Många högskolekommuner anger överskott för studenter

Det är 13 av landets 38 högskolekommuner som bedömer att det råder överskott på bostadsmarknaden för studenter vid högskola eller universitet i bostadsmarknadsenkäten 2025. I förra årets enkät ökade antalet kommuner som anger överskott kraftigt och årets resultat ligger kvar på ungefär samma nivå. Trenden de senaste åren har varit att färre kommuner uppger underskott för studenter men i år ökar antalet kommuner som bedömer underskott med en kommun. 

Underskott för studenter i 16 av 38 högskolekommuner

De senaste årens trend har varit att antalet högskolekommuner som uppger underskott för studenter minskat något för varje år. I år bryts trenden och i stället har antalet kommuner som uppger underskott ökat med en kommun. Det är 16 av de 38 högskolekommunerna som uppger att det råder underskott på bostadsmarknaden för studenter. Underskottet är störst i de åtta högskolekommuner som ingår i storstadsregionerna. Sju av dessa kommuner uppger att det råder underskott för studenter. En kommun i Storstockholm har svarat att frågan inte är aktuell.  

Över hälften av högskolekommunerna (21) bedömer att det råder balans eller överskott för studenter, varav de flesta (13) bedömer överskott. Bland de kommuner som anger överskott är de flesta högskolekommuner med mer än 75 000 invånare (10 av 13). Antalet kommuner som bedömer överskott har minskat med en kommun sedan förra året, men nivån är fortsatt hög jämfört med tidigare år. Jämfört med 2023 års enkät är det nästan dubbelt så många kommuner som bedömer överskott i år. Några av högskolekommunerna som har uppgett överskott på bostadsmarknaden för studenter nämner att de upplever minskad efterfrågan på studentbostäder sedan pandemin, till exempel på grund av att fler studerar på distans. 

När det gäller antalet kommuner som bedömer balans på bostadsmarknaden för ungdomar är det samma antal som förra året (8).

Högskolekommunernas svar på läget för studenter 2017–2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017–2025, Boverket. Illustration: Boverket

Studenters situation på bostadsmarknaden är också relevant utanför högskolekommunerna

Totalt sett, inklusive de 38 högskolekommunerna, har 145 kommuner gett en bedömning på frågan ”Hur bedömer ni läget för studenter på bostadsmarknaden i kommunen?”. Bland de övriga kommunerna har 138 svarat att frågan inte är aktuell för kommunen och sju kommuner har inte besvarat frågan. Jämfört med förra året är det sex fler kommuner som uppger att frågan inte är aktuell för dem.

Läget på bostadsmarknaden är snarlikt förra årets resultat. Det är 53 av 145 kommuner som bedömer underskott på bostadsmarknaden för studenter, 66 som bedömer balans, och 27 som bedömer överskott. Jämfört med förra året är det två färre kommuner som bedömer underskott, två färre som bedömer balans, och fyra fler som bedömer överskott. 

Av de kommuner som inte är klassificerade som högskolekommuner uppger 37 av 109 kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden för studenter, vilket är en minskning med tre kommuner sedan 2024. Flest kommuner (58) uppger balans och 14 kommuner uppger överskott. 

Underskottet beror främst på ett generellt underskott på bostäder

Det är fortsatt många kommuner som bedömer att underskottet på bostäder för studenter beror på att det finns ett generellt underskott på bostäder. Av de totalt 53 kommuner som bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden för studenter uppger 33 kommuner detta som skäl, vilket är ungefär lika många som i förra årets enkät. En nästan lika vanlig orsak, som 31 kommuner anger, är att det finns för få bostäder som är särskilt avsedda för studenter. Vidare är det 29 kommuner som anger att lediga bostäder är för dyra för studenter, 22 kommuner anger att det finns för få små lediga bostäder och 12 kommuner lyfter att lediga bostäder ligger i områden som inte är attraktiva för studenter. 

