Beräkning av energiprestanda

Den här sidan förklarar begreppet energiprestandatal och hur det ska beräknas. Målet är att underlätta förståelsen av kraven och hur beräkningar kan genomföras på ett fackmässigt sätt.

Ändrade regler

Det har skett förändringar i metoden för hur byggnaders energiprestanda ska beräknas och utvärderas. Beräkningen utgår ifrån ett definierat klimat för kommunen där byggnaden finns, byggnadens energitekniska egenskaper samt en redan definierad användning för byggnadskategorin. Gränsvärdena som byggnadskategorierna ska klara skiljer sig åt mellan kommunerna baserat på klimatet.

Den stora skillnaden är alltså att byggnadens energiprestanda beräknas utifrån kommunens klimat och kraven anpassas per kommun samt att energianvändningen baseras på definierade värden för hur byggnaden används. Det finns fler skillnader som presenteras nedan. Orsaken till denna nya beräkningsmetod är Boverkets översyn av byggreglerna och anpassningar till EU:s energiprestandadirektiv. Boverkets nya regler ska uppmuntra till nya tekniska lösningar och inte hindra användandet av nya material och metoder samt även ge en tydligare ansvarsfördelning mellan Boverket och sektorn. Den minskade detaljstyrningen är alltså avsiktlig. Energiprestandadirektivet ställer krav på energianvändningen i både nya och befintliga byggnader, för att uppnå en kostnadseffektiv energiprestanda.

Om energiprestandatalet (E_tal)

Energiprestandatalet är ett mått på byggnadens energiprestanda och ersätter det tidigare uttrycket primärenergital. Energiprestandatalet, E_tal, beräknas per kvadratmeter temperaturreglerad area och år, och kan användas för att

• ställa krav på energiprestanda i byggnader
• jämföra olika byggnaders energiprestanda
• beräkna energiklass för byggnaden som används i energideklarationerna
• bestämma gränsvärden för byggnaders energiklassning
• bedöma energieffektiviserande åtgärder, särskilt i befintliga byggnader.

Läs mer om kraven på energiprestanda i byggnader på sidan Energihushållning. 

Energihushållning

Tabeller med gränsvärden för byggnaders energiklassning finns i bilaga 1 i föreskrifterna om energideklaration för byggnader. 

Föreskrifter om ändring i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2007:4) om energideklaration för byggnader

Alla tekniska lösningar som förbättrar energieffektiviteten ska påverka byggnadens E_tal. Energi som inte har med byggnadens energitekniska egenskaper att göra ska däremot inte påverka E_tal, så som hur ofta man laddar sin elbil, eller hur många människor som bor i ett visst hus. Observera också att det inte går att jämföra ett energiprestandatal med ett tidigare primärenergital.

Byggnadens energianvändning kan beräknas på två sätt, genom energibalansberäkning eller beräkning baserad på uppmätt energianvändning.

Vid en energibalansberäkning vägs byggnadens värmeförluster och värmetillskott mot varandra över tid i en beräkningsmodell. En klimatfil väljs för aktuell ort och normalår. I beräkningen ska snittvärden användas som överensstämmer med en definierad användning. I Boverkets föreskrifter kallas de för kategoritypiska värden (KTA-värden). Vid beräkningen används KTA-värdena som indata direkt i beräkningsmodellen.

Boverkets föreskrifter (BFS 2026:9) om energihushållning och värmeisolering i byggnader (i Boverkets författningssamling)

När beräkning baseras på uppmätt energianvändning, normaliseras denna till klimatet under ett normalår, och till en kategoritypisk användning av byggnaden.

Beräkning av energiprestandatalet – steg för steg

Här presenteras först en sammanfattning som kan användas som checklista när energiprestandatalet ska beräknas. Efter följer en mer detaljerad vägledning för beräkningsstegen.

