Krav på dokumentation i Boverkets nya byggregler

Kraven på dokumentation i Boverkets byggregler syftar främst till att byggherren ska kunna visa att kraven i reglerna i uppfyllda. Det innebär exempelvis att: 

• åtgärder ska kunna utföras enligt en gällande handling
• förutsättningar för kontroller ska finnas
• krav ska kunna upprätthållas under förvaltningen
• underlätta vid framtida ändringar

Dokumentation utgör även beslutsunderlag för byggnadsnämnden vid prövning och bedömning av åtgärder i byggprocessen, exempelvis rörande beslut om start- och slutbesked.  

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 5 §

5 §
  Byggherren ansvarar för att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra, och den projektering som ligger till grund för åtgärden, uppfyller de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrif-
ter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2026:712) .

5 a §
  Byggherren ska se till att en åtgärd som är lov- eller anmälningspliktig kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i start-
beskedet. Lag (2026:712) .

5 b §
  Om det är uppenbart för byggherren att en byggbedömare som använts för lovprövningen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren meddela det till bygg-
nadsnämnden. Lag (2026:712) .

5 c §
  Om sådana uppgifter om byggherren, byggbedömare, kontrollansvariga eller certifierare som avses i 9 kap. 86 §
2-4 ändras eller kompletteras efter att ansökan kommit in till byggnadsnämnden, ska byggherren utan dröjsmål se till att de ändrade eller nya uppgifterna lämnas till nämnden. Lag (2026:712) .

Boverkets byggregler ställer inte krav på att dokumentation ska delas upp i ett visst antal dokument. Det finns inte heller några krav på vilket format handlingarna ska ha. Det kan användas olika format som exempelvis beräkningsfiler, flödescheman, beskrivningar och montageanvisningar.  Kraven avser vad som ska dokumenteras och vilka uppgifter dokumentationen ska innehålla.

Inom ramen för de dokumentationskrav som gäller och kravet på fackmässig projektering kan byggherren välja hur handlingarna delas upp, struktureras och benämns.

Kravet på fackmässighet innebär att projekteringsdokumentationen behöver vara tillräckligt tydlig och innehålla de uppgifter som behövs för att en fackman inom det aktuella sakområdet ska kunna bedöma om den planerade åtgärden uppfyller de krav som gäller. Vilken detaljnivå, struktur och vilka uppgifter som behövs beror på vilka krav som finns för en specifik åtgärd och åtgärdens komplexitet.

I branschen används ofta standardiserade sätt att strukturera och benämna handlingar, till exempel byggnadsbeskrivning, fuktsäkerhetsplan och brandskyddsbeskrivning. Sådana benämningar, liksom format och struktur för handlingar, följer normalt av branschpublikationer, standarder eller civilrättsliga avtal. Det styrs inte av Boverkets byggregler.

Byggherren behöver oftast ta fram mer dokumentation än vad byggnadsnämnden begär in.

Dokumentationskrav enligt byggreglerna är inte till för byggnadsnämnden utan för de som ska projektera, bygga och förvalta byggnaden.

Byggnadsnämnden begär in de delar av dokumentationen som nämnden behöver för att kunna fatta beslut i lov- och byggprocessen. Det är bara det som begärs in som ska skickas in.

Du kan läsa mer om andra regler och andra krav på dokumentation i vägledningen om lov- och byggprocessen.  

Lov och byggprocessen

Byggnadsnämnden ska begära in de handlingar och uppgifter som behövs för att pröva om bygglov kan beviljas – varken mer eller mindre. Bestämmelser i PBL reglerar vilka uppgifter en ansökan ska innehålla och ger nämnden möjlighet att begära kompletteringar när underlaget inte räcker för att byggnadsnämnden ska kunna bevilja lov. 
 
Vilket underlag som behövs beror på vilka krav som är aktuella i det enskilda ärendet. Åtgärdens art och omfattning har betydelse för vilka krav som ska prövas. Om underlaget inte räcker för att pröva om lov kan beviljas, kan nämnden inte bevilja lov. 
 
Exempel på underlag som kan behövas är ritningar och beskrivningar som visar den planerade byggnadens utformning, en situationsplan som visar byggnadens placering på tomten samt, när det är relevant, uppgifter om marknivåer eller andra förhållanden på tomten. 
 
