som utgör ombyggnad på sidan Ombyggnad.
Kraven på hållbar mobilitet gäller inte enligt Boverkets byggregler i alla fall av ombyggnad enligt PBL. Om bilparkeringen finns inne i byggnaden, ska byggnadens elektriska infrastruktur omfattas av ombyggnaden för att kraven på hållbar mobilitet ska gälla. Om bilparkeringen finns på tomten till byggnaden, så måste ändringsåtgärder vidtas på själva bilparkeringen i samband med ombyggnaden av byggnaden, för att krav på hållbar mobilitet ska utlösas.
Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. 4 §
4 §
/Upphör att gälla U:2027-01-01/
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
4 §
/Träder i kraft I:2027-01-01/
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
större byggnadsändring: en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2026:746) .
5 § /Ny beteckning 1 kap. 12 § U:2026-07-01/
Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser.
Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap. 22 §
22 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
Det som sägs om att uppfylla kraven på tekniska egenskaper i 8 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av egenskapskraven i 7-10, 13, 14 och
16-20 b §§ detta kapitel.
De krav som gäller bredbandsanslutning i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen och 20 a § detta kapitel behöver dock inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad.
De krav som gäller laddning av elfordon i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen och 20 b § detta kapitel behöver inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än
1. ombyggnad som omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då parkeringen är belägen i byggnaden, och
2. ombyggnad som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på parkeringen i fall då parkeringen är belägen på tomten till byggnaden. Förordning (2020:274).
22 §
/Träder i kraft I:2026-07-01/ /Upphör att gälla U:2027-01-01/
Det som sägs om att uppfylla kraven på tekniska egenskaper i 8 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av egenskapskraven i 7-10, 13, 14 och
16-20 b §§ detta kapitel.
De krav som gäller bredbandsanslutning och hållbar mobilitet i
8 kap. 4 § första stycket 10 och 11 plan- och bygglagen och
20 a och 20 b §§ detta kapitel behöver dock inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad. Förordning (2026:870).
22 §
/Träder i kraft I:2027-01-01/
Det som sägs om att uppfylla kraven på tekniska egenskaper i 8 kap. 5-5 b §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av egenskapskraven i 7-10, 13, 14 och 16-20 b §§ detta kapitel.
De krav som gäller bredbandsanslutning och hållbar mobilitet i
8 kap. 4 § första stycket 10 och 11 plan- och bygglagen och
20 a och 20 b §§ detta kapitel behöver dock inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än en sådan större byggnadsändring som avses i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen. Förordning (2026:1265).
/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 1 kap. 4 §
4 §
Kraven på hållbar mobilitet i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen (2010:900), 3 kap. 20 b § plan- och byggförordningen (2011:338) och denna författning gäller inte vid annan ändring av en byggnad än
1. ombyggnad som omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då bilparkeringen är belägen i byggnaden, och
2. ombyggnad som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på bilparkeringen i fall då bilparkeringen är belägen på tomten till byggnaden.
Om bilparkeringsplatserna är inne i byggnaden är det sannolikt att den elektriska infrastrukturen är berörd av själva ombyggnaden av byggnaden. För bilparkeringsplatser på byggnadens tomt behöver man dock avgöra om det sker några ändringsåtgärder på bilparkeringen som har ett samband med den ombyggnad som sker av byggnaden, för att kraven på hållbar mobilitet ska gälla.
Exempel på ändringsåtgärder på bilparkeringsplatserna på tomten som vid ombyggnad kan innebära krav på hållbar mobilitet
- Utvidgning av bilparkeringen med ytterligare parkeringsplatser.
- Anläggande av ny markbeläggning för hela eller en väsentlig del av bilparkeringen.
- Väsentlig förändring av parkeringsplatsernas placering på bilparkeringen.
- Anläggning av belysning på bilparkeringen.