1. Avgränsa vilka delar av byggnaden som ska ingå.
   • Identifiera och bedöm vilka delar av byggnaden som ska ingå i beräkningen av E_tal.
   • Bestäm den temperaturreglerade arean, A_temp för byggnaden.
2. Bedöm mängden energi som levereras till byggnaden.
   • Bestäm den årliga energianvändningen för:
     • uppvärmning
     • komfortkyla
     • tappvarmvatten
     • ventilation
     • fast installerad belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen.
   • Ta hänsyn till faktorer så som systemlösningar, styrning och lagring som har relevant inverkan på byggnadens energianvändning.
   • Identifiera vilka energibärare (till exempel fjärrvärme eller el) som används i byggnaden.
3. Bestäm noggrannhet och tidssteg i beräkningen.
   • Välj relevanta tidssteg i beräkningen.
   • Beräkningarna utförs med godtagbar noggrannhet.
4. Fastställ klimatdata för normalår. 
   • Välj utifrån orten där byggnaden ligger.
5. Använd kategoritypiska värden och normalisering.
   • Utgå från tabellerna 2–10 i bilaga 1, BFS 2026:9. 
   • Justera KTA-värden för eventuella energieffektiviserande åtgärder i installationerna.
   • Normalisera de uppmätta värdena mot KTA-värden eller justerade KTA-värden.
   • Vid energibalansberäkning använd KTA-värdena eller de justerade KTA-värdena som indata.
6. Beräkna E_tal med viktningsfaktorer.
   • Multiplicera den normaliserade energin som fås i punkt 5 med viktningsfaktorer för respektive energibärare. 
   • E_tal fås genom summering av den viktade energianvändningen och sedan division med A_temp för byggnaden (kWh/m²år).
7. Dokumentera och kvalitetssäkra.
   • Spara alla antaganden, indata och beräkningssteg.
   • Säkerställ att beräkningen är spårbar och rimlig.

Steg 1 – Avgränsa vilka delar av byggnaden som ska ingå

Beräkningen av energiprestandatalet ska baseras på byggnadens energianvändning och temperaturreglerande area, (A_temp). I vissa fall ska dock delar av byggnaden lämnas utanför beräkningen. Det gäller de delar som används

1. för andakt eller religiös verksamhet
2. som industri eller verkstad, eller
3. för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring.

Det betyder att varken energianvändningen eller arean för dessa delar ska ingå i beräkningen. Om byggnaden innehåller garage som värms till mer än 10 ℃ ska de ingå i beräkningen, både gällande energianvändning och area.

Om byggnaden till exempel har en kontorsdel och en verkstadsdel ska verkstadsdelens area alltså inte inräknas i energiprestandatalet.

Steg 2 – Bedöm mängden energi som levereras till byggnaden

Beräkna byggnadens energianvändning i form av den energi som årligen behöver levereras till byggnaden eller dess tomt för

• uppvärmning
• komfortkyla
• tappvarmvatten
• ventilation
• fast installerad belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen.

I energiberäkningen ska hänsyn tas till byggnadens alla energitekniska egenskaper som påverkar byggnadens energianvändning. Se Boverkets föreskrifter (BFS 2026:9) om energihushållning och värmeisolering i byggnader - 1 kap. 13 §.

Boverkets föreskrifter om energihushållning och värmeisolering i byggnader, BFS 2026:9 – 1 kap. Övergripande bestämmelser, 13 §

13 §

Byggnadens energianvändning ska beräknas med beaktande av åtminstone följande faktorer

• – invändig och utvändig utformning,
• – byggnadens placering och orientering,
• – passiv solinstrålning,
• – transmissionsförluster genom klimatskärmens samtliga delar, inklusive köldbryggor,
• – värmekapacitet,
• – luftläckage genom klimatskärmen,
• – egenskaper hos installationer för uppvärmning, komfortkyla och tappvarmvatten,
• – egenskaper hos installationer för ventilation,
• – egenskaper hos styr- och reglersystem,
• – förluster vid eventuell varmvattencirkulation,
• – egenskaper hos fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen, och
• – egenskaper hos installationer för alstrande eller lagring av energi på byggnaden eller dess tomt.

(BFS 2026:17)

Detta inkluderar bland annat egenskaper i byggnadens installationssystem, till exempel styr- och reglerförluster i uppvärmningssystemet. Däremot ska inte energi till värmekablar i hängrännor eller energi till hissar medräknas.

Energianvändningen ska beräknas uppdelat på de olika energibärare som används i byggnaden. De kommer behövas för att välja rätt viktningsfaktor i den slutliga beräkningen av byggnadens E_tal.

Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt, till exempel via solceller, får tillgodoräknas i den utsträckning energin kan användas till byggnadens energianvändning. Däremot får man inte tillgodoräkna sig egenproducerad energi som använts till annat på plats, så som hushållsel eller laddning av elbil. Detsamma gäller för energi som exporteras till elnätet.

Det tidigare begreppet fastighetsenergi används inte längre i föreskrifterna.