Byggnadsnämnden behöver ofta andra handlingar och uppgifter än dokumentation enligt Boverkets byggregler för att kunna pröva de krav som är aktuella i lovärendet. Dokumentation enligt byggreglerna är relevant som underlag i den utsträckning den avser utformningskrav och tomtkrav. Dokumentation som avser tekniska egenskapskrav eller den färdiga byggnaden är inte relevant för lovprövningen, eftersom sådana krav inte prövas i lovärendet. 

Du kan läsa mer om andra regler och andra krav på dokumentation i vägledningen om lov- och byggprocessen.  

Lov och byggprocessen

Vid en anmälan behöver byggnadsnämnden få in de handlingar som behövs för att kunna bedöma om åtgärden kan antas uppfylla de krav som gäller. Bedömningen är densamma som den som görs inför startbesked i ärenden som kräver bygglov.

Vilka handlingar som behövs beror på förutsättningarna i det enskilda ärendet. Det kan exempelvis vara;

•  ritningar och beskrivningar av den åtgärd som anmälan gäller, och
• handlingar som visar hur kraven i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler är avsedda att uppfyllas.

Byggnadsnämnden får bara begära in handlingar som är relevanta och behövs för bedömningen inför startbesked. Vilka handlingar som behövs kan bland annat bero på åtgärdens omfattning och komplexitet, de tekniska lösningarna, byggherrens kompetens och kvaliteten på de handlingar som redan har lämnats in.

Du kan läsa mer om andra regler och andra krav på dokumentation i vägledningen om lov- och byggprocessen.  

Lov och byggprocessen

Vilka handlingar som byggherren ska lämna in till byggnadsnämnden framgår av 10 kap. 18 § PBL. Utöver förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan ska byggherren lämna in de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 86 § PBL, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked. 

Vilken dokumentation i form av tekniska handlingar som en byggnadsnämnd kan kräva in beror alltså på vilka ansökningshandlingar som redan lämnats och om det krävs ytterligare handlingar för att kunna pröva frågan om stratbesked. Byggherreorganisationens kompetens och åtgärdens komplexitet utgör exempel på förhållanden som normalt påverkar vilka tekniska handlingar som krävs för byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.

Du kan läsa mer om andra offentligrättsliga krav på dokumentation vid tekniskt samråd i vägledningen om tekniskt samråd och kontrollplan.  Du kan även ta del av webbutbildningen riskbedömning och kontrollplan PBL.

Tekniskt samråd

Kontrollplan

Riskbedömning och kontrollplan PBL

I korthet: Den dokumentation som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om startbesked kan lämnas. Varken mer eller mindre. 
 
För att ge startbesked ska byggnadsnämnden ha tillgång till de handlingar och uppgifter som behövs för att bedöma om åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt PBL och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. I underlaget ingår bland annat byggherrens förslag till kontrollplan. Om underlaget inte är tillräckligt för att byggnadsnämnden ska kunna göra denna bedömning, finns det inte förutsättningar att ge startbesked. 
 
Jämfört med lovprövningen har byggnadsnämnden ett större utrymme att bedöma vilket underlag som behövs inför startbeskedet. Bedömningen ska göras samlat, utifrån den information som är relevant och tillgänglig i det enskilda ärendet. Även om vissa handlingar ofta är av grundläggande betydelse för bedömningen, finns det ingen uppsättning handlingar som alltid behöver begäras in och inte heller någon begränsning till vissa typer av handlingar. Byggnadsnämnden kan begära in de handlingar och uppgifter som är relevanta för att bedöma om åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller i det enskilda ärendet. 
 
Byggherreorganisationens kompetens och förmåga att hantera de krav och risker som är aktuella i projektet har särskild betydelse för bedömningen av om åtgärden kan antas komma att uppfylla kraven.  
 
Åtgärdens komplexitet har också betydelse för bedömningen av om kraven kan antas uppfyllas vid utförandet.  
 