Exempel på ändringsåtgärder som kan anses vara av sådant slag att de i samband med ombyggnad av en byggnad inte innebär krav på hållbar mobilitet
- Målning av linjer för att utmärka parkeringsplatser.
- Enstaka lagningar av markbeläggningen.
- Utbyte av enstaka belysningsarmaturer.
Undantag för ideella organisationer vid ombyggnad och höga installationskostnader
Ideella organisationers byggnader undantas i vissa fall från krav på utrustning för laddning av elfordon och cykelparkeringsplatser vid ombyggnad. Undantaget blir tillämpligt om kostnaderna för att installera den utrustning för laddning av elfordon som krävs är minst 10 procent i förhållande till den totala kostnaden för ombyggnaden.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 3 kap. 3 §
3 §
Trots 1 § behöver kraven i 2 kap. inte uppfyllas vid ombyggnad av en byggnad som ägs och används av en ideell organisation, som är ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, om kostnaderna för att installera utrustning för laddning av elfordon enligt 2 kap. överstiger minst 10 procent av den totala kostnaden för ombyggnaden.
Med ideell organisation avses även trossamfund och en registrerad organisatorisk del av ett trossamfund i den mening som avses i lagen (1998:1593) om trossamfund.
Undantaget gäller endast för byggnader som ägs och används av en ideell organisation, som är ett litet eller medelstort företag enligt kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Undantaget omfattar samma byggnadsägare som undantas från det retroaktiva kravet på minst en laddningspunkt för vissa lokalbyggnader som har gällt sedan den 1 januari 2025.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 3 kap. 3 §
3 §
Trots 1 § behöver kraven i 2 kap. inte uppfyllas vid ombyggnad av en byggnad som ägs och används av en ideell organisation, som är ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, om kostnaderna för att installera utrustning för laddning av elfordon enligt 2 kap. överstiger minst 10 procent av den totala kostnaden för ombyggnaden.
Med ideell organisation avses även trossamfund och en registrerad organisatorisk del av ett trossamfund i den mening som avses i lagen (1998:1593) om trossamfund.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4 – 4 kap. 2 §
2 §
En lokalbyggnad med bilparkering med fler än tjugo bilparkeringsplatser,
som finns i byggnaden eller på tomten till byggnaden, ska ha tillgång till minst en
laddningspunkt för laddning av elfordon.
Kravet i första stycket gäller inte om lokalbyggnaden ägs och används av en ideell organisation som är ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag. Med ideell organisation avses även trossamfund och en registrerad organisatorisk del av ett trossamfund i den mening som avses i lagen (1998:1593) om trossamfund.
Laddningspunkter ska uppfylla de krav som följer av 2 kap. 7 och 8 §§.
Du kan läsa mer om vilka ideella organisationer som avses på sidan om Retroaktiva krav för lokalbyggnader.
Retroaktiva krav för lokalbyggnader
Retroaktiva krav på hållbar mobilitet
Sedan 1 januari 2025 gäller retroaktiva krav på laddningspunkter för befintliga lokalbyggnader med fler än 20 bilparkeringsplatser i byggnaden eller på tomten till byggnaden. Detta krav gäller dock inte för ideella organisationers byggnader.
Utökade retroaktiva krav på utrustning för laddning av elfordon och nya retroaktiva krav på cykelparkeringsplatser börjar gälla den 1 januari 2027. Kraven gäller endast för lokalbyggnader med fler än 20 bilparkeringsplatser i byggnaden, och inte om bilparkeringsplatserna finns utanför byggnaden på dess tomt. För offentliga byggnader tillkommer ytterligare retroaktiva krav på förinstallerad kabeldragning 1 januari 2033.
Du kan läsa mer om de retroaktiva kraven på hållbar mobilitet på sidan om Retroaktiva krav på lokalbyggnader.
