Från projekt till förflyttning

Illustration: AI-genererad bild för illustrativt syfte.

Inom satsningen Svensk modell för hållbar urban utveckling möts kommuner och regioner inom 12 territoriella strategier för att lära av varandra, stärka sin kapacitet och snabba på omställningen. Parallellt genomför Tillväxtverket utlysningar där de deltagande strategierna kan söka delfinansiering för att testa nya arbetssätt och genomförande av nya innovativa lösningar inom sina respektive strategier. Nu, halvvägs in i satsningen, börjar några av resultaten bli synliga. De första projekten har avslutats – och tillsammans ger de oss en bild av vad som krävs för att skapa förutsättningar för förändring i praktiken.

Projekt från hela landet – olika ingångar, 
gemensam riktning

De första genomförda projekten spänner över hela Sverige och visar bredden i omställningen vi har framför oss. I norra Sverige har fokus legat på att bygga strukturer för samverkan i snabbt växande regioner. I Västra Götaland har projekt handlat om nätverksstyrning, digitala verktyg och gemensamma strategier för hållbar mobilitet.

I kommuner som Järfälla har konkreta stadsutvecklingsfrågor stått i centrum – som att utveckla trafikleder till mer levande stadsgator och att stärka interna arbetssätt. I Lund har klimatanpassning av historiska miljöer undersökts, medan Gävleborg har testat framtidens mobilitet genom drönarteknik.

Trots olika fokusområden delar projekten en gemensam ambition: att hitta nya sätt att arbeta i komplexa frågor där många aktörer behöver samverka.

Vad är det som utmanar?

Flera av projekten är av mer förberedande karaktär eller gjorda som förstudier för kommande projekt. Trots att de skiljer sig åt i fokusområden så framträder flera gemensamma utmaningar när de läggs bredvid varandra.

Samverkan är avgörande – men inte självklar

Att arbeta tillsammans över organisationsgränser är centralt, men kräver mer struktur än man ofta tror. Roller, mandat och gemensamma arbetssätt behöver tydliggöras tidigt.

Helhetsperspektiv möter stuprör

Hållbar stadsutveckling kräver att frågor hänger ihop – men organisationer är ofta uppdelade. Det gör tvärsektoriellt arbete svårt.

Steget till genomförande är stort

Många projekt tar fram viktiga analyser och strategier. Men vägen till faktisk implementering är inte alltid tydlig.

Osäkerhet bromsar innovation

Ny teknik, som elektrifiering eller drönare, innebär osäkerheter kring regelverk, ansvar och därmed affärsmodeller.

Målkonflikter är en del av vardagen

Att balansera olika intressen – klimat, tillgänglighet, kulturmiljö – är en central del av arbetet. Målkonflikter behöver alltså ses som en del av vardagen och inte plötsliga enskilda överraskningar. Arbetssätt för att hur man arbetar med dessa blir centrala för att kunna genomföra förändring i praktiken. 

Vad har de första projekten skapat för värde?

De projekt som nu har genomförts visar att värdet inte främst ligger i färdiga lösningar eller enskilda åtgärder – utan i den kapacitet som byggs för fortsatt omställning. Genom förstudier, tester och samverkansprocesser har dessa kommuner och regioner stärkt sin förmåga att förstå komplexa samband, identifiera hinder och formulera vägar framåt. 

Flera projekt har bidragit till att utveckla kunskap och analysförmåga inom områden som hållbar mobilitet, klimatanpassning och nya transportsystem. Det handlar både om att ta fram konkreta underlag – till exempel strategier, scenarier och åtgärdsförslag – och om att skapa en djupare förståelse för hur olika delar av samhällsplaneringen hänger ihop.

En annan tydlig effekt är att projekten har stärkt relationer mellan aktörer. Nya samarbeten har etablerats, både inom och mellan kommuner, regioner, myndigheter och näringsliv. Den ökade tilliten och de nätverk som byggts upp lyfts återkommande som en avgörande förutsättning för att kunna ta nästa steg i omställningen.

Projekten har också bidragit till att förändra hur organisationer arbetar. I flera fall har nya arbetssätt för samverkan, styrning och processledning testats och utvecklats. Det handlar till exempel om att arbeta mer tvärsektoriellt, att involvera fler aktörer tidigt i processer och att hitta former för gemensamt beslutsfattande i komplexa frågor.

Samtidigt har projekten spelat en viktig roll i att minska osäkerhet. Genom att utforska nya tekniker, testa lösningar i mindre skala och analysera olika vägval har man kunnat tydliggöra både möjligheter och begränsningar. Det skapar ett bättre beslutsunderlag och gör det lättare att gå vidare från idé till genomförande.

Sammantaget visar projekten att värdet av denna typ av satsningar ligger i att bygga en stabil grund för fortsatt arbete – där kunskap, relationer och arbetssätt utvecklas parallellt. Det är denna kapacitet som i förlängningen möjliggör en snabbare och mer effektiv omställning till hållbara städer och samhällen.

Lärdomar att ta med sig

För kommuner och regioner som står inför liknande arbete finns flera tydliga medskick:

• Designa samverkan från start – tydliggör roller och mandat tidigt
• Säkra förankring i ledningen – annars stannar arbetet lätt vid idéer
• Tänk på genomförandet redan från början – vem gör vad, och hur?
• Involvera rätt aktörer tidigt – även de som ska genomföra i praktiken
• Kombinera strategi med test – små steg framåt skapar momentum
• Bygg för att hantera osäkerhet – särskilt i innovationsprojekt
• Se det som ett förändringsarbete – inte bara ett projekt

Omställningen kräver gemensamt lärande

En sak blir tydlig: många av de utmaningar som kommuner och regioner står inför är inte unika – de delas av fler. Frågor om samverkan, genomförande, målkonflikter och osäkerhet återkommer, oavsett geografi eller projektets inriktning.

Det pekar på värdet av att inte arbeta isolerat. När erfarenheter delas, när insikter sprids och när olika aktörer får möjlighet att lära av varandra, ökar tempot i omställningen. Det som annars hade behövt uppfinnas på nytt kan istället vidareutvecklas, anpassas och skalas upp.

Samverkansprojekt spelar här en viktig roll. De skapar inte bara resultat i sig, utan bygger också den gemensamma kunskap och kapacitet som krävs för att ta nästa steg. Det blir återigen tydligt att omställningen till hållbara städer inte sker enskilt – den formas i samarbete, genom att vi testar, lär och utvecklar tillsammans. 

En översikt av de genomförda projekten finns här:

Sammanfattning av de första 9 färdiga projekten.pdf

Vill du veta mer om Svensk Modell för hållbar urban utveckling

Samverkan för hållbar urban utveckling (på Hållbar stad)

Vill du veta mer om Tillväxtverkets program för hållbar urban utveckling

Nationella regionalfonds­programmet (på Tillväxtverkets webbsida)