Många kommuner saknar trygghetsbostäder

Det finns trygghetsbostäder i drygt 60 procent av landets kommuner, och mer än hälften av kommunerna bedömer att de har för få, enligt bostadsmarknadsenkäten 2026. Många kommuner har svårt att beräkna behovet framåt, bland annat på grund av att trygghetsbostäder förekommer både i kommunal och privat regi.

Vad är en trygghetsbostad?

Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit för att ge äldre som önskar det tillgång till större gemenskap och mer trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg (SÄBO). För att flytta in i en trygghetsbostad krävs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Trygghetsbostäder finns som hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt och du hyr eller köper din bostad på eget initiativ.

Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runt om i landet men trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild personal är gemensam nämnare för många. Till skillnad från ett särskilt boende ingår inte mat, service, omvårdnad eller sjukvård.

Trygghetsbostäder (på Seniorvals webbplats)

Fler kommuner uppger underskott på trygghetsbostäder

I årets enkät uppger 176 kommuner att de har trygghetsbostäder. Antalet kommuner med trygghetsbostäder har legat runt 160–180 de senaste åtta åren, beroende på hur många kommuner som har besvarat frågan. 

• Av de 176 kommunerna uppger 38 procent att det är balans på bostadsmarknaden för boendeformen och 52 procent säger att de har ett underskott på trygghetsbostäder. Det är ett försämrat läge, jämfört med för tre år sedan då 43 procent uppgav att de hade underskott.
• 104 kommuner uppger att de saknar trygghetsbostäder, och drygt 50 procent av dessa uppger att det finns ett behov av trygghetsbostäder i kommunen.  
• Cirka 60 procent av de kommuner som uppger balans i utbudet av trygghetsbostäder återfinns i kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. 

Antal kommuner som uppger att de har trygghetsbostäder. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017–2026. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Kommunerna har svårt att bedöma behovet på några års sikt

När det gäller behovet framöver, på två års sikt, uppger 12 procent av de 280 kommuner som besvarat frågan att behovet av trygghetsbostäder är täckt. 54 procent av kommunerna uppger att det är svårt att bedöma behovet på två års sikt. 

På fem års sikt är det ännu svårare och där uppger 66 procent av de 280 svarande kommunerna att de inte kan göra den bedömningen, medan 13 procent av kommunerna bedömer att behovet av trygghetsbostäder är täckt om fem år. 

Flera kommuner uppger i sina kommentarer att man känner till de trygghetsbostäder som är i kommunal regi, men många trygghetsbostäder är i privat regi och där känner kommunen inte till antalet bostäder. Det gör det också svårt att ta fram prognoser för det framtida behovet. Flera kommuner uppger i kommentarerna att de inte skiljer på statistiken över trygghetsbostäder och seniorbostäder.  

”Svårt att göra de bedömningarna då vi inte ansvarar för kön till trygghetsboendet och inte heller gör några prognoser avseende trygghetsboende för äldre.” 

Rekordlåga förväntningar på nya trygghetsboenden 

Totalt 39 kommuner bedömer att det kommer att påbörjas sammanlagt knappt 1 150 trygghetsbostäder under åren 2026–2027, vilket är knappt 550 färre än vad som förväntades i förra årets enkät. Av lägenheterna beräknas 53 procent påbörjas under 2026 och resterande 47 procent under år 2027.

De senaste tolv åren har förväntningarna för tvåårsperioder legat på omkring 2 600–3 100 trygghetsbostäder, bortsett från de senaste fyra åren då förväntningarna har legat betydligt lägre – mellan cirka 1 500–1 700 förväntade bostäder. Inför den närmaste tvåårsperioden har förväntningarna sjunkit ytterligare.

Kommunernas förväntningar på antalet påbörjade bostäder har också historiskt varit högre än vad som faktiskt har påbörjats. Under de senaste åren har det varit svårare för kommunerna att göra bedömningar av byggandet. 

Av flera kommentarer att döma så pågår det diskussioner och utredningar i kommunerna om att skapa trygghetsbostäder. I flera kommuner uppger man att det sker invånardialoger och enkätundersökningar för att kartlägga behovet. I några kommuner tillskapas trygghetsbostäder inom det kommunala bostadsbolaget, men diskussioner sker också med privata exploatörer om att få fram fler bostäder för seniora personer. I vissa fall uppmuntrar kommunerna till att nå målgruppen seniorer via markanvisningar. Befintliga hyresfastigheter omvandlas och tillgänglighetsanpassas. 

”För att stödja arbetet om utveckling av seniorbostäder och trygghetsbostäder har kommunstyrelsen fattat beslut om ett antal uppdrag/åtgärder. I detta ingår bl.a. informationsinsatser till marknaden om det bedömda behovet, samt uppdrag till kommunala bolag att etablera boendeformen.”

”Kommunen är inte i behov av fler lägenheter totalt, men en ombildning av befintligt boende till trygghetsboende efterfrågas.”

” Allmännyttan undersöker frågan om att bygga för seniora grupper i framtiden. I den nya Handlingsplanen för bostäder finns en åtgärd för att ta fram lämplig mark för att bygga senior- och trygghetsbostäder.”

” Behovet av Trygghetsboende finns men behovet av SÄBO är större. Därför omvandlas de lägenheter som idag är trygghetsboende till SÄBO i brist på boenden totalt sett. Kommunen har mycket svårt att få möjlighet att bygga nytt.”

I flera kommuner påtalar vård- och omsorgsförvaltningarna, i arbetet med lokalbehovsplaner, översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner, att det finns ett behov av att bygga mellanboendeformer så som senior- och trygghetsbostäder.  

I kommunernas handlingsplaner för bostadsförsörjningen beskrivs också behoven av trygghetsbostäder och möjliga alternativ till åtgärder för att skapa fler bostäder. Det är också många kommuner som skriver att byggandet redan är på gång. 

Viktigt med en rimlig hyresnivå 

Av kommunernas kommentarer att döma så behövs det generellt ett större och varierat utbud av bostäder för seniorer, som kan möta de olika behov som finns. Många kommentarer gäller vikten av att seniorerna, också måste ha möjlighet att efterfråga bostäderna.

”Samma gäller för trygghetsbostäder som för seniorbostäder. Hyran blir för hög vid nyproduktion. Det saknas ekonomi såväl hos kommunen som målgruppen för att inrätta trygghetsbostäder.” 

Störst tillskott i de övriga kommungrupperna

Totalt sett finns det förväntningar på knappt 1 150 trygghetsbostäder för perioden 2026–2027. De förväntade bostäderna är fördelade på 39 kommuner. Det planerade tillskottet av trygghetsbostäder räknat per 1 000 invånare är liksom förra året störst i kommungrupperna ”Övriga kommuner med fler än 25 000 invånare” och ”Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. Där handlar det om ett tillskott på mellan 0,23–0,35 bostäder per 1 000 invånare. Totalt förväntas där 900 trygghetsbostäder för perioden 2026–2027. 

I de övriga kommungrupperna ligger det förväntade tillskottet mellan 0,02–0,05 bostäder räknat per 1 000 invånare under den närmsta tvåårsperioden.

Många kommuner saknar trygghetsbostäder