Retroaktiva krav för lokalbyggnader
Byggherren har ansvar för att kraven uppfylls
Det är byggherren som ansvarar för att kraven i PBL, PBF och byggreglerna uppfylls. Dessa är samhällets minimikrav på byggnader utifrån plan- och bygglagstiftningen. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.
Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 5 §
5 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.
/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/
5 §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Byggherren ansvarar för att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra, och den projektering som ligger till grund för åtgärden, uppfyller de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrif-
ter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2026:712) .
5 a §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Byggherren ska se till att en åtgärd som är lov- eller anmälningspliktig kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i start-
beskedet. Lag (2026:712) .
5 b §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Om det är uppenbart för byggherren att en byggbedömare som använts för lovprövningen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren meddela det till bygg-
nadsnämnden. Lag (2026:712) .
5 c §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Om sådana uppgifter om byggherren, byggbedömare, kontrollansvariga eller certifierare som avses i 9 kap. 86 §
2-4 ändras eller kompletteras efter att ansökan kommit in till byggnadsnämnden, ska byggherren utan dröjsmål se till att de ändrade eller nya uppgifterna lämnas till nämnden. Lag (2026:712) .
Byggnadsnämndens roll
Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att handlägga lovärenden. Vid handläggningen av en ansökan om lov, prövar nämnden om kraven för lov är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har nämnden alltså bedömt att alla förutsättningar för lov som prövats är uppfyllda.
Efter att lov har beviljats ansvarar byggnadsnämnden också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. Nämnden bedömer också om varsamhetskravet är uppfyllt och om förvanskningsförbudet efterlevs. I dessa situationer gör byggnadsnämnden en bedömning om kraven i PBL och föreskrifter kan antas komma att uppfyllas, respektive ett godkännande att en åtgärd anses vara slutförd, om alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 85 §
85 §
Byggnadsnämnden prövar ansökningar om lov och förhandsbesked. Lag (2025:974) .
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 56–57 §§
56 §
/Upphör att gälla U:2027-01-01/
Bygglov ska ges för en åtgärd i ett område som omfattas av en detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen,
b) avviker från detaljplanen men detaljplanens genomförandetid har gått ut för minst femton år sedan, eller
c) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning enligt
3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1 §,
2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och 13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom detaljplanen.
Vid bedömningen enligt första stycket 1 a och 2 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan. Lag (2025:974) .
56 §
/Träder i kraft I:2027-01-01/
Bygglov ska ges för en åtgärd i ett område som omfattas av en detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen,
b) avviker från detaljplanen men detaljplanens genomförandetid har gått ut för minst femton år sedan, eller
c) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning enligt
3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1-2 a, 2 c, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och 13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom detaljplanen.
Vid bedömningen enligt första stycket 1 a och 2 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan. Lag (2026:746) .
57 §
/Upphör att gälla U:2027-01-01/
Bygglov ska ges för en åtgärd i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och
13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom områdesbestämmelser eller förhandsbesked.
Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot områdesbestämmelser.
Vid bedömningen enligt första stycket 2 om en åtgärds miljöpåverkan förutsätter planläggning, ska hänsyn tas till de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan och som motsvarar de omständigheter som hänsyn ska tas till vid en undersökning av en åtgärds miljöpåverkan enligt 6 kap. miljöbalken. Om åtgärden kräver tillstånd enligt
7 kap. 28 a § miljöbalken och redan har miljöbedömts enligt
6 kap. miljöbalken, ska hänsyn tas till resultatet av den bedömningen. Lag (2025:974) .
57 §
/Träder i kraft I:2027-01-01/
Bygglov ska ges för en åtgärd i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1-2 a,
2 c, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och 13, 17 och
18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom områdesbestämmelser eller förhandsbesked.
Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot områdesbestämmelser.
