Ekonomibyggnad
I områden som inte omfattas av detaljplan får ekonomibyggnader uppföras eller byggas till utan bygglov. I områden som omfattas av detaljplan krävs däremot bygglov.
Vad är en ekonomibyggnad?
Begreppet ekonomibyggnad för jordbruket, skogsbruket eller annan liknande näring är inte definierat i plan- och bygglagen, PBL. Fisket räknas till de med jordbruk och skogsbruk besläktade näringar som omfattas av undantaget från bygglovsplikt. Även rennäringen räknas som en sådan annan liknande näring som omfattas av undantaget. Vad som utöver fiske och renskötsel avses med annan likande näring beskrivs inte närmare i lagens förarbeten. Detta får i stället avgöras genom rättspraxis . (jfr prop. 1947:131sid. 166 och MÖD 2016-11-09 mål nr P 2273-16)
Kungl. Maj.ts proposition nr 131, prop. 1947:131 (på Sveriges riksdags webbplats)
Mål: P 2273-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Enligt Nationalencyklopedin, NE, innebär jordbruk att man använder mark som åker eller betesmark för att framställa mat, foder eller råvaror som utnyttjas till energi eller i industrin. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk, jordbruk. Hämtad 2018-01-12)
Skogsbruk innebär enligt NE verksamhet där skog utnyttjas för produktion av virke för efterföljande bearbetning och användning. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk, skogsbruk. Hämtad 2018-01-12)
Fiske är en verksamhet som syftar till att fånga eller döda fritt levande fisk. Med fisk menas även vattenlevande blöt- och kräftdjur. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk, fiske. Hämtad 2018-01-12)
Renskötsel innebär enligt NE hållande av ren som köttdjur, mjölkdjur, rid- och kördjur. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk, renskötsel. Hämtad 2018-01-12)
Enligt förarbetena är ekonomibyggnader endast de byggnader som är omedelbart avsedda för de aktuella näringarna. Anläggningar som exempelvis mejerier, slakterier, konserveringsfabriker, sågverk eller växthus som inte direkt behövs för driften av jord eller skogsbruk eller fisket utan mera är att anse som självständiga förädlingsindustrier räknas inte som undantagna ekonomibyggnader. (jfr prop. 1947:131 sid. 166)
Kungl. Maj.ts proposition nr 131, prop. 1947:131 (på Sveriges riksdags webbplats)
När krävs det bygglov?
I områden som omfattas av detaljplan krävs bygglov för att uppföra, flytta, bygga till eller göra en annan ändring av ekonomibyggnader.
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
Bygglov krävs också för åtgärder som innebär att ekonomibyggnaden tas i anspråk eller inreds, helt eller delvis, för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller som finns angivet i det senaste lämnade lovet. Detta gäller både inom och utanför detaljplanelagt område.
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
Även om en ekonomibyggnad ligger utanför detaljplanelagt område kan bygglov krävas. Det gäller när kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ekonomibyggnader kräver bygglov. För att kommunen ska få göra detta måste det finnas särskilda skäl för bygglovsplikt. Särskilda skäl kan vara att området är känsligt med hänsyn till landskapsbilden eller bebyggelsens karaktär eller att risken för störningar gör att krav på bygglov är motiverat. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 703)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
8 §
Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.
Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .
När krävs det inte bygglov?
Utanför detaljplanelagt område krävs inte bygglov för att uppföra eller flytta ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring. Bygglov behövs inte heller för att bygga till dessa byggnader. Det krävs heller inget bygglov om det i ekonomibyggnaden redan finns en bostad och det inom den befintliga användningsytan inreds ytterligare en bostad. Detsamma gäller om ekonomibyggnaden innehåller en lokal för handel, hantverk eller industri och det inom den befintliga användningsytan inreds ytterligare en sådan lokal.
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
3 §
Trots 2 § första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2011:335) .
3 a §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad om byggnaden
1. placeras inom en allmän plats som kommunen är markägare till,
2. placeras på platsen högst tre månader,
3. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
4. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.
Om en byggnad enligt första stycket flyttas inom samma allmänna plats krävs bygglov. Lag (2017:424) .
3 b §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av ett fristående väderskydd för kollektivtrafiken om byggnaden
1. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
2. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.
