Psykisk hälsa och suicidprevention i den byggda miljön

Boverket har, tillsammans med 26 andra myndigheter, fått i uppdrag av regeringen att genomföra ”Det handlar om livet – nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention”. 2026-2028 arbetar myndigheterna utifrån en gemensam handlingsplan. Boverket bygger, samlar och förmedlar kunskap och erfarenhet inom området kopplat till den byggda miljöns gestaltning.

Att främja, förebygga och förhindra

Psykisk hälsa är grunden för ett gott liv och kan skapas överallt där livet äger rum – i hemmet, skolan och arbetslivet, på fritiden och i samhället runt omkring oss. Samtidigt är psykisk ohälsa en av våra största folkhälsoutmaningar med stora konsekvenser för dem som drabbas, deras anhöriga och samhället i stort. 

År 2025 dog 1 385 personer i suicid i Sverige. Platsen i sig kan utgöra suicidmetoden och därför är suicidprevention en viktig fråga även för den fysiska samhällsplaneringen. Upp emot en tredjedel av alla suicid sker utanför hemmiljöer, institutioner och sjukhus, det vill säga i offentliga och halvoffentliga miljöer. (Källa: NASP, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention)

Den byggda miljön kan bidra till att såväl främja psykisk hälsa som att förebygga psykisk ohälsa och förhindra suicid. Under hela gestaltningsprocessen – från planering och byggande till förvaltning – kan detta perspektiv tas med och påverka utformningen på ett gynnsamt sätt.

Att främja psykisk hälsa

Arbetet med att främja psykisk hälsa inom samhällsplaneringen innebär ofta att ta fram strategier och genomföra åtgärder som kan sorteras in under rubriken social hållbarhet. Det kan handla om att planera, bygga och förvalta miljöer som exempelvis innehåller och främjar grönska, möten mellan olika människor och fysisk aktivitet – miljöer som är gynnsamma för de flesta.

Att förebygga psykisk ohälsa

Det finns grupper som är mer sårbara och löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa, exempelvis barn och unga, äldre och personer med funktionsvariationer. Särskilt när offentliga eller halvoffentliga miljöer gestaltas, det vill säga vardagsmiljöer som inte alltid är valbara att vistas i, är det viktigt att ha dessa personers behov och förutsättningar för ögonen.

Arbetet med universell utformning är ofta inriktat på att undvika fysiska hinder för att vara en naturlig del av samhället, men det handlar också om inkludering i ett bredare perspektiv. Att kunna sitta ner i stadsrummet utan att behöva betala, eller att kunna avskärma sig från starka sinnesintryck och ändå vara med i den gemenskap som offentliga miljöer erbjuder, är viktiga aspekter för att förebygga psykisk ohälsa hos sårbara grupper.

Att förhindra suicid

Att fördröja ett suicidförsök innebär många gånger att suicid förhindras. I cirka hälften av alla fall är den suicidala processen, det vill säga tiden i så pass djup hopplöshet att suicid framstår som en utväg, kortare än 20 minuter. Att vinna tid är därför A och O i det suicidpreventiva arbetet och det kan uppnås genom en medveten gestaltning.

Hopp från hög höjd eller framför snabbkörande fordon samt drunkning är de vanligaste suicidmetoderna i offentliga miljöer. (Källa NASP) På platser som möjliggör något av detta kan utformningen vara avgörande för att rädda liv. Internationell forskning (exempelvis Too et al., 2025) visar att en suicidal person sällan förflyttar sig till en alternativ plats – exempelvis en bro utan suicidskydd – under den suicidala processen. Räcken och andra barriärer som försvårar klättring och hopp på vanliga platser för suicidförsök – så kallade hot spots – har därför stor skyddande inverkan.

Även tidiga planeringsstadier är viktiga i detta sammanhang. Lokalisering av verksamheter som ofta besöks av sårbara grupper – till exempel psykiatrimottagningar – behöver göras utifrån kunskap om vanliga riskmiljöer för suicid.

Den nationella strategin

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen är huvudansvariga för att genomföra ”Det handlar om livet - nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention” tillsammans med 25 andra myndigheter. En myndighetsgemensam handlingsplan med aktiviteter för genomförandet av strategin har tagits fram för perioden 2026–2028.

Strategin samlar hela samhället i en gemensam riktning. Den ska stärka psykiskt välbefinnande, förebygga psykisk ohälsa och minska antalet liv som går förlorade i suicid.

Det handlar om livet (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Boverkets arbete

Boverkets roll är att stötta kommuner, regioner och nationella myndigheter i arbetet med den byggda miljöns gestaltning. Det innebär att bygga ny kunskap inklusive att initiera forskning, föra dialog med aktörer på olika platser och samhällsnivåer samt att sprida den kunskap som samlats in.

Boverkets aktiviteter i handlingsplanen hittar du under delmål 4 Inkluderande samhälle, under rubriken Utveckla goda och hållbara livsmiljöer och öka tillgången till friluftsliv.

Så arbetar myndigheterna med delmål 4: Inkluderande samhälle - Det handlar om livet (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Myndighetssamverkan

För att ta fram ny och gemensam kunskap och vägledning gällande den fysiska miljöns utformning samverkar Boverket med bland andra 

• Trafikverket
• Myndigheten för civilt försvar
• Skolverket
• Specialpedagogiska skolmyndigheten
• Polisen
• Kriminalvården
• Brå
• Myndigheten för delaktighet
• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
• Sametinget
• flera lärosäten.

Pågående arbete

Forskningsstudien ”När blir höjd en suicidmetod?” tas fram tillsammans med NASP och samfinansieras med Trafikverket. Förväntat resultat för spridning är första kvartalet 2027.