Vid bedömningen enligt första stycket 2 om en åtgärds miljöpåverkan förutsätter planläggning, ska hänsyn tas till de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan och som motsvarar de omständigheter som hänsyn ska tas till vid en undersökning av en åtgärds miljöpåverkan enligt 6 kap. miljöbalken. Om åtgärden kräver tillstånd enligt
7 kap. 28 a § miljöbalken och redan har miljöbedömts enligt
6 kap. miljöbalken, ska hänsyn tas till resultatet av den bedömningen. Lag (2026:746) .
Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 23 §
23 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 1 får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. en kopia av ett beslut om skyddsrum enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen har visats upp för nämnden, om en underrättelse krävs enligt 3 kap. 2 § samma lag och ett sådant beslut inte har visats upp tidigare,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller
9 kap. 83 § är uppfyllda. Lag (2026:442) .
23 §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked god-
känna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas. Startbesked får ges endast efter prövning av byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan, behovet av sakkunnig-
kontroll och det som har framkommit vid det tekniska samrådet eller annars vid handläggningen av ärendet.
Startbesked ska ges om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. en kopia av ett beslut om skyddsrum enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen har visats upp för nämnden, om en underrättelse krävs enligt 3 kap. 2 § samma lag och ett sådant beslut inte har visats upp tidigare,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har ställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap.
83 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .
23 a §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i
9 kap. 67 § har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska startbesked enligt
23 § första stycket 1 ges utan prövning av om kraven i 8 kap.
1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda. Detta gäller trots det som sägs i 23 § första stycket 1. Lag (2025:974) .
23 a §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Om en byggbedömare har använts för prövningen av lov eller för kontroll vid genomförandet av en åtgärd som avser en sådan nybyggnad som avses i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 2, ska startbeskedet i frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar ges utan prövning av om kraven i
8 kap. 1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .
23 b §
När byggnadsnämnden ger startbesked enligt 23 § för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, får nämnden samtidigt ge startbesked för en tillbyggnad efter en ansökan enligt 9 kap. 53 § eller för inredning av ytterligare en bostad efter en ansökan enligt 9 kap. 54 §. Lag (2025:974) .
23 c §
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 2 får påbörjas om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4-7 §§ och föreskrifter om tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag. Lag (2026:442) .
Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 34 §
34 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2025:974) .
34 §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses vara slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om byggherren har
1. visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och kompletterande villkor är uppfyllda,
2. visat att en klimatdeklaration för byggnadsverket har lämnats in enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte krävs en klimatdeklaration, och
3. lämnat in byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller och ett intyg om att utformningskraven enligt
8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt
8 kap. 4 § är uppfyllda.
Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.
Byggnadsnämnden ska inte ge slutbesked om nämnden har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. och den brist som föranlett ingripandet inte är åtgärdad. Lag (2026:712) .
Byggnadsnämnden har också ansvaret enligt PBF att handlägga anmälningsärenden. I anmälningsärenden prövar byggnadsnämnden inte om kraven är uppfyllda utan bedömer i stället om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskraven för att kunna ge startbesked. Byggnadsnämnden bedömer också om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda, så att nämnden kan godkänna att en åtgärd anses vara slutförd.
Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap. 5 §
5 §
Det som enligt 9 kap. 85, 86, 90, 91, 99-101 och 107 §§ plan- och bygglagen (2010:900) gäller för en ansökan gäller också för en anmälan.
Vid tillämpningen av 9 kap. 99 § första stycket plan- och bygglagen är tidsfristen för handläggning av en anmälan fyra veckor.
Vid tillämpningen av 9 kap. 99 § andra stycket plan- och bygglagen får tidsfristen för handläggning av en anmälan förlängas högst en gång med högst fyra veckor.
Förordning (2025:979).
Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 23 c §
23 c §
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 2 får påbörjas om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4-7 §§ och föreskrifter om tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag. Lag (2026:442) .
Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 34 §
34 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2025:974) .