Första stycket gäller inte om
1. väderskyddet placeras i direkt anslutning till ett annat väderskydd, eller
2. åtgärden vidtas inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
3 c §
Trots 2 § första stycket 3 c krävs det inte bygglov för att på en byggnad montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form även om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 9 har bestämt att åtgärden kräver bygglov,
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §, eller
3. åtgärden vidtas inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken. Lag (2018:1324) .
Rivning av ekonomibyggnad
Inom detaljplanelagt område krävs normalt rivningslov för att riva en ekonomibyggnad. Kommunen kan dock ha minskat lovplikten genom en bestämmelse i detaljplanen.
10 §
Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad
1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och
2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs.
Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov.
Utanför detaljplanelagt område kan rivningslov krävas i vissa fall. Det gäller om det i områdesbestämmelser har bestämts att ekonomibyggnader kräver rivningslov.
10 §
Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad
1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och
2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs.
Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov.
Även om rivningslov inte krävs kan anmälan krävas för rivningsåtgärder. Utanför detaljplanelagt område krävs dock inte anmälan för rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är en ekonomibyggnad.
5 §
För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.
Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).
6 §
Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte
1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är
a) en komplementbyggnad,
b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i
9 kap. 4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan
liknande näring,
2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan,
3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region,
4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur,
5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen,
6. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om
a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller
b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i
9 kap. 6 § plan- och bygglagen,
7. åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § plan- och bygglagen, och
8. åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.
2 § plan- och bygglagen om åtgärden
a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.
Förordning (2019:1085).
I ett rättsfall var frågan om en byggnad fortfarande var en sådan ekonomibyggnad som omfattades av undantaget och därmed varken krävde rivningslov eller anmälan om rivning. Byggnaden hade uppförts i mitten av 1800-talet i anslutning till ett järnbruk och låg utanför detaljplanerat område. På grund av byggnadens höga ålder var det svårt att veta syftet med byggnaden men dess utformning var typisk för sädesmagasin. Av utredningen i ärendet framgick det att det vid järnbruket även fanns ett jordbruk och att byggnaden ifråga inte uppfördes i direkt anslutning till övriga bruksbyggnader. Efter det att järnbruksverksamheten lades ner hade det bedrivits både jord- och skogsbruk på fastigheten och den senaste användningen av byggnaden var förvaring av utrustning för jord- och skogsbruk. Domstolen ansåg att med beaktande av byggnadens utformning, dess placering i förhållande till övriga bruksbyggnader och den verksamhet som vid tillfället för dess uppförande bedrevs i området fick den anses vara en ekonomibyggnad för jord- eller skogsbruket. Omständigheten att en hembygdsförening under en tid hade använt byggnaden och att den under perioder hade stått övergiven och oanvänd ledde inte till någon annan bedömning. Ekonomibyggnaden kunde alltså rivas utan varken rivningslov eller anmälan om rivning. (MÖD 2017-06-22 mål nr P 9701-16)
Mål: P 9701-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Anmälningsplikt för andra åtgärder än rivning
Åtgärder som normalt kräver anmälan kräver inte anmälan om åtgärden görs på en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. Exempel på anmälningspliktiga åtgärder är installation av vatten, avlopp, eldstad eller ventilation.
5 §
För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.
Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).
6 §
Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte
1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är
a) en komplementbyggnad,
b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i
9 kap. 4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan
liknande näring,
2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan,
3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region,
4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur,
5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen,
6. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om
a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller
b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i
9 kap. 6 § plan- och bygglagen,
7. åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § plan- och bygglagen, och
8. åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.
2 § plan- och bygglagen om åtgärden
a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.
Förordning (2019:1085).
Hur ska man bedöma om det är en bygglovsbefriad ekonomibyggnad?
För att avgöra om en byggnad är en bygglovsbefriad ekonomibyggnad måste en helhetsbedömning göras där hänsyn tas till flera olika faktorer. I rättspraxis har domstolarna tagit upp följande omständigheter som kan ge vägledning för bedömningen:
- om det finns en jordbruks-, skogsbruksverksamhet eller annan liknande näring,
- om byggnaden är till för den verksamheten eller om den hör till ett självständigt företag,
- byggnadens utformning och standard.
Vad räknas som jordbruks, skogsbruksverksamhet eller annan liknande näring
Vissa verksamheter har traditionellt ansetts vara jordbruks-, skogsbruksverksamhet eller annan liknande näring. Det kan till exempel vara odling av spannmål eller uppfödning av nötkreatur.
