Barnsäkerhet i byggnader
I byggreglerna finns särskilda krav på utrymmen där yngre barn kan vistas för att motverka barns olycksfall. Den här sidan samlar de krav i byggreglerna som gäller barnsäkerhet i byggnader och länkar till sidor med mer information.
Kraven på barnsäkerhet i byggnader
En mycket viktig del av kraven på säkerhet vid användning i byggnader handlar om barnsäkerhet. Barn är särskilt utsatta för olycksrisker i byggnader eftersom de är sårbara på grund av sin ofärdiga motorik, högre känslighet och begränsade uppfattningsförmåga. Mer än hälften av alla barnolycksfall inträffar i hemmet eller i dess närhet. Typiska olyckshändelser i byggnader för de minsta barnen är fall, exempelvis i trappor.
Utrymmen där yngre barn kan vistas
Flera föreskrifter i byggreglerna har särskilt fokus på att motverka barnolycksfall och gäller specifikt för ”utrymmen där yngre barn kan vistas”.
Med utrymme där yngre barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där det, med hänsyn till den avsedda användningen, kan förväntas att barn som är yngre än sex år vistas utan ständig tillsyn av vuxna.
Några exempel är bostadslägenheter och gemensamma utrymmen i bostadshus som korridorer, trapphus och tvättstugor. Med bostadslägenheter avses bostäder i både flerbostadshus och småhus. Andra exempel är utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, bibliotek, köpcentra och andra liknande lokaler samt gästrum på hotell. Även sådana kommunikations- eller utrymningsvägar som hör ihop med utrymmen där barn i förskoleåldern kan tänkas uppehålla sig är att betrakta som utrymmen där barn kan vistas. Däremot avses vanligtvis inte arbetsplatser, till exempel kontorslokaler.
5 §
I denna författning avses med
driftutrymme: utrymme som huvudsakligen används för byggnaders drift och skötsel,
eldstad: fast anordning för förbränning av fast, flytande eller gasformigt bränsle,
kommunikationsutrymme: utrymme i en byggnad som huvudsakligen används till förflyttning,
publik lokal: lokal dit allmänheten har tillträde,
utrymme där yngre barn kan vistas: rum, delar av rum eller utrymmen där det med hänsyn till den avsedda användningen kan förväntas att barn som är yngre än sex år vistas utan ständig tillsyn av vuxna, och
värmeinstallation: installation som omfattar utrustning för värmeproduktion, värmedistribution och värmeavgivning.
Vilka särskilda krav ställs när det gäller barnsäkerhet?
Reglerna om barnsäkerhet innehåller flera preciserade mått för att minska risken för olyckor där barn är särskilt utsatta. Måtten gäller bland annat hur räcken ska utformas för att förhindra klättring och fastklämning, hur stora öppningar får vara för att barn inte ska kunna falla igenom eller fastna, samt hur lågt placerade glasytor och öppningsbara fönster ska skyddas. Dessa mått är viktiga för att skapa säkra miljöer där yngre barn kan vistas och för att förebygga allvarliga olyckor. Underlaget för måtten kommer från antropocentriska data, det vill säga mått på människokroppens storlek, form och proportioner.
I författningen om säkerhet vid användning i byggnader ställs krav på barnsäkerhet när det gäller:
- Öppningsbara fönster, samt balkongdörrar och liknande.
- Öppningar i trappor
- Skydd mot fall och räcken
- Öppningar i ytor som är avsedda att gå på
- Fasta stegar upp till tak
- Fast inredning och utrustning
- Glasytor
- Värmeinstallationer
- Tappvatteninstallationer
- Placering av utslagsvaskar
- Skydd mot instängning
Öppningsbara fönster, samt balkongdörrar och liknande
Små barn ska inte kunna öppna fönster och dörrar där det finns risk att de faller ut och skadar sig. Därför ska öppningsbara fönster vara försedda med säkerhetsanordningar, till exempel spärrar. Detsamma gäller balkongdörrar, dörrar ut till exempelvis takterrasser eller altaner med hög fallhöjd, samt öppningsbara delar i glaspartier såsom balkonginglasningar.
4 §
I utrymmen där yngre barn kan vistas, ska öppningsbara fönster, samt balkongdörrar och liknande, ha säkerhetsanordningar som minimerar risken att barn faller ut.
Om avståndet mellan karmöppningen och golvet är mindre än 0,60 meter, ska säkerhetsanordningarna ha funktioner som kan fixera fönstret eller dörren
- 1. i stängt läge, och
- 2. i ett läge med en öppning som är högst 100 mm.