34 §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses vara slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om byggherren har
1. visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och kompletterande villkor är uppfyllda,
2. visat att en klimatdeklaration för byggnadsverket har lämnats in enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte krävs en klimatdeklaration, och
3. lämnat in byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller och ett intyg om att utformningskraven enligt
8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt
8 kap. 4 § är uppfyllda.
Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.
Byggnadsnämnden ska inte ge slutbesked om nämnden har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. och den brist som föranlett ingripandet inte är åtgärdad. Lag (2026:712) .
Krävs det bygglov eller anmälan för utrustning för laddning och cykelparkeringsplatser?
I många fall då krav på utrustning för laddning av elfordon och cykelparkeringsplatser gäller är det en följd av andra åtgärder som uppförande av nya byggnader eller ombyggnad av en befintlig byggnad. Sådana åtgärder kräver normalt bygglov eller anmälan till byggnadsnämnden. Att reglerna om hållbar mobilitet följs blir då en del av den ordinarie byggprocessen.
Vid uppfyllande av de retroaktiva kraven är det däremot mindre troligt att andra bygglovs- eller anmälningspliktiga åtgärder utförs samtidigt. Det finns då i sig inte något generellt krav på bygglov eller anmälan för själva utrustningen för laddning. Ändringen av byggnaden kan dock i sig innebära att andra anmälningspliktiga åtgärder görs, som ändring av byggnadens brandskydd, att fasaden påverkas eller något liknande. För exempelvis kommersiella laddningspunkter kan det även krävas bygglov om de har tak eller i övrigt påverkar omgivningen i form av stora skyltar och liknande. I det enskilda fallet är det kommunens byggnadsnämnd som avgör om bygglov eller anmälan ska göras.
För att utomhus anordna eller väsentligt ändra en parkeringsplats kan det krävas bygglov om parkeringsplatsen tillsammans med övriga parkeringsplatser på fastigheten får en viss storlek. Med parkeringsplats avses en yta för parkering av fordon. Med fordon avses bland annat cyklar. Bygglov kan därför krävas för att utomhus anordna eller väsentlig ändra en cykelparkeringsplats som får en viss storlek. Om cykelparkeringsplatsen ska anordnas med tak så kan det krävas bygglov även för detta. Däremot finns det inget generellt krav på anmälan för att anordna en cykelparkeringsplats. I det enskilda fallet är det kommunens byggnadsnämnd som avgör om bygglov ska sökas.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 22 §
22 §
Det krävs bygglov för att utomhus anordna eller väsentligt ändra en parkeringsplats som tillsammans med övriga parkeringsplatser på en fastighet upptar en markyta som
1. är större än 50,0 kvadratmeter i ett område som omfattas av en detaljplan, eller
2. är större än 100,0 kvadratmeter i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2025:974) .
Vad gäller för samfälligheter?
Bil- och cykelparkeringar på tomter till byggnader kan ibland finnas på mark som utgör en samfällighet. Då finns det ett anläggningsbeslut för samfälligheten som reglerar samfällighetens syfte och därmed vilka åtgärder som får vidtas för att uppfylla det syftet. Beroende på hur anläggningsbeslutet är formulerat, kan det möjligen innebära ett hinder mot att installera utrustning för laddning av elfordon eller anordna cykelparkering.
Kraven i PBL, PBF och Boverkets föreskrifter om hållbar mobilitet gör inga undantag för samfälligheter. Rättsläget är oklart i fråga om situationen då krav ställs på sådan utrustning men detta inte ryms inom samfällighetens anläggningsbeslut. Det finns visst stöd i rättspraxis för att anläggningsbeslut skulle kunna tolkas extensivt om det krävs för att uppfylla en laglig skyldighet (NJA 2015 s. 939). Det skulle i så fall innebära att anläggningsbeslutet inte kan anses utgöra ett hinder för att uppfylla lagstiftningen. Det är även möjligt att ansöka om omprövning av ett befintligt anläggningsbeslut hos Lantmäteriet.