Det står inte i PBL att fastigheten måste vara taxerad som lantbruksfastighet för att verksamheten ska kunna ses som jordbruk. Detsamma gäller skogsbruk eller annan liknande näring. Omvänt så finns det inte en automatisk rätt att bygga bygglovsbefriade ekonomibyggnader bara för att en fastighet är taxerad som lantbruksfastighet.
I ett rättsfall som handlade om nybyggnad av stall och foderförråd för en hästverksamhet uttalade MÖD att slutsatserna i ett rättsfall som gällde strandskyddsdispens för hästhagar är tillämpliga även i PBL-ärenden. I strandskyddsmålet konstaterade domstolen att nyttjandet av mark till bete eller odling av foder utgör jordbruksverksamhet. Detta gäller oavsett om det exempelvis är nötkreatur eller hästar som betar eller som fodret är avsett för. Beteshållning för hästar kan alltså vara jordbruk om beteshagarna behövs för jordbruksverksamheten. (MÖD 2019-04-30 mål nr P 8249-18 och MÖD 2017-11-13 mål nr M 10623-16)
Mål: P 8249-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: M 10623-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Ett rättsfall handlade om inackordering av cirka 30 hästar. Ingen ytterligare näringsverksamhet förekom på fastigheten och marken brukades för att producera foder åt hästarna. Domstolen konstaterade, att hästhållningen räknades som jordbruksverksamhet eller annan liknande näring, vilket tyder på att hästhållningen i sig var tillräcklig för att man skulle ha rätt att uppföra bygglovsbefriade ekonomibyggnader. (MMD Nacka 2012-02-28 mål nr P 5898-11)
I ett annat rättsfall var frågan om uppförande av en renvaktarstuga. Stugan skulle användas för övernattning vid arbete med renskötsel. Domstolen ansåg att rennäringen var att anse som en sådan liknande näring och att stugan därmed var en sådan ekonomibyggnad som inte krävde bygglov. (MÖD 2016-11-09 mål nr P 2273-16)
Mål: P 2273-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I ett rättsfall ville ett företag som odlade fisk i bassänger uppföra en byggnad med pumphus och foderhall. Domstolen ansåg, i det aktuella fallet, att odling av fisk var en annan typ av verksamhet än fiske där man fångar vilt levande fisk. Verksamheten var därför inte en form av jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring utan ett självständigt företag. (RÅ 1985 ref. 2:71) (jfr prop.1947:131 sid. 166)
Kungl. Maj.ts proposition nr 131, prop. 1947:131 (på Sveriges riksdags webbplats)
I ett annat rättsfall skulle en förrådsbyggnad byggas på en obebodd ö.
Förrådet skulle användas till förvaring av redskap till skogsbruk och fiske. Det bedrevs dock inte någon verksamhet på ön och domstolen ansåg att förrådet därmed inte var någon bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (KR Stockholm 2010-03-18 mål nr 904008)
I takt med att samhällets syn på vad som anses vara ett jordbruk skiftar kan det även förändras vilka verksamheter som kan ge upphov till rätten att uppföra bygglovsbefriade ekonomibyggnader. I en dom ansåg domstolen att odling och produktion av vin var jordbruksverksamhet. (MMD Växjö 2016-02-08 mål nr P 47715)
I ett beslut från en länsstyrelse konstaterades att biodling var jordbruksverksamhet. Jordbruksverket och Livsmedelsverket angav i yttrande till domstolen att biodling skulle räknas som jordbruk. Beslutet blev inte överklagat och frågan är därmed inte prövad i domstol. (Länsstyrelsen i Skåne län 2008-05-05 dnr 65896–07)
Är byggnaden till för verksamheten eller hör den till ett självständigt företag
För att avgöra om en byggnad är en bygglovsbefriad ekonomibyggnad är det viktigt att ta ställning till om verksamheten som ska bedrivas i byggnaden är självständig i förhållande till den övriga verksamheten. Om verksamheten som ska bedrivas i byggnaden är självständig räknas inte byggnaden som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad enligt rättspraxis.