Ur konsekvensutredningen för BFS 2026:9, sidan 57

Systemgräns 

I BBR omfattar byggnadens energianvändning den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Byggnadens fastighetsenergi definieras vidare som den del av byggnadens energianvändning som är relaterad till byggnadens behov där den energikrävande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. Definitionen innehåller även ytterligare förtydliganden avseende vad som ingår respektive inte ingår. Det har funnits vissa oklarheter i tillämpningen om till exempel hissar och värmekablar i hängrännor ska ingå i beräkningen eller inte. Hissar och värmekablar i hängrännor ska inte ingå. Av direktivets bilaga I samt definitionen på byggnaders installationssystem i artikel 2.6 framgår att det utöver uppvärmning, komfortkyla och tappvarmvatten enbart är energi till ventilation, fast installerad belysning i allmänna utrymmen samt driftsutrymmen samt styr- och reglersystem som ska inräknas. I författningen justeras därför kraven så att de bättre stämmer överens med direktivets formuleringar. Av författningen framgår även att energi för ventilation och fast installerad belysning i allmänna utrymmen samt driftsutrymmen ska medräknas. Begreppet fastighetsenergi blir därmed överflödigt och används därför inte i författningen Att egenskaperna hos styr- och reglersystem ska beaktas framgår av bestämmelserna om beräkning av energiprestandatal, se om aspekter att beakta i beräkningen nedan. Författningen bedöms sammantaget leda till en tydligare gränsdragning mellan byggnadens energianvändning respektive verksamhets- och hushållsenergi.  

Konsekvensutredning BFS 2026:9 - Boverkets föreskrifter om energihushållning och värmeisolering i byggnader

Steg 3 – Bestäm noggrannhet och tidssteg i beräkningen

Mätning och beräkning ska utföras med godtagbar noggrannhet. Detta gäller samtliga val av metoder och indata och andra avvägningar som behöver göras under arbetets gång.

Tidsstegen i beräkningen får vara högst en månad. I enklare byggnader kan detta vara tillräckligt. I mer komplexa byggnader kan dock kortare tidssteg eller en dynamisk energiberäkning vara nödvändigt för att uppnå tillräcklig noggrannhet.

Steg 4 – Fastställ klimatdata för normalår

Energiprestandatalet ska avspegla byggnadens energianvändning vid ett utomhusklimat som motsvarar ett normalår för den ort där byggnaden ligger. Du ska därför

• inte basera E_tal enbart på ett visst extremt varmt eller kallt år
• justera beräkningen så att den motsvarar de typiska, långsiktiga klimatförhållandena på orten.

Vid beräkning på uppmätta värden väljs den 12-månadersperiod som de avlästa energiuppgifterna gäller. De skrivs in i formuläret för energideklarationen. Sedan sker en automatisk normalårskorrigering av uppvärmningsenergin utifrån uppgifter från SMHI i programmet. Om energideklarationen baseras på beräknade värden från en energibalansberäkning så väljs en klimatfil för den aktuella orten med normalåret.

Steg 5 – Använd kategoritypiska värden och normalisering

Energiprestandatalet ska avspegla byggnadens energitekniska egenskaper. Det ska inte påverkas av hur byggnaden används, eller hur en verksamhet bedrivs. Därför ska kategoritypiska värden (KTA-värden) användas i beräkningen av energiprestandatalet, till exempel genom att uppmätta värden normaliseras.

Fastställ byggnadskategori och KTA-värden

Det finns föreskrivna kategoritypiska värden för

• genomsnittlig innetemperatur under uppvärmningssäsong och i vissa fall kylsäsong
• årsmedelflöde av uteluft
• genomsnittlig internlast
• energibehov för tappvarmvatten.

Se i tabell 2–10 i bilaga 1, BFS 2026:9, vilka KTA-värden som gäller för olika byggnadskategorier.

Boverkets föreskrifter (BFS 2026:9) om energihushållning och värmeisolering i byggnader

Om en byggnad tillhör en kombination av flera olika byggnadskategorier så ska värdena för respektive kategori användas för respektive del av byggnaden. Det är här viktigt att du är konsekvent i hur fördelningen mellan kategorierna hanteras. Särskilt eftersom energiprestandan och gränsvärdena för energiklasserna ska motsvara samma situation.

Ibland kan det vara oklart vilken kategori som en byggnad, eller en del av en byggnad, tillhör. Man kan då behöva väga in vilken kategori som passar bäst i förhållande till KTA-värdena. Till exempel kan kategorin ”övriga energianvändande byggnader” vara den mest passande för ett uppvärmt garage, om det håller en temperatur på omkring 15 grader.

