Artskyddet i detaljplaneringen

I detaljplaneringen behöver kommunen utreda fridlysta arter och vidta skyddsåtgärder för att undvika negativ påverkan. Boverket har tagit fram en vägledning om artskyddet i samhällsplaneringen. Denna sida sammanfattar de delar i vägledningen som handlar om detaljplanering.

Artskyddet innebär förbud

Växt- och djurarter som omfattas av artskyddsförordningens (2007:845) fridlysningsbestämmelser får inte störas eller skadas. Bestämmelserna innebär förbud mot negativ påverkan på fridlysta arter. Fridlysning är därför inget intresse som kan vägas mot andra intressen i en planeringssituation.

I Sverige finns 19 arter av fladdermöss, alla fridlysta enligt 4 a § artskyddsförordningen. Det innebär att det är förbjudet att döda, fånga eller störa fladdermöss, särskilt under parning, övervintring och flyttning, samt att förstöra deras fortplantningsområden och viloplatser. Fortplantingsområden omfattar både själva koloniplatsen och dess viktiga födosöksområden. Skyddet gäller alla levnadsstadier och omfattar ett strikt individskydd. Foto: Jens Rydell/Scandinav

Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden om det inte finns någon annan lämplig lösning för att undvika påverkan på fridlysta arter och om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus.

Artskyddet måste hanteras i detaljplan

Rättspraxis de senaste åren visar att om kommunen inte har utrett påverkan på fridlysta arter i detaljplanen, kan planen upphävas i domstol. Särskilt kritiskt är det med arter som är skyddade genom EU-direktiv och för vilka dispens normalt inte kan ges för uppförande av exempelvis bostadsbebyggelse. Utgångspunkten i samhällsplaneringen behöver därför vara att undvika påverkan på fridlysta arter så att kravet på dispens från förbuden inte utlöses.

Bedöm planens effekter på fridlysta arter

För att kunna ta hänsyn till fridlysta arter är det viktigt att inte bara inventera förekomst av arter, utan även att redovisa vilken påverkan planförslaget har för arternas behov av livsmiljöer och ekologiska samband för att upprätthålla en kontinuerlig ekologisk funktion som gynnar arterna. Bedömningar om hur planen riskerar att påverka fridlysta arter kräver kompetens om arternas biologi. Ta därför hjälp av ekologisk kompetens i planprocessen och i upphandling av inventeringar och utredningar.

Utred påverkan på fridlysta arter innan samråd

Naturvärdesinventeringar, riktade artinventeringar och artskyddsutredningar med förslag på lämpliga skyddsåtgärder behöver genomföras i så tidigt planskede som möjligt för att anpassningen av planområdet med skyddsåtgärder ingår i samrådsförslaget.  Om inventeringar och utredningar görs efter samrådet kan planen försenas, vilket blir kostsamt. Om artskyddet inte vägts in tidigt i detaljplanens utformning, finns risk att viktiga vägval i utformningen redan är låsta och att planen inte går att genomföra. Länsstyrelsens utrymme för rådgivning om artskydd är också som störst under samrådsskedet.

Skyddsåtgärder i detaljplan

För att undvika skada och negativ påverkan på fridlysta arter måste försiktighetsmått och skyddsåtgärder vidtas. Hänsyn till fridlysta arter i detaljplan kan därför kräva skyddsåtgärder enligt miljöbalken för att inte utlösa förbud. Notera att skyddsåtgärder enligt miljöbalken inte är samma sak som skyddsåtgärder enligt PBL.  

Generellt behöver skyddsåtgärder utformas utifrån artens behov och så långt möjligt integreras i själva planen. Det innebär att skyddsåtgärder behöver diskuteras tidigt i planeringen, så att det finns utrymme att hantera dem så långt som möjligt inom planen. Om det inte är möjligt eller tillräckligt med skyddsåtgärder inom detaljplan, kan skyddsåtgärder vidtas på annan plats för att stärka kontinuerlig ekologisk funktion (KEF).

Förslag på lämpliga planbestämmelser för att hantera fridlysta arter i detaljplan finns på s. 63-67 i vägledningen.

Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken 

I första hand behöver kommunen vidta skyddsåtgärder inom detaljplanen, men för för skyddsåtgärder som inte kan regleras med hjälp av detaljplanebestämmelser, till exempel genomförandefrågor eller skyddsåtgärder utanför planområdet, kan kommunen anmäla samråd hos länsstyrelsen om artskyddet enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. 

Artskyddet i detaljplaneprocessen

Här följer en beskrivning av hur artskyddsfrågor kan hanteras på ett effektivt sätt under detaljplaneprocessens olika skeden. 

För mer detaljerad beskrivning över processens olika steg, se s. 57-64 i vägledningen Artskyddet i samhällsplaneringen. 

 Artskyddet i samhällsplaneringen – en vägledning

Bilden illustrerar den komplexa processen för artskyddsfrågornas hantering i olika skeden av detaljplaneprocessen. Illustration: Boverket