Vad beror underskottet för studenter på? Kommunernas svar i procent. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

48 kommuner anger att de har lediga studentbostäder under hela året eller delar av året

I årets bostadsmarknadsenkät är det 80 kommuner som har svarat ja på frågan om det finns särskilda studentbostäder i kommunen, vilket är en ökning med åtta kommuner från förra året. Det är 48 av dessa kommuner som uppger att det är många studentbostäder lediga under hela eller delar av året, vilket är 12 fler än förra året. Flera kommuner har stor efterfrågan på studentbostäder vid terminsstart, framför allt inför höstterminen. Under våren och sommaren är efterfrågan betydligt lägre. 

Det är 28 kommuner som har svarat att det finns många studentbostäder lediga för uthyrning under hela året. Av dessa 28 kommuner är 12 högskolekommuner, varav de flesta (9) även uppger att det råder överskott på bostadsmarknaden för studenter. Ytterligare 20 kommuner uppger att det finns många studentbostäder lediga under delar av året, varav 16 är högskolekommuner.

Kommunerna förväntar att antalet påbörjade studentbostäder ökar något under 2024–2025

I 2024 års bostadsmarknadsenkät var det en betydlig minskning i det förväntade antalet påbörjade studentbostäder under de kommande två åren. Från att 26 kommuner gemensamt förväntade sig att totalt fem 300 studentbostäder skulle påbörjas i 2023 års enkät sjönk förväntningarna i 2024 års enkät till att 14 kommuner gemensamt förväntade sig ett påbörjande av knappt 2 600 studentbostäder. 

I årets enkät syns återigen en viss vändning i förväntningarna. Det är i år 13 kommuner som gemensamt förväntar sig att strax under 3 200 bostäder kommer att påbörjas under 2025 och 2026. Strax över 1 300 bostäder förväntas påbörjas under 2025 och ungefär 1 900 bostäder förväntas påbörjas under 2026. 

Statistikmyndigheten SCB, som inhämtar uppgifter från lägenhetsregistret, anger att det totalt fanns cirka 115 000 studentbostäder i landet år 2023. Tidigare år har även Bostadsmarknadsenkäten frågat kommuner om hur många särskilda studentbostäder som finns i kommunen, men i år har den frågan utgått. 

Studentbostäder i statistikdatabasen (på SCB:s webbplats)

Flest studentbostäder förväntas tillkomma i Storgöteborg och Storstockholm

Storgöteborg och Storstockholm står tillsammans för mer än hälften av studentbostäderna (1 700) som förväntas påbörjas under 2025–2026. Därefter förväntas flest studentbostäder i större högskoleorter med mer än 75 000 invånare (strax över 700) och i Stormalmö (strax under 700). Precis som förra året förväntas flest studentbostäder påbörjas i Göteborgs stad. De fem kommuner där flest studentbostäder förväntas påbörjas (Göteborg, Lund, Stockholm, Skellefteå, och Huddinge) tillhör olika kommungrupper och står tillsammans för ett förväntat påbörjande av cirka 2 600 studentbostäder. 

I flera kommungrupper syns en ökning jämfört med förra året gällande antalet studentbostäder som förväntas påbörjas under den kommande tvåårsperioden. Ökningen är speciellt stor i Stormalmö, där strax under 700 bostäder förväntades påbörjas 2025–2026 jämfört med förväntningen om 200 bostäder under 2024–2025 i förra årets enkät.  I årets enkät är det dock inga studentbostäder som förväntas påbörjas i mindre högskoleorter med färre än 75 000 invånare. Detta är en skillnad från förra året då det totalt förväntades 160 bostäder i denna kommungrupp, och vilket även då var en stor minskning från förväntningarna om 1 000 påbörjade bostäder i 2023 års enkät.   

Studentbostäder förväntas även utanför högskolekommunerna

Värt att notera är att även kommuner som inte räknas som högskolekommuner eller tillhör storstadsregionerna förväntar sig att det kommer påbörjas studentbostäder. Tre kommuner (Leksand, Klippan och Vetlanda) förväntar sig att det kommer att påbörjas sammanlagt 37 studentbostäder 2025–2026. Dessa kommuner klassas inte som högskolekommuner enligt bostadsmarknadsenkätens definition.

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.