Kraven i första och andra styckena gäller inte om fallhöjden är mindre än 2,0 meter, eller om avståndet är större än 1,8 meter mellan karmöppningen och golvet.
Läs mer: Säkra fönster - PBL kunskapsbanken - Boverket)
Öppningar i trappor
Öppningar i trapplopp och mellan trapplopp och begränsningsväggar ska utformas så att barn inte riskerar att falla igenom eller fastna i öppningen.
I trappor utan sättsteg ska öppningarna mellan planstegen vara barnsäkra. En öppning mellan planstegen som är mindre än 100 mm förhindrar att ett barns huvud kan komma igenom.
6 §
Öppningar i trappor ska vara utformade så att yngre barn inte kan falla igenom eller fastna i dem. Öppningar mellan plansteg i trappor ska vara högst 100 mm.
Det finns också andra krav på utformning av trappor som är viktiga även för barns säkerhet.
Läs mer: Säkra trappor och ramper - PBL kunskapsbanken - Boverket
Skydd mot fall och räcken
I utrymmen där yngre barn kan vistas finns risk för att barn skadas till följd av hur skydden mot fall är utformade. För att säkerställa barnsäkerheten anges därför särskilda mått för dessa utrymmen.
Räcken och andra fallskydd ska utformas så att barn förhindras att klättra på dem, falla igenom dem samt fastna med huvudet eller foten i skyddet.
11 §
Ett skydd mot fall ska vara utformat och ha sådan höjd att det med hänsyn till ytans avsedda användning och fallhöjden begränsar risken för personskador till följd av fall. Skyddet ska tåla dynamisk påverkan av en människa.
Utöver kraven i första stycket gäller följande i utrymmen där yngre barn kan vistas:
- 1. 0,8 meter av skyddets höjd ska vara utformat så att det motverkar klättring.
- 2. Vertikala öppningar i skyddet ska vara högst 100 mm breda.
- 3. Fritt mått mellan ett balkongräckes underkant och balkonggolv, eller mellan ett trappräckes underkant och trappstegens stegnos, ska vara högst 50 mm.
- 4. Fritt mått i höjdled mellan ett trappräckes underkant och ett trapplan eller golv ska vara högst 100 mm.
- 5. Horisontella öppningar ovanför skyddets front ska inte förekomma i storleksintervallet 110–230 mm.
Här kan du läsa mer om när det behövs räcken och hur de ska utformas: Räcken och ledstänger - PBL kunskapsbanken - Boverket

För balkongräcken ska 0,8 meter av räckets höjd vara utformat så att det motverkar klättring och vertikala öppningar ska vara högst 100 mm för att förhindra att yngre barn faller genom räcket. För horisontella öppningar ska storleksintervallet 110-230 mm inte förekomma för att förhindra att yngre barn fastnar med huvudet. Det fria måttet mellan räckets underkant och golvet ska vara högst 50 mm för att förhindra att yngre barn fastnar med foten. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge
Öppningar i ytor som är avsedda att gå på
Krav på skyddsanordningar för öppningar i gångytor syftar till att motverka risken att personer faller eller trampar ner i öppningar och skadar sig. Kraven gäller alla ytor i en byggnad som är avsedda att gå på.
Det finns också krav på skyddsanordningar för avfallsinkast och liknande öppningar i vägg där det finns risk för fall eller att ett barn fastnar i röret innanför inkastet.
I utrymmen där yngre barn kan vistas ska sådana anordningar utformas så att yngre barn inte kan öppna dem, lyfta dem eller på annat sätt ta sig förbi dem.
14 §
Öppningar i ytor som är avsedda att gå på ska ha anordningar som skyddar mot fall. Detsamma gäller inkast för avfall och liknande öppningar om det finns risk för att ett yngre barn fastnar eller att någon faller. I utrymmen där yngre barn kan vistas ska skyddsanordningar vara utformade så att yngre barn inte kan öppna eller ta sig förbi dem.
Läs mer: Säkra gångytor - PBL kunskapsbanken - Boverket
Fasta stegar upp till tak
Byggnader ska i vissa fall förses med fasta tillträdesanordningar till taket för att personer som ska utföra arbete på taket ska kunna ta sig upp på det på ett säkert sätt.
Fasta stegar ska avslutas på ett sätt som förhindrar att barn klättrar på dem och riskerar att falla eller skada sig. Stegar som leder upp till tak kan exempelvis utformas så att barn inte kan nå stegen.
Tak- och väggluckor ska kunna låsas, om de inte ingår i en utrymningsväg och därför måste hållas öppna.