De handlingar som byggherren har gett in ger byggnadsnämnden information om byggherreorganisationens kompetens och förmåga att hantera projektet. Kvaliteten och tydligheten i handlingarna, vad som framgår av projekteringsdokumentationen och hur förslaget till kontrollplan har utformats har därför betydelse för nämndens bedömning. Om handlingarna exempelvis är bristfälliga, motsägelsefulla eller inte visar hur relevanta krav har hanterats, kan det ge nämnden anledning att ifrågasätta byggherreorganisationens kompetens och förmåga att uppfylla kraven. 
 
Dokumentation enligt Boverkets byggregler är relevant som underlag inför startbeskedet i den utsträckning den visar hur tekniska egenskapskrav har hanterats i projekteringen. Även dokumentation av kontroller som redan har genomförts under projekteringen kan vara relevant. 
 
Dokumentation av kontroller under utförandet eller i den färdiga byggnaden, dokumentation av den färdiga byggnaden samt drift- och underhållsinstruktioner är inte framtagna eller färdigställda inför byggnadsnämndens bedömning av startbesked. Sådan dokumentation tas i stället fram eller kompletteras under byggprocessen och kan behöva följas upp senare, exempelvis vid arbetsplatsbesök eller inför slutbesked.  

Du kan läsa mer om andra offentligrättsliga krav på dokumentation och kontroller i vägledningen om lov- och byggprocessen.  

Startbesked

Kontrollplan
 
Läs mer om certifierade kompetenser som kan stödja byggherren under byggprocessen. 

Kontrollansvariga

Byggbedömare

Sakkunniga

Byggnadsnämnden kan begära in den dokumentation som behövs för att kunna bedöma om kraven i byggreglerna kan antas bli uppfyllda. 
 
Begreppet brandskyddsbeskrivning regleras inte i Boverkets byggregler  utan är en typ av dokumentation som utvecklats av branschen för att dokumentera det projekterade brandskyddet. Ofta utgör brandskyddsbeskrivningen sedan ett underlag till den brandskyddsdokumentation som ska tas fram för att beskriva brandskyddet i den färdiga byggnaden. 
 
Eftersom det finns krav på dokumentation under projekteringen, kan den typen av beskrivningar sägas vara ett krav som byggherren måste uppfylla. Då kan det normalt inte heller anses oproportionerligt att byggnadsnämnden begär att få ta del av sådana beskrivningar vid det tekniska samrådet eller inför startbesked. Dokumentationen används för att bedöma om reglerna kan förväntas bli uppfyllda. Exempelvis att bedöma om projekteringen har utförts fackmässigt och om de tekniska egenskapskraven kan förväntas bli uppfyllda.  

Du kan läsa mer om brandskyddsregler i vägledningen om brandskydd.

 Allmänt om brandskyddsreglerna

Du kan läsa mer om andra offentligrättsliga krav på dokumentation i webbvägledningen om lov- och byggprocessen.   

Lov och byggprocessen

Tekniskt samråd

Startbesked

Att projektera så att förutsatt underhåll kan ske innebär inte att drift- och underhållsinstruktioner måste upprättas för varje byggnadsdel.  

Kravet i projektering är att byggnadsdelar ska gå att underhålla om det behövs. Kravet avser mer än byggnadsdelen som ska underhållas. Till exempel säker åtkomst till servicepunkter och fria arbetsytor kring servicepunkter. Det kan exempelvis också innefatta sektionering av installationer via avstängningsventiler så att visst underhåll kan ske utan att påverka hela byggnaden.

I vissa författningar finns specifika krav på att upprätta drift- och underhållsinstruktioner. Det handlar om instruktioner som behövs för att förvaltaren ska kunna förstå och sköta driften och underhållet av byggnaden korrekt. Det innefattar annan information som föreskrivna underhållsintervall, beskrivningar av mjukvara i styrsystem med mera.  

Dessa krav ersätter inte projekteringskravet och begränsar inte vad som behöver beaktas vid projekteringen för att förutsatt underhåll ska kunna ske. 

Byggreglerna anger samhällets minimikrav för dokumentation. Det är en civilrättslig fråga hur mycket mer dokumentation en byggherre vill skapa för att få till en kostnadsoptimal förvaltning.

Du kan läsa mer om andra regler och andra krav på dokumentation i vägledningen om lov- och byggprocessen.  

