När data blir samverkan i praktiken – Skaraborg visar vägen

Bild: Svensk modell

Den gemensamma karttjänsten för lediga tomter i Skaraborg blev ett tydligt exempel på hur öppna data kan skapa konkret nytta genom samverkan mellan kommuner. Projektet är också ett exempel på hur tydliga visualiseringar kan stärka samsyn, förenkla beslutsprocesser och skapa nya möjligheter för regional utveckling.

Effektiv samverkan genom gemensamma strukturer

I projektet Svensk modell för hållbar urban utveckling samlas myndigheter, kommuner och regioner för att dela erfarenheter, utmaningar och lösningar kopplade till hållbar samhällsutveckling. Två gånger om året arrangeras gemensamma träffar där deltagarna får möjlighet att inspireras av konkreta exempel och diskutera hur samverkan kan stärkas mellan olika aktörer.

I slutet av april 2026 stod Skaraborgs Kommunalförbund värd för vårens träff där de delade flera av sina intressanta projekt och erfarenheter av att skapa framgångsrikt samarbete mellan sina kommuner. Ett av de projekt som väckte särskilt intresse var arbetet med öppna data och den gemensamma karttjänst som nu gör det möjligt att samla och visualisera kommunernas lediga tomter.

Vid första anblick kan projektet beskrivas som en teknisk lösning för att tillgängliggöra information. Men i praktiken handlar det om något större: hur kommuner kan skapa effektiv samverkan genom gemensamma strukturer, standarder och visualiseringar som gör komplex information begriplig och användbar för fler.

Tydlig nytta skapade engagemang

En viktig framgångsfaktor verkar ha varit att nyttan blev tydlig för alla involverade redan från början. Kommunerna såg snabbt värdet i att tillsammans skapa en gemensam överblick över tillgänglig mark och bostadstomter – både för att stärka attraktiviteten i regionen och för att göra informationen mer lättillgänglig för invånare, företag och potentiella investerare.

När nyttan är konkret blir det också lättare att skapa engagemang och samsyn mellan olika organisationer. Projektet svarade mot ett gemensamt behov, där varje kommun samtidigt behöll ägandet över sin egen information men kunde bidra till en större helhet.

Nationella standarder förenklade samarbetet

En annan viktig framgångsfaktor var att arbetet kunde luta sig mot nationella standarder för öppna data. Det skapade en gemensam struktur för hur informationen skulle beskrivas och delas, vilket minskade behovet av speciallösningar och gjorde samarbetet både enklare och mer skalbart.

Att flera av kommunerna redan arbetade i plattformen EntryScape skapade också goda förutsättningar för att snabbt komma vidare i utvecklingen. När verktyg, arbetssätt och språk redan delvis är gemensamma blir tröskeln för samverkan betydligt lägre.

Projektet visar därmed något som många samverkansinitiativ brottas med: vikten av att inte börja från noll varje gång. Gemensamma standarder och etablerade plattformar gör att energi kan läggas på utveckling och innehåll i stället för på tekniska anpassningar och parallella lösningar.

Visualisering skapar samsyn

Projektet visar också den stora potential som finns i att visualisera data när många aktörer behöver samverka kring komplexa frågor.

Data i tabeller, dokument eller separata system kan vara svår att överblicka och tolka gemensamt. När samma information i stället visualiseras i en gemensam karta eller annan tydlig visuell struktur blir det lättare att skapa samsyn, förstå samband och föra konstruktiva dialoger.

Visualiseringar kan fungera som ett gemensamt språk mellan olika professioner och organisationer. Politiker, tjänstepersoner, näringsliv och invånare kan utgå från samma bild och därmed lättare diskutera prioriteringar, möjligheter och utmaningar.

Det handlar inte bara om kommunikation – utan också om beslutsstöd. Tydliga visualiseringar kan förenkla strategiska diskussioner, planeringsprocesser och i vissa fall även finansiella resonemang, eftersom komplex information blir mer konkret och tillgänglig.

När abstrakt data omvandlas till något visuellt och gemensamt skapas också bättre förutsättningar för tillit och samarbete. Alla ser samma sak, kan förstå helheten och relatera till samma underlag.

Kan inspirera till fler former av samverkan

Arbetet i Skaraborg visar också på potentialen i att samverka kring fler typer av öppna data framöver. De har redan börjat arbeta med att utökat kartan till att även visa ledig verksamhetsmark och etableringsytor, en listan för potentiella utvecklingsområden kan göras lång. Det skulle exempelvis kunna handla om:

• kultur- och fritidsutbud,
• mobilitetslösningar,
• energi- och klimatinformation,
• trygghets- och tillgänglighetsdata,
• naturvärden och rekreationsområden.
• hållbarhetsindikatorer och sociala värden.

När information delas i gemensamma strukturer kan kommuner skapa mellankommunala helhetsbilder som blir betydligt mer användbara än många separata lokala lösningar.

Det öppnar också för nya typer av innovation och tjänsteutveckling, där företag, organisationer och invånare kan använda data på nya sätt.

– Det här är en start på ett större samarbete kring digital information. Vi ser stor potential att utveckla tjänsten med fler datakällor framöver – till exempel kulturutbudet i Skaraborg, säger Hanna Asp, strateg på Skaraborgs Kommunalförbund och en av dem som hållit ihop arbetet.

Projektet är därmed inte bara ett exempel på hur öppna data kan skapa konkret nytta här och nu. Det visar också hur gemensamma standarder, tydlig visualisering och praktisk samverkan kan bli viktiga byggstenar i framtidens hållbara samhällsutveckling.

Vill du läsa mer om Skaraborgs arbete med den gemensamma kartan hittar du fler artiklar här:

• Lediga tomter i Skaraborg
• Från data till karta – Skaraborgs gemensamma karttjänst
• Ny karta visar alla Skaraborgs lediga tomter för bostäder