Byggsektorns dubbla energiutmaning

För att nå klimatmålen räcker det inte att ställa om en enskild del av byggprocessen. Energianvändningen i våra byggnader behöver minska samtidigt som bygg- och anläggningssektorn behöver lämna fossila bränslen bakom sig. I Umeå kommun pågår omställningen på flera fronter samtidigt – från energieffektiva byggnader till elektrifierade arbetsmaskiner och nya krav i kommunens upphandlingar genom projektet E-norm. 

Umeå kommun har satt målet att vara klimatneutralt 2030. För att komma dit deltar kommunen i flera olika initiativ och samarbeten som på olika sätt bidrar till omställningen. Kommunen är bland annat en av Klimatkontraktskommunerna inom Viable Cities och ingår i även i Thriving Northern Cities som är en av de territoriella strategierna i samverkansplattformen Svensk modell för hållbar urban utveckling. Men de deltar också i det regionala nätverket för LÅGAN som är ett nationellt samverkansnätverk för effektivare energianvändning inom byggsektorn.

Umeå kommun arbetar med en lokal klimatfärdplan som samlar företag, organisationer och offentliga aktörer kring stadens klimatomställning. Över 60 aktörer har anslutit sig till partnerskapet. Umeå kommun fungerar som systemvärd, men innehållet utvecklas gemensamt och aktörerna förväntas både minska sina egna utsläpp och dela erfarenheter och kunskap med varandra. Ett av projekten som är ett resultat av detta arbete är projektet E-norm där man arbetar för att påskynda övergången till utsläppsfria bygg- och anläggningsentreprenader.

Energin behöver räcka till mer

Hur hänger energieffektivisering och elektrifiering ihop när hela byggsektorn ska ställas om? Bygg- och fastighetssektorn är en viktig del av omställningen. Samtidigt som energianvändningen i våra byggnader behöver minska ska allt fler delar av byggprocessen elektrifieras. Arbetsmaskiner och transporter som tidigare drivits med fossila bränslen ska i stället kunna drivas med el. Omställningen handlar därför både om att använda energin effektivare och om att skapa förutsättningar för elektrifiering.

Energimyndigheten har under många år finansierat så kallade behovsägarnätverk för att effektivisera energianvändningen i bebyggelsen. Genom nätverken möts näringsliv, akademi och offentlig sektor för att utveckla kostnads- och resurseffektiva energilösningar, överbrygga kunskapshinder och få energieffektiva tekniker och produkter att snabbare nå marknaden.

Ett av dessa nätverk är LÅGAN - Energimyndighetens entreprenörsnätverk för energi- och resurseffektiva byggnader. Det är ett samarbete mellan Byggföretagen, Energimyndigheten, Boverket, Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), Installatörsföretagen, byggentreprenörer, byggherrar och konsulter. Tillsammans arbetar man för att öka byggtakten av lågenergibyggnader och takten i energirenoveringen av befintliga byggnader. Förutom projekt kopplade till nyproduktion och renovering finns ett stort fokus på energianvändningen på byggarbetsplatsen. Här samverkar man med nio regionala nätverk vilka finns etablerade i Norrbotten, Umeå, Jämtland-Härjedalen, Dalarna, Värmland, Region Örebro, Västmanland, Sörmland, Halland och Sydost (Region Blekinge, Kalmar och Kronoberg). 

Från energieffektiva byggnader till utsläppsfria byggarbetsplatser

Att arbeta med energieffektiva byggnader är ett sätt att minska byggsektorns klimatpåverkan som omfattar flera olika aspekter, från val av byggmaterial och uppvärmningslösningar till hur mycket energi som byggnaden använder. En annan viktig del handlar om själva byggprocessen – det som sker på byggarbetsplatsen medan byggnaden uppförs. I Umeå står bygg- och anläggningsmaskiner för en stor del av utsläppen. Genom det fyraåriga projektet E-NORM, som pågår 2026–2029 och finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden via Tillväxtverket, arbetar Umeå kommun för att påskynda övergången till utsläppsfria bygg- och anläggningsentreprenader.