Lov och byggprocessen

Boverkets byggregler har krav på att byggnadsmaterial och byggprodukter ska ha kända och dokumenterade egenskaper för att få användas i projektering eller byggande. Vilka egenskaper som behöver vara kända beror på vad produkten eller materialet ska användas till. Kravet innebär att den som projekterar behöver jämföra kända egenskaper med de egenskaper som krävs för att utformningen ska fungera.    
 
Material- och produktegenskaper är ofta förhandsbedömda och dokumenterade av någon annan part än byggherren. Då görs kontroller i projekteringen att redovisningen av egenskaper är korrekt. Saknas förhandsbedömda egenskaper behöver byggherren själv se till egenskaperna fastställs genom provning.
 
Krav på kända egenskaper dokumenteras ofta i handlingar utan att peka ut en specifik leverantör för att främja konkurrens vid inköp. I dessa fall behöver det även ske en kontroll av kända egenskaper under utförandet för att uppfylla byggreglernas krav på kända egenskaper.   

Material (webbutbildning)

En kontrollplan enligt PBL ska på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att de tekniska egenskapskraven i 8 kap. 4 § PBL uppfylls samt att kraven på varsamhet och förbudet mot förvanskning följs. Den fastställs av byggnadsnämnden i startbeskedet och ska baseras på en riskbedömning. Kontrollplanen ska därför omfatta de kontrollmoment som, utifrån riskbedömningen, är väsentliga i det enskilda projektet.

I Boverkets byggregler finns bestämmelser om krav på kontroll. Kontrollen avser de krav som regleras i respektive författning och kan omfatta tekniska egenskapskrav, utformningskrav och tomtkrav. Kontrollen ska utföras fackmässigt och är en del av byggherrens fortlöpande arbete för att säkerställa att kraven i författningarna uppfylls. Krav ställs på att kontrollresultaten ska dokumenteras.

Med undantag för BFS 2024:6 kan kontrollen enligt Boverkets byggregler avse projektering och utförande, den färdiga byggnaden eller en kombination av dessa. BFS 2024:6 medger inte kontroll i den färdiga byggnaden.
En kontroll kan användas både för att uppfylla kontrollkrav i Boverkets byggregler och som underlag i kontrollplanen, om den avser relevanta krav och dokumenteras så att den kan följas upp enligt kontrollplanen.

Kontrollplan

Vid arbetsplatsbesök bedömer byggnadsnämnden hur arbetet utförs och om kontrollplanen följs. 
 
Nämnden kan till exempel begära att få se: 

• kontrollplanen 
• dokumenterade kontrollresultat 
• andra handlingar som visar hur arbetet utförs i förhållande till projekterade lösningar.

Du kan läsa mer om vad som händer vid ett arbetsplatsbesök i webbvägledningen om arbetsplatsbesök.

 Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök

Boverkets byggregler förutsätter att projekteringen sker innan utförandet påbörjas. Avvikelser mellan det som har projekterats och det som utförs kan dock uppstå av olika skäl. Det kan exempelvis visa sig att förutsättningar som har antagits i projekteringen inte stämmer eller att den som utför arbetet har missförstått en handling.

Det finns inga regler som specifikt reglerar hur en sådan situation ska hanteras. Om avvikelser upptäcks under byggprocessen kan de hanteras genom att det som har byggts ändras så att det stämmer överens med gällande handlingar. Om det kan klarläggas vilka avvikande åtgärder som har utförts och en förnyad projektering visar att författningskraven uppfylls, kan det också vara möjligt att behålla det som har utförts, trots att det avviker från den ursprungliga projekteringen. Projekteringshandlingar som tas fram med anledning av avvikelsen omfattas av samma dokumentationskrav som den ursprungliga projekteringen.

Avvikelser kan också innebära att byggnadsnämnden i det enskilda fallet beslutar om kompletterande villkor.

Avvikelser kan uppstå av olika skäl. Exempelvis att förutsättningar som antagits i projekteringen inte stämmer eller att den som monterat missförstått en handling. Om avvikelser upptäcks under byggprocessen kan det lösas på två olika sätt.  

1. Ändra på det som byggts så att det stämmer med den gällande handlingen.
2. Ändra på den gällande handlingen så att den stämmer med det som byggts.  

