Besiktning av byggnader för energideklarationer

Bedömning av en nollutsläppsbyggnad, energiklass A0

Vid upprättande av energideklarationer ska energiexperten bedöma om byggnaden uppfyller kriterierna för att klassas som en nollutsläppsbyggnad och därmed få energiklass A0. Här beskrivs vilka kriterier som gäller för nya och befintliga byggnader, hur energiprestanda bedöms samt kraven på fossilfri energianvändning och möjlighet att reagera på externa signaler. 

Vad är en nollutsläppsbyggnad och vilka kriterier ska vara uppfyllda?

Begreppet nollutsläppsbyggnad kommer från EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, och utgår från syftet om att till år 2050 ha ett byggnadsbestånd med nollutsläpp i unionen. Det betyder dock inte att en byggnad blir en nollutsläppsbyggnad bara för att den inte orsakar några växthusgasutsläpp. I Sverige finns en nationell definition på nollutsläppsbyggnad i byggreglerna. Det är den definitionen som talar om vad som krävs för att en byggnad ska anses vara en nollutsläppsbyggnad, och därmed tilldelas energiklassen A0 i en svensk energideklaration. 

En nollutsläppsbyggnad ska enligt definitionen i princip uppfylla följande tre kriterier: 

  • Energiprestandan ska vara hög i nya byggnader och så bra som möjligt i befintliga byggnader.
  • Energin får inte komma från fossila bränslen som förbränns på plats.
  • Det ska finnas möjlighet att reagera på externa signaler. 

För att byggnaden ska kunna bli nollutsläppsbyggnad ska alla kriterier ovan uppfyllas. Om kriterierna för nollutsläppsbyggnad uppfylls får man energiklass A0. Energiexperten ska lämna åtgärdsförslag om byggnaden inte uppnår energiklass A0. Åtgärdsförslagen ska vara genomförbara utifrån byggnadens egenskaper och förutsättningar. Åtgärdsförslagen ska lämnas med hänsyn till olika anpassningskriterier för energiprestandatalet och externa signaler. 

5 §

I denna författning avses med

byggnadens installationssystem: den tekniska utrustning som är installerad i en byggnad för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten, ventilation, fast installerad belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen, styr- och reglersystem samt installationer för alstring eller lagring av energi från sol, vind, mark, luft eller vatten på byggnaden eller dess tomt,

energiprestandatal, Etal: ett numeriskt värde på en byggnads energiprestanda (kWh/m2år), beräknat i enlighet med 7–13 §§,

dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT: den lägsta förväntade utetemperaturen under vintern,

genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um: ett numeriskt värde på en byggnads effektivitet avseende värmeisolering (W/m2K), beräknat i enlighet med 14 §,

nollutsläppsbyggnad: en byggnad vars

  • 1. energiprestandatal vid uppförande av ny byggnad inte överstiger värdet i tabell 2 bilaga 2, och för en redan uppförd byggnad inte överstiger värdet i tabell 3 bilaga 2 vilket dock får anpassas i enlighet med det utrymme som ges i 3 kap. 1 § första stycket 2–7,
  • 2. energianvändning inte i någon utsträckning täcks av förbränning av fossila bränslen på plats, och
  • 3. installationssystem, i den utsträckning det är tekniskt möjligt och kostnaden är skälig i förhållande till den förväntade nyttan, har kapacitet att reagera på externa signaler och då anpassa energianvändningen,

nära-nollenergibyggnad: en byggnad vars energiprestandatal vid uppförande av ny byggnad inte överstiger värdet i tabell 1 bilaga 2, och för en redan uppförd byggnad inte överstiger värdet i tabell 3 bilaga 2 vilket dock får anpassas i enlighet med det utrymme som ges i 3 kap. 1 § första stycket 2–7,

specifik eleffektanvändning, Pel: ett numeriskt värde på en byggnads effektivitet avseende eleffektanvändning (W/m2), beräknat i enlighet med 15–17 §§,

temperaturreglerad area, Atemp: arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida.