Foto: Umeå Kommun

Här blir elektrifieringen central. Nya tekniker och elektriska arbetsmaskiner testas i verkliga byggprojekt. Umeå Energi har en viktig roll i projektet genom att bidra med energilösningar för elektrifieringen och utvecklingen av smart teknik för laddning och nya affärsmodeller.

Men projektet handlar inte bara om teknik. En minst lika viktig fråga är hur kommunen kan använda sin roll som beställare för att driva på utvecklingen.

Kommunen kan påverka marknaden

Umeå kommun är först i Sverige med att införa fossilfria krav i sina ramavtal för beläggning, anläggning och park. Kraven har tagits fram i dialog med branschen, där entreprenörer har fått ge återkoppling på såväl kravställning och incitament som utformningen av de nya ramavtalen.

– Att vara först ut med fossilfria krav i ramavtal är inget symboliskt beslut. Det är ett konkret och avgörande steg för att verkligen få ned utsläppen i anläggningssektorn. Vi vill visa att omställningen är möjlig och att offentliga beställare har en enorm kraft att förändra marknaden, säger Malin Lagervall, avdelningschef på planering och projekt, Umeå kommun.

Det innebär att kommunen kan arbeta med omställningen från flera håll. Den kan förändra den egna verksamheten, testa nya lösningar, ställa nya krav i upphandlingar och samtidigt samarbeta med de företag som ska kunna leva upp till kraven. 

Genom Umeå kommuns klimatfärdplan kan erfarenheter och lösningar möta ett större lokalt partnerskap av företag, organisationer och offentliga aktörer. Kommunens roll blir därmed inte bara att genomföra egna klimatåtgärder, utan också att skapa förutsättningar för fler aktörer att bidra till omställningen. E-NORM fungerar också som en nationell testbädd för upphandlingsmodeller, affärsstrategier och tekniska lösningar som kan skalas upp och användas på andra håll i landet.

Flera pusselbitar i samma omställning

Umeå kommuns arbete visar hur flera initiativ kan samspela och hur man kan arbeta utifrån flera perspektiv samtidigt för att nå sina klimatmål. Genom Viable Cities och Klimatkontrakt 2030 finns ett sammanhang för stadens bredare klimatomställning. Genom Umeås egen klimatfärdplan mobiliseras lokala aktörer kring samma mål. Svensk modell för hållbar urban utveckling och den territoriella strategin Thriving Northern Cities skapar ytterligare en arena för att utveckla och dela arbetssätt kring hållbar stadsutveckling. Genom nätverket LÅGAN och projektet E-NORM arbetar man samtidigt mer konkret med energifrågan inom byggsektorn.  

Energieffektivisering, elektrifiering, upphandling, teknikutveckling och lokal mobilisering är olika delar av samma komplexa utmaning. De olika nationella och lokala initiativen har olika uppdrag, perspektiv och finansiering, men kan på olika sätt bidra till samma övergripande omställning.

E-NORM speglar en liten del av den omställning som pågår inom byggbranschen, men är samtidigt ett talande exempel för det större arbetet som pågår både i Umeå och i flera av landets kommuner. Det är ett ypperligt exempel på hur nationella, regionala och lokala initiativ kan komplettera varandra. Det gör det också tydligt hur viktigt det är att kommuner och aktörer ges möjlighet att bygga kapacitet och resurser att delta och utveckla olika nätverk och samarbeten, för att kunna arbeta med flera olika delar och perspektiv av omställningen parallellt. 

För att hantera byggsektorns dubbla energiutmaning krävs mer än enskilda åtgärder. Energin behöver användas effektivare, byggarbetsplatser elektrifieras, nya krav ställas och marknaden ges möjlighet att ställa om. Genom att dela kunskap och erfarenheter och knyta samman aktörer och initiativ på flera nivåer kan olika delar av omställningen förstärka varandra – och bidra till att öka takten mot de gemensamma klimatmålen.

En nyhet från

Svensk modell för hållbar urban utveckling

För att stärka omställningen till hållbara städer och samhällen beviljade Tillväxtverket 2023 elva av de myndigheter som ingår i Rådet för levande städer finansiering för ett gemensamt initiativ. Resultatet blev Svensk modell för hållbar urban utveckling – en samverkansplattform som pågår fram till 2027.

Svensk modell för hållbar urban utveckling