Utvecklingen i områden med stort utanförskap

Utanförskapet ökar i Sverige. Antalet utanförskapsområden blir fler, och inkomstskillnaderna mot övriga landet växer. Samtidigt har arbetsmarknadsanknytningen förbättrats i flera utsatta områden. Boverkets nya rapport bygger på en fördjupad analys som Boverket och SCB nyligen har tagit fram. Med hjälp av en ny modell och metod identifieras utanförskapsområden tydligare. Rapporten ger en uppdaterad bild av utanförskapets geografi och utveckling 2022–2024 och innehåller tidsserier för perioden 2012–2024.

Fler utanförskapsområden – stark geografisk koncentration

Med den nya metoden identifieras 167 utanförskapsområden. Av dessa har 66 områden en särskilt omfattande problematik. Tillsammans omfattar de cirka 660 000 personer.  

Utvecklingen 2022–2024 visar att antalet utanförskapsområden ökar från 151 till 167. Utanförskapet är starkt geografiskt koncentrerat och relativt stabilt över tid: 132 områden återkommer alla tre åren. Storstäderna och de större städerna dominerar. Nästan hälften av utanförskapsområdena, och mer än hälften av de boende i dem, finns i Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö.  

I dessa områden har en stor andel av befolkningen utländsk bakgrund. I genomsnitt gäller det 77 procent, och i områden med särskilt stor problematik 82 procent. Att utanförskapet är så koncentrerat till vissa områden och grupper ökar risken för att det består över tid och förs vidare mellan generationer.

Arbetsmarknad: bättre etablering men fortsatt stora skillnader

Arbetsmarknadsutvecklingen ger en tudelad bild. Andelen personer som inte är självförsörjande har minskat tydligt under perioden 2013–2024, särskilt i utanförskapsområden. Långtidsarbetslösheten nådde en topp omkring 2020 och har därefter gått ned, men den är fortfarande betydligt högre i utanförskapsområden än i övriga områden.  

Samtidigt har de ekonomiska skillnaderna inte minskat. Tvärtom har skillnaderna i genomsnittlig inkomstnivå ökat mellan utanförskapsområden och övriga områden. Rapportens slutsats är att arbetsmarknadsintegrationen har stärkts, men att detta ännu inte fullt ut har lett till ökade ekonomiska resurser på områdesnivå.

Stora skillnader i livsvillkor

Det är fortsatt stora skillnader i livsvillkor. Omkring hälften av alla barn i utanförskapsområden växer upp i hushåll med låg ekonomisk standard. Andelen ensamstående föräldrar med barn är genomgående högre i dessa områden än i övriga Sverige, och den har varit relativt stabil över tid.  

Trångboddheten förstärker bilden. I övriga områden har den genomsnittliga andelen trångbodda hushåll legat runt 7 procent sedan 2012. I utanförskapsområden har andelen i stället ökat från cirka 22 till 26 procent, och i områden med särskilt stor problematik från omkring 25 till 29 procent. Det långsiktiga mönstret visar att trångboddheten ökar där den redan var som högst, samtidigt som den är stabil i övriga delar av landet.  

Skolan har en central roll för att bryta utanförskapet. Den sammansatta skolvariabel som används i modellen visar en svag försämring mellan 2022 och 2024, både i utanförskapsområden och i övriga områden. Samtidigt har de genomsnittliga meritvärdena i grundskolan ökat något sedan 2012, något mer i utanförskapsområden än i övriga områden. Det innebär att skillnaderna i betyg har minskat något. Gymnasiebehörigheten har varit relativt stabil i utanförskapsområden, men försämrats något i övriga områden.  

Rapporten bedömer därför att skolresultaten inte utvecklas entydigt. Vissa indikatorer pekar mot förbättringar eller stabilitet, andra mot en svag försämring. Samtidigt är nivåskillnaderna mellan områden med och utan utanförskap fortsatt stora.

Valdeltagandet oroar

Vid riksdagsvalet 2018 var valdeltagandet i övriga områden omkring 89 procent, men hade minskat till 87 procent 2022. I utanförskapsområden föll valdeltagandet betydligt mer, från cirka 74 till 65 procent, och i områden med särskilt stort utanförskap från omkring 71 till 63 procent. Skillnaderna i valdeltagande mellan områdena ökar därmed tydligt.

Samlad bedömning – utvecklingen i stort

Boverket bedömer sammantaget att utanförskapets omfattning och kännetecken har varit relativt stabila under perioden 2022–2024. Det finns vissa tecken på förbättringar när det gäller arbetsmarknadsanknytning och bidragsberoende. Samtidigt är trångboddheten i stort sett oförändrad på kort sikt, skolresultaten visar en blandad utveckling och valdeltagandet minskar kraftigt, med växande skillnader mellan områdena.  

Rapporten betonar också att den reviderade metoden bara kan följas under tre år. Det innebär att resultaten behöver tolkas med viss försiktighet.  

För kommuner, andra myndigheter och aktörer som arbetar mot utanförskap erbjuder rapporten ett samlat och sektorsövergripande underlag för att rikta insatser. Utvecklingen pekar mot ett uthålligt utanförskap – geografiskt koncentrerat och socialt ärftligt – som kräver långsiktiga, samordnade åtgärder inom flera politikområden, inte minst arbetsmarknad, utbildning, bostadsförsörjning, socialt stöd och demokratiarbete.