1 §

Vid ändring av byggnad ska den ändrade delen uppfylla kraven i 2 kap. Kraven får dock anpassas om

  • 1. det är oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning,
  • 2. det krävs för att uppfylla kravet på varsamhet,
  • 3. det krävs för att följa förbudet mot förvanskning,
  • 4. byggnadens energihushållning eller värmeisolering bara blir försumbart bättre om kravet uppfylls,
  • 5. kostnaden är oskäligt hög i förhållande till den förväntade nyttan,
  • 6. det finns tekniska skäl, eller
  • 7. det krävs för att ett annat utformningskrav eller tekniskt egenskapskrav ska kunna tillgodoses på en godtagbar nivå eller för att tillvarata byggnadens kulturvärden.

Om byggnaden efter ändring har ett energiprestandatal som inte överstiger värdena i tabell 3 bilaga 2 ska kravet i 2 kap. 3 § trots första stycket anses uppfyllt.

Vid ändring av klimatskärmen och den ändrade delen har en högsta värmegenomgångskoefficient som inte överstiger värdena i tabell 6 bilaga 2 ska kravet i 2 kap. 4 § trots första stycket anses uppfyllt.

Kravet i 3 § får också anpassas enligt första stycket.

Energiprestandakrav för nya och befintliga nollutsläppsbyggnader

Kriteriet för energiprestanda ser olika ut beroende på om det är en ny byggnad eller om det är en befintlig byggnad. Dessa beskrivs närmre nedan.

Beräkning av byggnadens energiprestanda

Energiprestandatalet i nya nollutsläppsbyggnader

Energiprestandatalet ersätter primärenergitalet och utgår från en förändrad beräkningsmetod vilket gör att talen inte är jämförbara. Byggnadens energiprestandatal ska beräknas enligt 1 kap. 7–13 § Boverkets föreskrifter om energihushållning och värmeisolering i byggnader (BFS 2026:9).

För att uppnå kriteriet om energiprestandatal för nya nollutsläppsbyggnader måste du uppnå energiklass A. Gränsvärdena som gäller finns i tabellerna i bilaga 2 i Boverkets föreskrifter (2026:9) om energihushållning och värmeisolering och är olika beroende på byggnadskategori. Energiprestandatalet för nybyggnad får inte anpassas.

Energiprestandatalet i befintliga nollutsläppsbyggnader

För att uppnå kriteriet om energiprestandatal för en nollutsläppsbyggnad ska en befintlig byggnad nå energiklass B. Gränsvärdena för vad som gäller finns i tabellerna i bilaga 2 i Boverkets föreskrifter (2026:9) om energihushållning och värmeisolering och är olika beroende på byggnadskategori. 

För en befintlig byggnad som inte når energiklass B, finns även en möjlighet att anpassa gränsvärdet för energiprestandatal utifrån vad som är möjligt i den enskilda byggnaden. Om inga möjliga åtgärdsförslag för att förbättra energiprestandatalet kan lämnas så uppfylls kriteriet på energiprestandatal. Därmed kan energiklassen A0 ges, förutsatt att de andra två kriterierna också är uppfyllda.

Sammanfattningsvis innebär detta att en befintlig byggnad kan uppfylla kriteriet på energiprestandatal antingen genom att uppnå energiklass B, eller genom att det visas att inga åtgärdsförslag för att förbättra energiprestandatalet kan lämnas. 

Bedömning av åtgärdsförslags genomförbarhet

För att kunna bedöma att inga åtgärdsförslag som förbättrar energiprestandatalet kan lämnas behöver du som energiexpert göra en bedömning om varje enskild åtgärd är genomförbar. Denna bedömning ska göras utifrån vissa anpassningskriterier som utgår från de regler som gäller vid ändring av byggnader i Boverkets föreskrifter om energihushållning och värmeisolering i byggnader (BFS 2026:9). Som energiexpert behöver du därför förhålla dig till dessa regler. Nedan beskrivs de olika anpassningskriterier som ska beaktas vid denna bedömning. Om till exempel kravet på varsamhet gör att energiprestandatalet inte kan förbättras kan byggnaden klassas som nollutsläppsbyggnad, A0. Tänk på att alla potentiella åtgärder för att förbättra energiprestandatalet måste bedömas enskilt.