Ändring av en gällande handling innebär ett omtag i projekteringen. Det påverkar den redan dokumenterade projekteringen. Det kan även innebära kompletterande villkor från en byggnadsnämnd och i värsta fall att steg i byggprocessen som tekniskt samråd kan behöva göras om när förutsättningarna för det beslutade startbeskedet ändras.   

Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök
Kompletterande villkor

Upptäcks avvikelser efter slutbesked kan det resultera i ett tillsynsärende från kommunen.  

Tillsyn

I korthet: den dokumentation som krävts enligt startbeskedet samt om det tillkommit kompletterande villkor efter att ett startbeskedet lämnades. 
 
Vid slutsamråd ska byggnadsnämnden bedöma om det finns förutsättningar för att ge slutbesked.  

Slutsamråd

Slutbesked

Det är byggherrens ansvar att uppfylla kraven på fackmässighet i Boverkets byggregler. Byggherren behöver organisera sig så att det finns kompetens för att ta fram den dokumentation som krävs enligt byggreglerna. 
 
Kraven på fackmässighet gäller projektering, utförande och kontroll. Dokumentationen spelar här en central roll, eftersom den redovisar vad som har projekterats och resultatet av de kontroller som har utförts. 
 
En fackmässigt utförd projektering resulterar i handlingar som andra med relevant kompetens kan förstå, granska och använda vid utförandet. Dokumentationen bör därför vara så tydlig att det går att följa vad som har projekterats och bedöma resultatet av de kontroller som har gjorts. 
 
Branschstandarder, etablerade arbetssätt och mallar kan ge stöd när projekteringsdokumentationen tas fram, exempelvis för:

• ritningar och symboler, 
• redovisning av byggprodukters egenskaper, och 
• olika typer av tekniska handlingar. 

För dokumentation av den färdiga byggnaden och för drift- och underhållsinstruktioner gäller enligt vissa författningar särskilda krav på vad dokumentationen ska beskriva eller innehålla 
 
Dokumentationen ska redovisa vad som har projekterats och resultaten av de kontroller som har utförts. Vad dokumentationen behöver innehålla beror på åtgärden. Hur omfattande dokumentationen behöver vara beror på åtgärdens komplexitet.  

Du kan läsa mer om andra regler och andra krav på dokumentation i vägledningen om lov- och byggprocessen.  

Lov och byggprocessen

Det kan innebära olika saker i olika skeden men största risken är förseningar i lov- och byggprocessen på grund av att krav på kompletterande handlingar och i värsta fall kan det innebära uteblivet bygglov, start- eller slutbesked.   
 
Projektering, utförande och kontroll ska ske fackmässigt. Dokumentation ingår som en del av det underlag som en byggnadsnämnd kan använda för att bedöma fackmässig hantering av en byggåtgärd.  
 
Lär dig mer om begreppet fackmässighet i Boverkets webbutbildning Introduktion till Boverkets byggregler. 

Introduktion till Boverkets byggregler (webbutbildning)

Boverkets byggregler gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändringar av befintliga byggnader. Reglerna innebär bland annat att byggnaden ska ha förutsättningar för fungerande drift och underhåll.

Kravet att upprätta drift- och underhållsinstruktioner samt att ta fram handlingar som visar den färdiga byggnaden är krav som ställs på byggnaden. Byggnadsnämnden kan, när det finns anledning, begära in sådana handlingar inom ramen för sin tillsyn enligt 11 kap. plan- och bygglagen (PBL).

Det finns även andra regler som under bruksskedet kan kräva dokumentation. Exempel är intyg om genomförd obligatorisk ventilationskontroll (OVK) och protokoll från kontroll av motordrivna anordningar, exempelvis hissar.

Bestämmelser om obligatorisk ventilationskontroll (OVK)
 
Läs mer om tillsyn i vägledningen om tillsyn.  

Tillsyn 

Boverkets byggregler om dokumentation kan få betydelse vid tillsyn. Exempelvis om dokumentation över färdig byggnad är bristfällig eller saknas. Byggnadsnämnden kan då i vissa fall ingripa med ett rättelseföreläggande om att upprätta dokumentationen. 
 
Läs mer byggnadsnämndens tillsyn i webbvägledningen om tillsyn. 

Tillsyn

Tillträde och upplysningar