PBL-dagar 2026 i Stockholm – hoppas vi ses!

• Framtidsspaningar och knäckfrågor 
  Yvonne Svensson, rättschef, Boverket
• Utmaningar och möjligheter i det kommunala samhällsbyggandet 
  Finn Williams, stadsarkitekt, Malmö stad
• Aktuella rättsfall
  Johan Hjalmarsson, tekniskt råd, Mark- och miljööverdomstolen
• Nya roller i PBL-processerna 
  Theodora Schwalbe, jurist, Boverket samt representanter från Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar
• Information från Boverket
   Lennart Andersson, riksarkitekt och avdelningschef, Boverket
• Byggreglerna ur ett övergripande perspektiv
  Annika Rahm, enhetschef och Emma Hermansson, projektledare, Boverket
• Frågepanel – vanliga frågor till Boverket
  Sakexperter från Boverket, Sveriges kommuner och regioner och länsstyrelserna

Ytterligare föreläsningar i plenum kan tillkomma

• Artskydd i samhällsplaneringen 
  (Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt, Boverket)
  Fladdermöss och större vattensalamander kan ställa långtgående krav på utredningar och anpassningar i den fysiska planeringen. Men vad innebär artskyddet egentligen och hur kan fridlysta arter hanteras i översiktsplanering, detaljplanering och bygglov? Boverket har tagit fram en vägledning om artskyddet i samhällsplaneringen. 
• Hur påverkas detaljplaneringen när fler åtgärder blivit lovfria? 
  (Björn Gyllensten, planarkitekt, Ekerö kommun och Klara Falk, planeringsarkitekt, Boverket)
  De nya reglerna innebär bland annat att fler åtgärder kan genomföras utan bygglov och att mer får strida mot detaljplanen. Hur påverkar det kommunens möjligheter att styra bebyggelseutvecklingen genom detaljplan? Hur kan kommunerna behöva tänka kring reglering, flexibilitet och framtida lovfria åtgärder när nya detaljplaner tas fram?
• Ökat anpassningsutrymme vid ändring av byggnad
  (Otto Ryding, expert, och Anders Larsson, jurist, Boverket)
  Vad innebär de ändrade reglerna om ändring av byggnad och att ombyggnadsbegreppet ersätts av ”större byggnadsändring”?
• Krav på dokumentation i Boverkets byggregler
  (Peter Brander-Laudon, utredare, och Oskar Engdahl, jurist, Boverket)
  Det finns många åsikter om hur kraven på dokumentation i byggreglerna har förändrats och hur det påverkar byggherrens och byggnadsnämndens arbete. På det här passet får du veta mer om vad som krävs, när det krävs samt var du kan hitta ny vägledning om det.
• Från digital översiktsplan till samhällsnytta: det som krav och teknik inte löser 
  (John Hellman, landskapsarkitekt och Anna Ekman, planeringsarkitekt Boverket)
  Föredraget tar avstamp i översiktsplaneringen och riktar blicken mot samhällsbyggnadsprocessen i stort. Fokus ligger på vad som, utöver formella krav och tekniska strukturer, behövs för att digital information ska bli användbar, skapa nytta och bidra till bättre planering och beslut.
• Miljöbedömningar av detaljplan 
  (Karl Evald, jurist, Boverket och Josefin Kofoed Schröder, landskapsarkitekt, Naturvårdsverket)
  Detaljplaner som kan antas innebära en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas. Det finns regler om både strategisk och specifik miljöbedömning. Boverket tar tillsammans med Naturvårdsverket upp aktuella frågor och rättsfall.
• 39:an - bestämmelsen som vägrar dö
  (Niklas Jersblad, utredare, och Fredrik Ingmarson, utredare, Boverket)
  39 § Byggnadsstadgan har överlevt ännu en ändring av plan- och bygglagen och kommer, sin aktningsvärda ålder till trots, fortsätta prägla bebyggelsen i många områden. Vi går igenom tillämpning, rättspraxis och vanliga frågor som rör denna udda bestämmelse.
• Boverkets arbete med byggreglerna – utmaningar, erfarenheter och lärdomar
  (Madeleine Hjortsberg, civilingenjör, Agnes Jensen-Carlén, arkitekt, och Jonas Edahl, expert, Boverket)
  Sedan den 1 juli gäller Boverkets nya byggregler fullt ut. Hur arbetar Boverket samlat med regelverket och vad har vi fått till oss i uppföljningen hittills.
• Vad är det som är så särskilt med särskilt värdefull?
  (Hanna Gelotte Fernandez, utredare och byggnadsantikvarie och Emy Lanemo, utredare och kulturmiljöspecialist, Riksantikvarieämbetet)
  Vad består en byggnads kulturvärde i, hur kan man arbeta med att identifiera särskilt värdefullt och vilka underlag behövs för att kunna visa hänsyn? Det nya regelverket för PBL ställer krav på att redovisa särskilt värdefulla bebyggelseområden, byggnadsverk och allmänna platser samt hur kommunen ska ta hänsyn till dessa i översiktsplanen. Riksantikvarieämbetet har tagit fram ett Metodstöd för bebyggelseinventering och en översikt över olika typer av kunskapsunderlag för att arbeta med kulturmiljö.
• Buller i stadsplanering 
  (Anna Davis, planhandläggare, länsstyrelsen Stockholm och Bullernätverket Stockholms län)
  Att bygga i kollektivtrafiknära lägen kan omfatta en rad utmaningar med hänsyn till människors hälsa. Föreläsningen utgår från forskningsresultat men fokuserar på de möjligheter som placering och utformning ger, hur bullerutredningen blir ett skissverktyg i tidiga skeden och visar på konkreta exempel.
• Effektiv och säker byggprocess - Ändringar i byggprocessen från 1 juli 2026 
  (Daniel Bengtsson, byggnadsingenjör och Fredrik Olsson, utredare, Boverket)
  Första juli kom ändringen i PBL om ”Effektiv och säker byggprocess” vilket var ett paket med allt från byggbedömare, obligatorisk sakkunnigkontroll, förtydliganden om sakkunniga och avfallshanteringsplan med mera. I detta pass går vi igenom vad samtliga av dessa ändringar innebär och hur Boverket arbetar med att implementera dem.
• Nya byggregler för energihushållning 
  (Mikael Lindman, jurist, Boverket)
  Den 1 oktober träder Boverkets föreskrifter om energihushållning och värmeisolering i byggnader i kraft. Vad innebär den nya grundförfattningen med tillhörande ändringsförfattningar?