1 §

Vid ändring av byggnad ska den ändrade delen uppfylla kraven i 2 kap. Kraven får dock anpassas om

  • 1. det är oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning,
  • 2. det krävs för att uppfylla kravet på varsamhet,
  • 3. det krävs för att följa förbudet mot förvanskning,
  • 4. byggnadens energihushållning eller värmeisolering bara blir försumbart bättre om kravet uppfylls,
  • 5. kostnaden är oskäligt hög i förhållande till den förväntade nyttan,
  • 6. det finns tekniska skäl, eller
  • 7. det krävs för att ett annat utformningskrav eller tekniskt egenskapskrav ska kunna tillgodoses på en godtagbar nivå eller för att tillvarata byggnadens kulturvärden.

Om byggnaden efter ändring har ett energiprestandatal som inte överstiger värdena i tabell 3 bilaga 2 ska kravet i 2 kap. 3 § trots första stycket anses uppfyllt.

Vid ändring av klimatskärmen och den ändrade delen har en högsta värmegenomgångskoefficient som inte överstiger värdena i tabell 6 bilaga 2 ska kravet i 2 kap. 4 § trots första stycket anses uppfyllt.

Kravet i 3 § får också anpassas enligt första stycket.

Krav på varsamhet

Ändringar av en byggnad ska enligt plan- och bygglagen (PBL) alltid utföras varsamt. Varsamhetskravet syftar till att tillvarata byggnadens värden, det vill säga egenskaper som är positiva eller på andra sätt värda att bevara. Kravet på varsamhet kan leda till att kraven vid ändring behöver anpassas. Det gäller kulturvärden, men kan också vara brukarkvaliteter som till exempel vackra rumssamband eller tillgången till förvaringsutrymmen. I mångt och mycket handlar varsamhetskravet om ett förhållningssätt där man vid varje ändring utgår ifrån den befintliga byggnaden och dess värden och kvaliteter. Varsamhetskravet gäller alla byggnader, både äldre och nyare.

17 §
   Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Varsamhetskravet är ett krav i sig själv, men kan också påverka hur de tekniska egenskapskraven ska tillämpas vid en ändring. Varsamhetskravet är ett generellt hänsynskrav, men det ska inte tillämpas så att det hindrar att andra väsentliga samhällskrav tillgodoses. Däremot kan det alltså få påverka hur man ska tillgodose de tekniska egenskapskraven.

7 §
    /Upphör att gälla U:2027-01-01/
Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

7 §
    /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid en ändring av en byggnad som innebär att bostäder inreds på en vind eller i suterräng gäller inte kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 för den bostaden. Lag (2026:746) .

Varsamhetskravet

Förbud mot förvanskning

Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får enligt plan- och bygglagen (PBL) inte förvanskas. 

Förvanskningsförbudet kan leda till att vid ändring av byggnad behöver åtgärdsbedömningen anpassas. Förvanskningsförbudet är dock inte ett förbud att förändra byggnaden. När man har identifierat vilka egenskaper som ger byggnaden dess värden, och hur värdena kommer till uttryck i byggnaden, kan man sedan ofta genomföra ändringar på ett sätt som inte skadar byggnadens värden. 

13 §
   En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av krav på bygglov,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden. Lag (2025:974) .

Förvanskningsförbudet

Försumbar förbättring av energihushållning eller värmeisolering

Försumbar förbättring innebär att åtgärden kan förbättra byggnadens energihushållning eller värmeisolering, men att förbättringen är så marginell att den har liten betydelse för byggnadens totala energianvändning. Det finns möjlighet att använda anpassningskriteriet vid åtgärder som bara ger en försumbar förbättring av energiprestandatalet. 

Bedömningen ska göras utifrån den aktuella byggnaden och åtgärden. Det finns därför inget generellt riktvärde för när en förbättring kan anses vara försumbar. 

Oskälig kostnad i förhållande till nytta 

Vid bedömning att en kostnad blir oskäligt hög i förhållande till den förväntade nyttan, får anpassning göras. Det betyder att byggnadsägaren eller byggherren generellt bara ska behöva genomföra en åtgärd om den är ekonomiskt lönsam. Åtgärden bör ge en avkastning som minst motsvarar det avkastningskrav som man anser är rimligt för investeringen. Avkastningskravet kan anges som en kalkylränta. Den ska vara marknadsmässig och ta hänsyn till riskerna i investeringen för byggnadsägaren eller byggherren. Bedömningen bör ta hänsyn till både kostnaden för investeringen och de kostnader eller besparingar som uppstår under den åtgärdade delens hela livslängd. Det kan vara kostnader för bland annat: 

  • projektering,
  • drift och underhåll,
  • material, och
  • arbete.