I ett fall ansågs ett svinstall vara en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. Tidigare hade slaktsvin och kalvuppfödning samt växtodling bedrivits på fastigheten och verksamheten skulle nu gå över till uppfödning även av smågrisar. Genom omläggning av produktionen behövde ytterligare ett stall uppföras. (RÅ 1981 ref. 2:76)
I ett annat rättsfall ansågs ett gårdsslakteri, inrymt i en del av en befintlig ekonomibyggnad, inte som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. Byggnaden som slakteriet hade inretts i hade tidigare använts som maskinhall till jordbruksverksamheten. Domstolen ansåg att driften av jordbruksverksamheten inte var beroende av tillgången till ett gårdsslakteri. Omfattningen av slakteriverksamheten, samt den omständigheten att försäljning av kött skedde till utomstående, medförde att slakteriet betraktades som ett självständigt företag och inte som en integrerad del av jordbruksverksamheten. På grund av dessa omständigheter och vad som anges i förarbetena ansåg domstolen att byggnaden, till den del den hade byggts om till ett slakteri, inte kunde anses utgöra en ekonomibyggnad för jordbruket. (MÖD 2017-03-03 mål nr P 7812-16)
Mål: P 7812-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Foderproduktion
En viktig faktor i flera domar där ekonomibyggnader för djurhållning behandlats har varit om fodret odlas på gården, eller om det köps in. I en dom odlades i stort sett allt foder på gården vilket var ett av skälen till att byggnaden var en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. I en annan dom köptes allt foder in eftersom travhästarna krävde specialfoder. Det var en av orsakerna till att byggnaden inte var en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1995 ref. 93, RÅ 1999 ref. 57)
Foderproduktionen hade också betydelse i en annan dom, som handlade om en ridhall där hästfodret köptes in från grannar. Ridhallen ansågs utgöra en självständig verksamhet och var därmed inte en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 2005 ref. 53)
Karaktären och omfattningen av verksamheten
Verksamhetens omfattning har också haft betydelse för bedömningen.
I ett rättsfall som handlade om bygglov i efterhand för nybyggnad av ett stall och ett foderförråd konstaterade MÖD att byggnaderna inte var bygglovsbefriade ekonomibyggnader. Verksamheten bestod sammantaget av två stall för uthyrning av boxar, två foderförråd samt en ridbana. Verksamheten hade betesmark och odling av foder på 3 hektar mark. Verksamhetens karaktär och omfattning samt det faktum att aktuell areal endast uppgick till 3 hektar tydde enligt domstolen på att fastighetsägaren inte hade bedrivit jordbruksverksamhet i PBL:s mening. (MÖD 2019-04-30 mål nr P 8249-18)
Mål: P 8249-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I ett rättsfall som handlade om en stallbyggnad för travhästar konstaterades att travhästverksamheten var av betydande omfattning, både sedd för sig och jämfört med övrig verksamhet på fastigheten. Verksamheten sysselsatte tre personer på heltid. Omfattningen var en bidragande orsak till att stallet inte var en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1999 ref. 57)
I ett annat rättsfall om ett ridhus sköttes all utfodring av hästarna av de två personer som ägde och skötte gården. De skötte även in och utsläpp av hästarna till och från hagarna. Gården hade inga anställda. Den maskinpark som fanns på gården användes även i stallverksamheten. Verksamheten bedömdes inte ha någon större omfattning. Detta var ett skäl till att ridhuset ansågs vara en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1995 ref. 93)
Ett annat rättsfall handlade om en hyvleribyggnad. Ägarna bedrev skogsbruk och uppsågning av eget avverkat virke på fastigheten. Regeringsrätten ansåg att sågningsverksamheten i byggnaden inte var av någon större omfattning och inte var ett sådant företag som ansågs självständigt i förhållande till skogsbruket. Ekonomibyggnaden var därmed bygglovsbefriad. (RÅ 1994 ref.47)
Omfattningen hade även betydelse i följande rättsfall:
- RÅ 1983 2:100 som avsåg såghus,
- RÅ 2000 not 116 som gällde hölada och vindskydd för hästar,
- RÅ 2005 ref. 53 som handlade om stall och ridhus, och
- MMD Nacka TR 20111222 mål nr P 412911 om ridhus.
Karaktären av den verksamhet som ska bedrivas i ekonomibyggnaden är ytterligare en faktor som har betydelse för bedömningen av självständigheten.