Om delägarna i en samfällighet vill installera laddningspunkter eller utöka antalet laddningspunkter frivilligt, det vill säga utöver vad plan- och bygglagstiftningen kräver, finns också möjligheten att vid behov vända sig till Lantmäteriet och ansöka om omprövning av anläggningsbeslutet om det anses nödvändigt. Lantmäteriet kan ge ytterligare information om omprövning av anläggningsbeslut.
Laddningspunkter för elfordon på gemensam parkeringsplats (på Lantmäteriets webbplats)
Möjlighet att få bidrag
Det är normalt inte möjligt att få bidrag för installation av den utrustning för laddning av elfordon som är obligatorisk enligt plan- och bygglagstiftningen. Däremot kan det vara möjligt att få bidrag för åtgärder som vidtas utöver de krav som följer av lagstiftningen. Boverket ansvarar inte för något bidragssystem för installation av laddningsutrustning. För företag, bostadsrättsföreningar eller andra organisationer kan det finnas möjlighet att få bidrag via Naturvårdsverket. Det kan även som privatperson finnas möjlighet att få skattereduktion för så kallad grön teknik.
På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa mer om stöd för nya laddstationer.
Ladda bilen (på Naturvårdserkets webbplats)
Du kan läs mer om skattereduktion för grön teknik på Skatteverkets webbplats.
Grön teknik (på Skatteverkets webbplats)
Konsekvensutredningar till Boverkets föreskrifter
När Boverket tar fram nya byggregler görs en konsekvensutredning. Den kan liknas vid förarbetena till en lag. Konsekvensutredningen är en bra källa till information om hur Boverket har resonerat om de nya reglerna. Där finns bland annat en beskrivning av de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje bestämmelse och en utredning av deras konsekvenser. Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2026:4 som PDF-fil på sidan om föreskrifterna i Boverkets författningssamling.
Tidigare regler för laddning av elfordon
För byggnader för vilka bygglov sökts under perioden 11 mars 2021 till den 30 juni 2026 fanns kraven på utrustning för laddning av elfordon direkt i PBF. Om bygglov inte krävdes gällde motsvarande datum för anmälan. Denna reglering införlivade den tidigare utgåvan av energiprestandadirektivet, EPBD, i Sverige, och har sedan 2026 ersatts med det omarbetade direktivets krav på hållbar mobilitet. Till den tidigare regleringen i PBF fanns också tillämpningsföreskrifter från Boverket i form av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2021:2) om utrustning för laddning av elfordon.
Såväl de tidigare kraven i PBF som Boverkets tidigare föreskrifter har helt ersatts med Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet (BFS 2026:4). Det gäller även det retroaktiva kravet på en laddningspunkt för lokalbyggnader som har fler än 20 bilparkeringsplatser som började gälla den 1 januari 2025.
Frågor och svar
Kraven gäller för uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på dess tomt. Det ställs däremot inga retroaktiva krav för bostadshus, ouppvärmda byggnader eller för byggnader för totalförsvaret.
Det retroaktiva kravet på en laddningspunkt från 2025 gäller inte byggnader som ägs och används av ideella organisationer och trossamfund om de uppfyller kriterierna för små eller medelstora företag i EU-kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Som små och medelstora företag räknas organisationer som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Undantaget kommer därmed gälla för de flesta ideella organisationer.
Som ideella organisationer bör även äldre så kallade upa- och mbpa-föreningar kunna räknas i de fall de bedriver ideell verksamhet. Undantaget gäller även trossamfund eller registrerad del av ett trossamfund som uppfyller kriterierna för små och medelstora företag.
Det krävs varken bygglov eller anmälan för att enbart installera laddningspunkter. Däremot kan andra åtgärder, så som eventuellt tak över laddningspunkten, kräva bygglov.
Kontakta byggnadsnämnden i din kommun för att få veta vad som gäller för din byggnad.