Som byggnadsägare kan man ha olika förmåga att finansiera åtgärder. Till exempel kan en ideell förening eller annan mindre organisation ha högre räntekostnader än en större fastighetsägare. Detta kan tas med i en beräkning, så länge kalkylräntan är marknadsmässig. 

Bedömningen av kostnader och nyttor behöver inte vara direkt kopplade till energianvändningen hos byggnaden. Även administrativa, praktiska och andra konsekvenser som inte är direkt kopplade till pengar kan vara viktiga att ta hänsyn till. Om en åtgärd försämrar funktionen eller användningen av en byggnad eller får direkta negativa konsekvenser för människor eller miljö kan detta till exempel vägas in som en kostnad.

Hur stor betydelse sådana konsekvenser har kan bero på byggnadsägarens förutsättningar. En större fastighetsägare med egen förvaltnings- och ekonomifunktion kan ofta hantera administration på ett annat sätt än exempelvis en ideell förening utan anställd personal med relevant kompetens. 

Tekniska skäl 

Med tekniska skäl menas att det med hänsyn till byggnadens tekniska förutsättningar inte går att genomföra en åtgärd. Det ska också gå att genomföra en åtgärd utan oskäligt negativa konsekvenser för byggnadens egenskaper eller funktion. 

Tilläggsisolering av ett vindsbjälklag är ett exempel på en åtgärd som oftast är tekniskt möjligt. Åtgärden kan emellertid behöva anpassas om bjälklaget innehåller känsliga konstruktioner eller installationer som inte går att flytta eller skydda på ett säkert sätt.

Annat utformningskrav eller tekniskt egenskapskrav 

Krav får också anpassas om det krävs för att ett annat utformningskrav eller tekniskt egenskapskrav ska kunna tillgodoses på en godtagbar nivå. Som energiexpert måste du därför bedöma om en åtgärd på något sätt skulle kunna påverka sådana krav. Det kan till exempel gälla krav som hanterar risker för människors hälsa och säkerhet eller tillgänglighet och användbarhet för personer med ned satt rörelse- eller orienteringsförmåga. 

Du hittar vägledning om övriga utformningskrav och tekniska egenskapskrav på PBL Kunskapsbanken. 

Regler om byggande

Fossila bränslen i nollutsläppsbyggnader

En nollutsläppsbyggnad får inte använda fossila bränslen som förbränns på plats. Detta gäller endast under normala driftsförhållanden av byggnaden, och därmed inte vid till exempel användning av fossil reservkraft. 

Externa signaler 

Ett av kriterierna för nollutsläppsbyggnad är att byggnaden ska ha kapacitet att reagera på externa signaler och då anpassa energianvändningen. Bedömningen av vilka tekniker som kan anses ge en sådan möjlighet, och i vilka delar av byggnadens installationssystem som teknikerna ska användas, kan variera beroende på situation och byggnad. 

Det finns vissa anpassningsmöjligheter för kriteriet, det ska vara både tekniskt möjligt och kostnaden ska vara skälig i förhållande till den förväntade nyttan. Det innebär att en byggnad kan bli nollutsläppsbyggnad även om den inte uppfyller kriteriet att kunna reagera på externa signaler. 

Om inga genomförbara åtgärdsförslag kan lämnas 

Du som energiexpert kan alltså komma i situationen att det inte går att lämna några genomförbara åtgärdsförslag för att förbättra energiprestandan eller för kapacitet att reagera på externa signaler. 

Det kan vara i en byggnad där man redan har energieffektiviserat så långt det är möjligt, med hänsyn till de aspekter som ska beaktas enligt tidigare rubriker. Byggnaden ska då ges energiklassen A0, förutsatt att de andra två kriterierna också är uppfyllda.

Publicerad
Boverket (2026). Bedömning av en nollutsläppsbyggnad. https://www.boverket.se/sv/energideklaration/for-energiexperter/besiktning-av-byggnader-for-energideklarationer/bedomning-av-nollutslappsbyggnad/ Hämtad 2026-10-01.