I ett rättsfall handlade det om ett ridhus på 900 m2 för 22 hästar. På fastigheten fanns redan ett stall för dessa hästar. Den nya byggnaden skulle enbart användas av dem som hyrde stallplatser i det befintliga stallet. Domstolen ansåg att hästhållningen i förhållande till jordbruket och den avsedda användningen inte kunde anses vara ett självständigt företag och byggnaden räknades därför som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1995 ref. 93)
I ett annat fall var det fråga om ett stall för både uppstallning och träning av travhästar. Travhästarna krävde specialfoder och verksamheten sysselsatte tre personer på heltid. Med hänsyn till både travhästverksamhets karaktär och andra omständigheter konstaterade domstolen att verksamheten var ett självständigt företag i förhållande till jordbruket och byggnaden var inte en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1999 ref. 57)
Anknytning till övrig verksamhet
Hur väl den planerade verksamheten anknyter till den övriga verksamheten som redan bedrivs på fastigheten är ytterligare en faktor som har vägts in i bedömningen om verksamheten är självständig eller inte. I ett fall skulle ett stall för travhästar byggas på en gård där det bedrevs odling av hö och spannmål. Travverksamheten ansågs vara ett självständigt företag, både sedd för sig och i förhållande till den övriga jordbruksverksamheten. Anknytning till den övriga verksamheten var liten. Stallet kunde därför inte anses vara en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1999 ref. 57)
I ett annat rättsfall var det fråga om ett ridhus som skulle användas för uppstallning och motionering av hästar och även tävlingar och kurser i westernridning. På gården bedrevs till större del uppfödning av nötkreatur, men även till en mindre del hästverksamhet. Domstolen konstaterade att den tänkta verksamheten skulle vara en publik verksamhet och vara till för fler personer än de som hyrde stallplatser. Domstolen bedömde att den omfattande hästverksamheten fick anses som ett självständigt företag i förhållande till den övriga verksamheten på gården. Det faktum att vissa maskiner och viss mark skulle användas för skötsel av både nötkreaturen och hästarna ändrade inte bedömningen. (MMD Nacka 20111222 mål nr P4129-11)
Byggnadens utformning och standard
Även byggnadens utformning och standard kan ha betydelse för om den är en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. I ett rättsfall konstaterade rätten att en byggnad som uppförts för fårskötsel, på grund av sin konstruktion, utformning och placering, inte kunde anses som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. Byggnaden var försedd med stora fönster som vette mot havet, hade lackat furugolv och var invändigt beklädd med panel. (RÅ 2000 ref. 7)
I ett annat fall hade standarden på ett ridhus betydelse för bedömningen. Ridhuset hade en plåtklädd järnkonstruktion av enkelt slag och saknade inredning förutom belysning. Bland annat med hänsyn till detta ansågs byggnaden vara en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1995 ref. 93)
Byggnadens standard tas även upp i följande fall:
- RÅ 1983 2:100 som handlade om såghus, och
- MMD Nacka 20111222, mål nr P 412911 som handlade om ett ridhus.
Kan en ekonomibyggnad vara till för flera fastigheter?
En bygglovsbefriad ekonomibyggnad kan användas av mer än en fastighet. Det finns två rättsfall där detta har tagits upp.
Det första rättsfallet berörde ett såghus. Sågningen skedde till viss del för eget bruk. Men den större delen av virket sågades åt andra skogsfastigheter eller för försäljning. Domstolen fann att sågningsverksamheten, med hänsyn till dess inriktning och dess relativt begränsade omfattning, inte räknades som ett självständigt företag. Byggnaden ansågs som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1983 ref. 2:100)
I det andra fallet var det fråga om en siloanläggning som användes för förvaring av spannmål från tre olika fastigheter. Domstolen konstaterade att bara för att en byggnad är till för flera fastigheter innebär det inte att verksamheten ska räknas som ett självständigt företag. Domstolen ansåg att silon vara en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (KR Göteborg 2011-04-29 mål nr 164410)
Kan en ekonomibyggnad innehålla övernattningsmöjligheter?
Generellt gäller att ekonomibyggnader endast är de byggnader som är omedelbart avsedda för de aktuella näringarna och driften av dessa. Detta har traditionellt inneburit att undantaget har använts för uppförande av byggnader för förvaring av exempelvis djur, spannmål och olika maskiner som krävs för driften av näringarna. Den rättspraxis som funnits tidigare har inte berört byggnader som används för övernattning. (jfr prop. 1947:131 sid. 166)
Kungl. Maj.ts proposition nr 131, prop. 1947:131 (på Sveriges riksdags webbplats)
Det finns numera ett rättsfall som handlar om övernattning i en ekonomibyggnad. Ärendet gällde en renvaktarstuga som var avsedd för övernattning. Frågan var om byggnaden var en sådan ekonomibyggnad som behövdes för att kunna bedriva rennäringsverksamhet. Stugan var 24 kvadratmeter och var av enkel beskaffenhet. Stugan innehöll två sängplatser. Byggnaden låg i anslutning till renskötselområdet och syftet med byggnaden var övernattning i samband med renskötseln. Domstolen ansåg att utifrån de särskilda förutsättningar som gäller för rennäringens bedrivande och att byggnaden behövdes för att kunna bedriva renskötselverksamhet, var den en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (MÖD 2016-11-09 mål nr P 2273-16)
Mål: P 2273-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Hur stor får ekonomibyggnaden vara?