Nej, att installera enbart vanliga jordade uttag (schuko) uppfyller inte kraven på en laddningspunkt. Typ 2/Combo 2 är de anslutningsdon som ska användas i det fall det ställs krav på laddningspunkter. Typ 2/Combo 2 är den vanligaste typen av laddningsutrustning som används för växelström respektive likström.
Nej, du behöver inte ha en laddningspunkt per 20 platser. Det räcker med en laddningspunkt oavsett hur många platser utöver 20 som finns i byggnaden eller på dess tomt.
Ja, om parkeringsplatserna är uppdelade på flera delar ska alla platserna på tomten och inuti byggnaden räknas samman. Kraven gäller utifrån hur många parkeringsplatser byggnaden har. De retroaktiva kraven från 2027 och 2033 gäller dock enbart parkeringsplatser i byggnaden och inte på tomten.
I Boverkets föreskrift om hållbar mobilitet klargörs att bostadshus avser byggnader där mer än halva bruttoarean är avsedd för bostäder.
Med bostad avses då även biytor som lägenhetsförråd, tvättstugor och liknande i byggnaden som kan kopplas till bostadsändamålet. Även ett parkeringsgarage i byggnaden kan anses ingå i bostaden om det är avsett för de boende.
Om det i stället är så att mer än halva bruttoarean är avsedd för lokaler omfattas byggnaden av kraven för lokaler, exempelvis det retroaktiva kravet på en laddningsplats om det finns fler än 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten.
Nej, det måste den inte. Kravet på laddinfrastruktur gäller för byggnaden och syftar till att skapa möjligheter till laddning för dem som nyttjar byggnaden. Bakgrunden till reglerna är främst att det ska finnas förutsättningar för laddning av elfordon vid bostäder och arbetsplatser. Det finns inget krav på att de laddningspunkter som ska anordnas ska vara tillgängliga för allmänheten.
Det finns heller inget krav på att de laddningspunkter som anordnas ska kunna nyttjas av alla användare i byggnaden. En parkeringsplats med krav på en laddningspunkt kan hyras ut till en enskild person eller företag på samma sätt som vilken annan parkeringsplats som helst.
Kommunernas byggnadsnämnd är ansvariga för tillsynen enligt plan- och bygglagen och har möjlighet att förelägga om rättelse om det retroaktiva kravet inte är uppfyllt.
Nej, det finns inga sådana krav. Boverkets föreskrifter ställer minimikrav på byggnaden utifrån EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Det innebär att reglerna främst preciserar när det krävs laddinfrastruktur och hur den ska utformas för att vara tillgänglig och säker att använda.
Om byggherren sedan väljer att ha ett debiteringssystem för varje enskild laddning, en schablonavgift per parkeringsplats eller erbjuda gratis laddning är upp till denne att avgöra. Detsamma gäller vilken effekt som ska tillhandahållas. Det är upp till marknaden att reglera vad som är lämplig effekt utifrån avsedd användning och hur man bäst utnyttjar elnätet på aktuell plats.
Det uppdaterade direktivet innebär ökade krav på antalet laddningsplatser samt även mer förberedelser i form av tomrör och framdragning av kablar. Direktivet införlivas i svensk lagstiftning från den 1 juli 2026. För den som söker bygglov efter det datumet gäller de utökade kraven vid uppförande av flerbostadshus och lokalbyggnader. För befintliga lokalbyggnader kommer även nya retroaktiva krav att börja gälla från 2027.
Mer om EPBD finns att läsa på sidan Direktiv för byggnaders energiprestanda, EPBD. Där hittar du också länkar till direktivet som helhet samt Boverkets första delredovisning till regeringen om hur kraven kan komma att införlivas i Sverige.
Senast granskad 1 juli 2026
•
Senast ändrad 1 juli 2026
•
Publicerad 3 maj 2023
Boverket (2026).
Hållbar mobilitet.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/hallbar-mobilitet/
Hämtad 2026-07-01
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.