18 §
Fasta stegar ska avslutas så att de motverkar att barn klättrar i dem. Tak- och väggluckor, som inte är en del av en utrymningsväg, ska kunna låsas.
Här kan du läsa mer om krav på taksäkerhet och tillträdesordningar till tak. Taksäkerhet - PBL kunskapsbanken - Boverket
Fast inredning och utrustning
Fast inredning och utrustning, exempelvis i ett kök, behöver utformas så att den inte kan välta och så att barn inte kan komma till skada genom att klättra på den.
Det kan exempelvis handla om att en fristående spis förses med tippskydd. Spisar, diskmaskiner, skåp och annan inredning som inte är ordentligt fastsatt kan välta och ge svåra klämskador när ett barn ställer sig på luckan eller klättrar på skåpet.
Lådhurtsar och öppna hyllor som medger klättring intill spisen kan innebära risk för skållning- eller brännskador. Anordningar för manövrering, till exempel snören, kedjor och band till fast monterade gardinbeslag och persienner, behöver ha ett säkert utförande.
28 §
I utrymmen där yngre barn kan vistas ska fast inredning och utrustning som är lätt åtkomlig för yngre barn vara utformad så att risken för barnolycksfall begränsas.
Glasytor
Oskyddade glasytor kan innebära risk för att människor får skärskador vid sammanstötning med glaset. Risken är särskilt stor i miljöer där barn vistas, och där människor är i rörelse.
I byggreglerna finns därför krav på vissa glasytor för att motverka skärskador. Kravet innebär att
- själva glasytan ska ha en brottkaraktär som begränsar risken för skärskador, eller
- det ska finnas ett fast skydd mot sammanstötning framför glaset.
Kravet gäller bara glasytor som personer kan komma i kontakt med. Kravet gäller bara om glasytan har en sådan placering och utformning att det finns en risk för sammanstötning som orsakar brott på glaset. Därmed kan till exempel små rutor i dörrar ofta bestå av annat glas än säkerhetsglas.
31 §
Glasytor som är placerade och utformade så att det finns risk för skärskador ska ha
- 1. en brottkaraktär som begränsar risken för skärskador, eller
- 2. permanent skydd som förhindrar sammanstötning med glaset.
Kravet i första stycket gäller för glasytor som sitter lägre över golvet eller marken än
- 1. 1,5 meter i entréer och kommunikationsutrymmen,
- 2. 0,6 meter i bostadslägenheter,
- 3. 0,8 meter i andra utrymmen där yngre barn kan vistas, och
- 4. 1,5 meter i dörrar i skolor, förskolor och fritidshem.
Kravet i första stycket gäller även om det av andra skäl finns särskild risk för skärskador med hänsyn till glasets placering.
Det finns också krav på markering av glas för att motverka risken att personer kolliderar med glas. Kravet på markering gäller för stora glasytor i dörrar och glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar.
29 §
Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar ska ha tydliga markeringar som avviker mot bakgrunden och som är synliga för både stående och sittande personer.
Om en person riskerar att falla genom en glasyta från en hög höjd, ställs särskilda krav för att skydda mot både skärskador och fallskador. Antingen ska det finnas ett fast skydd mot kollision framför glaset, eller så ska själva glasytan ha egenskaper som gör att den förhindrar fall genom glaset, vid dynamisk påverkan av en människa. Dynamisk påverkan innebär kraften som kan uppkomma av personer i snabb, kraftig rörelse, som till exempel hoppar, springer eller faller.
30 §
Om en glasyta är placerad och utformad så att det finns risk att en person faller genom den, ska glasytan och infästningarna
- 1. vid dynamisk påverkan av en människa förhindra fall genom glasytan, eller
- 2. ha permanent skydd som förhindrar sammanstötning med glaset.
Kravet i första stycket gäller om
- 1. glasytan sitter lägre än 0,6 meter över golvet, och
- 2. fallhöjden är mer än 2,0 meter, eller
- 3. det av andra skäl finns särskild risk för personskador till följd av fall genom glasytan.
Läs mer: Glassäkerhet - PBL kunskapsbanken - Boverket
Värmeinstallationer och tappvatteninstallationer
Användare av en byggnad ska inte få brännskador av värmeinstallationer. Därför finns krav på skydd mot beröring.