Det finns ingen gräns i PBL för hur stor ekonomibyggnad som får byggas.
Hur många ekonomibyggnader får byggas?
Det finns inte något maximalt antal ekonomibyggnader angivet i PBL som får byggas.
Vilka krav gäller för ekonomibyggnaden?
Även om de flesta ekonomibyggnader varken kräver bygglov eller anmälan ska de uppfylla de krav i plan och bygglagstiftningen som gäller för dem.
Var får ekonomibyggnaden lokaliseras och placeras?
För bygglovsbefriade ekonomibyggnader finns inte några krav på avstånd till tomt eller fastighetsgräns. Det finns alltså inget specifikt mått från gräns som måste följas men de allmänna kraven på placering ska uppfyllas.
För byggnader som inte kräver lov eller anmälan gäller att de ska placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Eftersom ekonomibyggnader ofta är stora och ibland uppförs fristående från annan bebyggelse i landskapet är det särskilt viktigt att de placeras på ett lämpligt sätt med hänsyn till landskapsbilden.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Vid placering av ekonomibyggnader ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Detta krav blir framförallt aktuellt när ekonomibyggnaden placeras i närheten av annan bebyggelse. Eftersom ekonomibyggnader ofta är stora är det särskilt viktigt att hänsyn tas till detta krav.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Lokalisering och placering får inte ske så att byggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt. Det är viktigt att beakta detta krav vid val av placering. Ett exempel kan vara om ekonomibyggnaden ska användas för djurhållning och det kan finnas risk för att detta skapar olägenheter för någon närboende. Andra exempel på olägenhet kan vara buller från fläktar, fordon och maskiner.
9 §
Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
Hur ska ekonomibyggnaden utformas?
För byggnader som inte kräver lov eller anmälan gäller att de ska utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Eftersom ekonomibyggnader ofta är stora och ibland uppförs fristående från annan bebyggelse i landskapet är det särskilt viktigt att de utformas på ett lämpligt sätt. Det är viktigt att tänka på hur volym, material och färgval påverkar omgivningen.
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
Utformning får inte ske så att byggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt. Exempel kan vara skuggning eller förlorad utsikt.
9 §
Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
Vilka andra krav gäller för ekonomibyggnaden?
De utformningskrav och tekniska egenskapskrav som finns i plan- och bygglagstiftningen gäller även för ekonomibyggnad. Kraven får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Placeras byggnaden nära befintlig bebyggelse kan det exempelvis leda till att man behöver bygga på ett särskilt sätt på grund av brandkraven.
1 §
En byggnad ska
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
2 §
Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.
När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
5 §
Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de
1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och
2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.
De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.
Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.
6 §
Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 §
första stycket 8 gäller inte i fråga om
1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
2. ett fritidshus med högst två bostäder, och
3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Lag (2011:335) .
7 §
Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.
Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .
8 §
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Vid ändring av en befintlig ekonomibyggnad som har sådana värden innebär detta att byggnaden inte får förvanskas. Detta kan till exempel bli aktuellt om det görs en tillbyggnad till en befintlig ekonomibyggnad och hänsyn inte tas till den befintliga byggnadens proportioner, form, volym, materialval, utsmyckning eller färgsättning.
13 §
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på
1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.
En ändring av en ekonomibyggnad ska alltid utföras varsamt så att hänsyn tas till byggnadens karaktärsdrag och till byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
17 §
Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
Byggnader ska underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Underhållet av byggnaden ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Det kan till exempel handla om att använda ett visst fasad- eller takmaterial eller behålla en viss utsmyckning av fasaden. Om byggnaden är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska byggnaden underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .
Vad händer om ekonomibyggnaden inte har byggts enligt
kraven
Om en ekonomibyggnad bryter mot något krav i plan och bygglagstiftningen kan byggnadsnämnden ingripa. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.
5 §
En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .
Andra tillstånd kan krävas
Även om en ekonomibyggnad inte kräver bygglov kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara tillstånd eller anmälan för stor djurhållning eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.