Bostadsförmedling, förtur och service

Det vanligaste sättet att söka bostad i Sverige är direkt hos bostadsbolaget, oavsett om det är kommun- eller privatägt, det visar bostadsmarknadsenkäten för 2025. I några kommuner – främst i storstadsregionerna – kan det finnas en kommunal bostadsförmedling som förmedlar bostäder till anslutna bostadsbolag. 

De flesta kommuner har en egen kö för allmännyttan

Det finns inget enhetligt system för att söka bostad i Sverige. Det betyder att fastighetsägare och bostadsföretag har stor frihet att själva avgöra vilka villkor som ska gälla för hyreskontrakt och hur förmedling av lediga bostäder ska gå till. Uthyrningsvillkoren kan också skilja sig mycket åt mellan olika bostadsbolag, också när det gäller fastighetsägare som är anslutna till en bostadsförmedling: det finns inga krav på att de ska ha gemensamma uthyrningsvillkor.

Det vanligaste sättet att söka bostad är att ansöka direkt hos det enskilda bostadsbolaget, oavsett om det är kommun- eller privatägt. Det stora flertalet kommuner, 241 stycken, svarar att det kommunala bostadsbolaget har en egen kö. Antalet är i nedre delen inom det intervall svaren brukar ligga inom, under de senaste 10 åren har det varit som lägst 239 kommuner och som högst 255 kommuner som svarat att det kommunala (eller allmännyttiga) bostadsbolaget har en egen kö. Någon tendens kan inte urskiljas i svaren, de varierar från år till år. Många kommuner har också en lista med hyresvärdar på sin webbplats, vilket 173 kommuner uppger att de har, vilket kan jämföras med 167 kommuner förra året.

Antalet kommuner som hänvisar till privata, digitala plattformar eller annonsplatser för uthyrning av bostäder fortsätter att öka: från 50 kommuner i 2022 års bostadsmarknadsenkät till 109 kommuner i årets enkät. Antalet kommuner som har ett samarbete med privata, digitala plattformar har också det ökat, från 15 kommuner i 2023 års bostadsmarknadsenkät till 20 kommuner i år.

Många kommuner (79 stycken) erbjuder även annan service. I kommentarerna till frågan har kommunerna bland annat angivit att man har olika former av inflyttarlotsar eller inflyttarservice (13 kommuner) men även olika former av ”boskolor” eller boenderådgivning eller annan hjälp med att söka bostad, ofta genom socialtjänstens försorg (17 kommuner). 12 kommuner anger att de har en bostadsförmedling eller att kommunen är ansluten till en annan kommuns bostadsförmedling. Ett par kommuner i Norrbottens län har även angett projektet Hej Hemby, som syftar till att öka inflyttningen till Tornedalen och stöd till den som vill sälja eller köpa ett ödehus. 

Precis som i förra årets enkät är det ingen kommun som uppger att de inte har någon service eller information för dem som söker bostad i kommunen.

Möjligt att ansöka om förtur i en majoritet av kommunerna

Det går att ansöka om förtur till bostad i 164 kommuner, vilket är en ökning med 1 kommun jämfört med förra året eller med nio kommuner jämfört med 2022 års enkät. 117 kommuner svarar att det inte finns någon sådan möjlighet. Övriga nio  kommuner har inte besvarat frågan. De kommuner som svarat nej på frågan återfinns bland samtliga kommungrupper, men de tre storstadskommunerna är som tidigare överrepresenterade med 35 svar. 

Det vanligaste sättet är att ansökan om förtur går via det kommunala bostadsbolaget, vilket 132 kommuner angett. Men frågor om förtur kan hanteras också av kommunerna själva, något 58 kommuner svarat. Ofta är det samma instans som också tar ställning till om förtur ska beviljas, men inte nödvändigtvis. Det kommunala bostadsföretaget gör det i 127 kommuner, medan 67 kommuner svarar att kommunens socialförvaltning eller motsvarande gör det. Beroende på förtursgrund är det vanligt att behovet måste styrkas med intyg från läkare, psykolog, kurator, socialsekreterare eller liknande, något 111 kommuner uppgett. I 51 kommuner krävs inget sådant intyg.

Av de 164 kommuner där det finns möjlighet att ansöka om förtur till bostad svarar 22 kommuner att ingen fått förtur under år 2024, vilket är sju kommuner fler än i förra årets enkät. 

Vilka har fått förtur till bostad och hur många har fått det?

Liksom tidigare år är det de så kallade näringslivsförturerna som flest kommuner anger som grund till att ett hushåll fått förtur till bostad. Näringslivsförtur är när förtur till bostad beviljas personer som fått arbete i kommunen och som bor utom pendlingsavstånd. I år svarar 85 kommuner att de gett förtur av det skälet. Kvinnor utsatta för våld av närstående har fått förtur till bostad i 56 kommuner, förtur på medicinsk grund har getts i 55 kommuner och personer med lättare funktionsnedsättning som behöver flytta till en bostad med bättre tillgänglighet (exempelvis med hiss) har fått förtur till bostad i 50. Det är små förändringar inom alla förtursgrupper jämfört med förra årets enkät.

Vilka har fått förtur i er kommun under 2024? Kommunernas svar enligt bostadsmarknadsenkäten 2025. Illustration: Boverket

Osäkert hur många hushåll som fått förtur

I år har 124 kommuner svarat på frågan om hur många bostäder som fördelats genom förtur, vilket är 21 kommuner fler än förra året. Det totala antalet bostäder som fördelats genom förtur i dessa kommuner ligger i år på 2 031, vilket är något fler än förra året. 

Det verkliga antalet bostäder som fördelats med förtur torde dock ligga betydligt högre, då många kommuner som lämnat förtur till olika grupper av hushåll inte besvarat frågan om hur många bostäder det handlat om, eller uppgett att siffran är en uppskattning. 

Av de kommuner som angett hur många hushåll som fått förtur till bostad har flest antal bostäder fördelats i Göteborg, med 352 stycken (390 förra året), följt av 96 i Örebro (122 förra året) och Ludvika med 221 bostäder (86 förra året). Ludvika har enbart gett förtur på näringslivsgrund vilket enligt kommunen hänger samman med att företaget Hitachi finns i kommunen och att de expanderar kraftigt. 

En ytterligare osäkerhet i hur många bostäder det verkligen handlar om som fördelats med förtur är att det är oklart om kommunerna räknat in förturer till bostäder reserverade för särskilda grupper (det kan till exempel handla om bostadssociala kontrakt eller bostäder till andra utsatta grupper eller nyanlända). Många kommuner har också möjlighet att ge andrahandskontrakt för lägenheter som kommunen har förstahandskontrakt på. Den som får ett sådant andrahandskontrakt kan ibland ha möjlighet att överta kontraktet efter en tid. Läs mer om det på sidan om kommunernas särskilda boendelösningar.

Kommunernas särskilda boendelösningar