Kravet gäller om det finns särskild risk för brännskador. En bedömning av behovet av skydd får ske utifrån var och hur installationen är placerad och vilken typ av värmeinstallation det är fråga om. Små barn är på grund av sin tunna hud och lägre reaktionsförmåga särskilt utsatta. Risken för barnolycksfall och barns särskilda känslighet ska vägas in i bedömningen. Exempelvis kan heta delar av värmeinstallationer, såsom radiatorer, i hygienrum eller värmeinstallationer i en förskola innebära en särskild risk för brännskador. I utrymmen där yngre barn kan vistas är det viktigt att kaminer och andra eldstäder har skydd som luckor eller gnistskydd så att barn inte kan komma åt elden.
32 §
Lätt åtkomliga delar av värmeinstallationer ska ha skydd mot ofrivillig beröring, om installationens funktion och placering medför särskild risk för brännskador. Risken för barnolycksfall ska särskilt beaktas.
En fast monterad värmestrålningskälla ska vara utformad och placerad så att personer i närheten inte kan få brännskador.
Hett vatten kan orsaka skållningsskador. Därför finns krav på att installationer för tappvarmvatten ska vara utformade så att temperaturen på vattnet kan bli högst 60 °C efter tappstället. Om det finns särskild risk för skållningsskador får vattentemperaturen inte vara högre än 38 °C efter tappstället. Fasta duschar som inte kan regleras från en plats utanför duschplatsen och duschar för personer som inte förväntas kunna reglera temperaturen själva är exempel då det kan anses föreligga särskild risk för olycksfall.
33 §
En installation för tappvarmvatten för personlig hygien och hushållsändamål ska vara utformad så att temperaturen på vattnet kan bli högst 60 °C efter tappstället. Om det finns särskild risk för skållningsskador, får varmvattnets temperatur vara högst 38 °C efter tappstället.
En anordning för att reglera tappvarmvatten ska vara utformad så att risken för personskador orsakade av att någon förväxlar varmvatten och kallvatten begränsas.
Kraven om högsta tillåtna vattentemperatur gäller inte för så kallade kokvattenkranar, som ger vatten avsett för matlagning som exempelvis te, kaffe och fyllning av kastruller. Kokvattenkranen ska ha en barnsäkerhetsfunktion som med tillräcklig säkerhet motverkar att yngre barn tappar ut vatten. Tappstället ska också vara utformat så att det vid beröring inte kan orsaka brännskador.
34 §
Kraven i 33 § första stycket gäller inte ett tappställe, som är fast anslutet till tappvatteninstallationen, och som kan ge tappvatten avsett för matlagning, om det har en säkerhetsfunktion som minimerar risken att yngre barn tappar ut vatten. Tappstället ska dessutom vara utformat så att det vid beröring inte kan orsaka brännskador.
Läs mer: Brännskador - PBL kunskapsbanken - Boverket
Placering av utslagsvaskar
Barn rör sig ofta i kök, och det kan ibland vara svårt att undvika dem när man hanterar kokande vatten eller andra heta vätskor. Det finns då en risk för skållningsskador.
Kravet på placeringen av en utslagsvask syftar till att minska risken för skållningsolyckor i kök. För säkerheten är det viktigt att köket planeras så att kastruller med hett innehåll kan flyttas direkt från spisen till utslagsvasken över en sammanhängande bänkyta.
Om kastruller måste bäras över öppna golvytor ökar risken för att hett innehåll spills, vilket kan orsaka skållningsskador på barn som leker i köket, den som bär kastrullen eller andra personer som vistas där.
35 §
En utslagsvask ska vara placerad så att risken för skållningsskador begränsas.
Skydd mot instängning
Olyckor har inträffat när barn tagit sig in i exempelvis frys- och kylskåp, kylrum eller bastur, blivit instängda och inte kunnat öppna dörren inifrån. Driftutrymmen i utrymmen där yngre barn kan vistas, till exempel gemensamma utrymmen i bostadshus, innebär också särskilda risker för instängning. Det finns därför krav på att sådana utrymmen lätt ska kunna öppnas inifrån.
36 §
I ett utrymme där en person som blir instängd är speciellt utsatt för risker, ska dörrar, luckor och lock vara lätta att öppna inifrån. Detsamma gäller för dörrar till driftutrymmen i utrymmen där yngre barn kan vistas.
En bastu ska vara utformad så att den snabbt kan utrymmas. Dörren ska vara utan lås och dörrbladet ska inte kunna fastna i karmen om det utvidgas på grund av värme eller fukt.
Barnsäkerhet på tomter
Det finns också särskilda barnsäkerhetsregler för tomter och anläggningar på tomter. Exempelvis finns krav på fasta bassänger, dammar och brunnar, fasta lekredskap samt öppningar i mark och i avfallsanordningar.
Här kan du läsa mer om dessa regler:
Dammar, brunnar och fasta behållare
Öppningar i avfallsanordningar.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.