Justera vid behov KTA-värdena för energieffektiviserande åtgärder

KTA-värdena i tabellerna får justeras för energieffektiviserande åtgärder i byggnadens installationssystem, till exempel om byggnaden har

• variabelt uteluftsflöde i stället för konstantflödessystem i ventilationen, eller 
• energieffektiva tappvattenarmaturer.

Normalisera till kategoritypisk användning

De uppmätta värdena för byggnadens energianvändning ska normaliseras till de kategoritypiska värdena för punkterna ovan. Eftersom du ska göra beräkningarna med godtagbar noggrannhet får du göra avvägningar om när det är relevant att normalisera, eller när det skulle få en försumbar påverkan på energiprestandatalet.

Exempel på normalisering: Om en byggnad har ett lägre årsmedelflöde av uteluft än det kategoritypiska årsmedelflödet för byggnadskategorin behöver energi adderas för att motsvara det kategoritypiska värdet.

Viktigt att känna till: 

• De kategoritypiska värdena är inte krav på inneklimat eller hur byggnaden ska användas i verkligheten. De anger enbart de förutsättningar som ska användas vid fastställande av E_tal.
• Om genomsnittet av byggnadens användning för respektive kategori stämmer med föreskrifternas kategoritypiska värde tillämpas dessa.
• KTA-värdena ska tillämpas. Det gäller även om till exempel en lokalbyggnad saknar ett system för komfortkyla. I sådana fall kan man behöva lägga till en uppskattad energianvändning för komfortkyla motsvarande hur ett kylsystem skulle kunna utformas för att uppnå KTA-värdet för byggnaden. Detta för att en byggnads energiprestandatal inte ska bli bättre av att det finns oacceptabla brister i innemiljön, eller bli sämre vid åtgärdandet av sådana brister.
• I bostäder och övriga energianvändande byggnader finns inga KTA-värden för innetemperatur under kylsäsong då det bedöms vara relativt ovanligt förekommande med komfortkyla i dessa byggnader. Om en sådan byggnad använder komfortkyla ska den ändå medräknas, i enlighet med systemgränsen för energiprestandatalet. Om innetemperaturen under kylsäsong motsvarar vad som kan anses vara en typisk användning behövs ingen normalisering. Däremot, om innetemperaturen inte alls bedöms motsvara normal användning krävs normalisering.

Hur normaliseringen ska göras i detalj, särskilt för olika tekniska lösningar, lämnas till branschen att ta fram metoder för. Det innebär att

• standarder, branschpraxis och projektspecifika metoder kan användas  
• beräkningen ska utföras med godtagbar noggrannhet och vara fackmässig och väl dokumenterad.

Steg 6 – Beräkna E_tal med viktningsfaktorer

Nu är det dags att göra avslutande beräkning av energiprestandatalet vilket till stora delar görs automatiskt då energideklarationen fylls i.

1. Först ska den normaliserade årliga energiförbrukningen multipliceras med viktningsfaktorerna för varje energibärare. Exempel på energibärare är fjärrvärme, el och förnybara bränslen, se tabell 1 bilaga 1 i BFS 2026:9 för att hitta rätt värde på viktningsfaktorerna.
2. Sedan summeras samtliga energiposter till den totala viktade energianvändningen.
3. Slutligen divideras den totala viktade energianvändningen med den temperaturreglerande arean.

Boverkets föreskrifter (BFS 2026:9) om energihushållning och värmeisolering i byggnader

Nu har vi ett värde på energiprestandatalet, E_tal, i enheten kWh/m²år.

Som delvis nämnts tidigare behöver byggnader som innehåller flera kategorier viktas under beräkningen. Exempelvis om 30 procent av en byggnads temperaturreglerande area är kontor och 70 procent är sjukhus, normaliseras dessa delar till respektive kategoritypiskt värde.

Steg 7 – Dokumentera och kvalitetssäkra

Se till att dokumentera alla underlag, antaganden, indata och beräkningssteg under beräkningens gång. Beräkningarna ska vara spårbara i alla steg. En noggrann dokumentation kan också vara till stor hjälp om en energideklaration ska uppdateras, till exempel efter att energieffektiviserande åtgärder har gjorts i byggnaden. Genom systematisk kvalitetssäkring kan energiexperten och andra professionella i branschen säkerställa att arbetet uppfyller fastställda krav och förväntningar.