Sammanfattning av 2026 års regionala bostadsmarknadsanalyser

Länsstyrelsernas regionala bostadsmarknadsanalyser ger en bild av utvecklingen på de regionala bostadsmarknaderna och visar både stora skillnader och gemensamma utmaningar mellan och inom länen. Bostadsmarknaden utvecklas olika i olika delar av landet och påverkas av bland annat befolkningsutveckling, arbetsmarknad, hushållens ekonomi, bostadsbeståndets sammansättning och förutsättningarna för bostadsbyggande.

Boverket ska enligt förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar stödja länsstyrelsernas arbete med att analysera bostadsmarknaderna samt sammanställa och analysera resultaten i de regionala analyserna. Länsstyrelsernas analyser utgör ett viktigt nationellt kunskapsunderlag och bygger bland annat på kommunernas svar i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät, tillsammans med andra relevanta källor.

I årets regionala analyser framgår att den trend som har setts de senaste åren fortsätter: fler kommuner bedömer att bostadsmarknaden är i balans eller har ett överskott, medan färre kommuner bedömer att det råder ett generellt underskott. Samtidigt kvarstår underskott i bland annat storstadsregioner, större arbetsmarknadsregioner, högskoleorter och turistområden. Även inom kommunerna kan skillnaderna vara stora, med fortsatt efterfrågetryck i centralorter och attraktiva lägen samtidigt som andra delar har svagare efterfrågan eller vakanser.

Att bostadsmarknaden bedöms vara i balans eller ha ett överskott innebär dock inte att bostadsbehoven är tillgodosedda. I många kommuner är den främsta utmaningen en bristande matchning mellan bostadsbeståndet och hushållens behov. Det kan finnas lediga bostäder samtidigt som det saknas bostäder med rätt läge, storlek, upplåtelseform, tillgänglighet eller boendekostnad. Skillnaden mellan behov och efterfrågan är central, eftersom många hushåll behöver en bostad men saknar möjlighet att efterfråga den på marknadens villkor.

Bostadsbyggandet har minskat tydligt jämfört med de byggintensiva åren under slutet av 2010-talet och början av 2020-talet. Höga produktions- och finansieringskostnader, restriktiva lånevillkor och hushållens begränsade betalningsförmåga är fortsatt betydande hinder. I många kommuner finns mark och planberedskap, men projekt påbörjas inte när de ekonomiska kalkylerna inte går ihop. När nyproduktionen är begränsad ökar betydelsen av att förvalta, renovera, tillgänglighetsanpassa och utveckla det befintliga bostadsbeståndet.

Förutsättningarna har förbättrats för vissa grupper i delar av landet, bland annat genom lägre efterfrågetryck och fler tillgängliga bostäder. Samtidigt kvarstår betydande svårigheter för hushåll med begränsade ekonomiska förutsättningar och för personer som står långt från den ordinarie bostadsmarknaden. Det gäller bland annat ungdomar, ensamstående med barn, personer med funktionsnedsättning, våldsutsatta och personer i hemlöshet. För att bostadsbehoven ska kunna tillgodoses krävs långsiktigt arbete för fler bostäder med rimliga boendekostnader, god tillgänglighet och villkor som gör det möjligt för fler hushåll att etablera sig och bo kvar.

Ta del av hela rapporten i Relaterad information.