Rådet har lämnat förslag på delmål och indikatorer för hållbar stadsutveckling

Rådet för levande städer har till Regeringskansliet redovisat sitt uppdraget om delmål och indikatorer för uppföljning av det nationella målet för stadsutveckling. Förslaget syftar till att skapa en tydligare struktur för uppföljning av hur Sveriges städer och tätorter utvecklas mot levande, trygga och robusta livsmiljöer – där människor trivs och vill vistas.

Delmål för levande och trygga städer

När regeringen i januari 2025 beslutade om den nationella strategin för levande och trygga städer gav de också Rådet för levande städer ett förnyat uppdrag. I uppdraget ingick att sommaren  2026 lämna en delredovisning till Regeringskansliet. Delredovisningen ska innehålla förslag till delmål för det nationella målet för stadsutveckling och förslag till indikatorer för uppföljning. 

Förslagets indikatorer ska kunna knytas till budgetprocessen och således vara uppföljningsbara årligen. En bredare portfölj av indikatorer ska fungera för uppföljning av strategi för levande och trygga städer. Förslaget ska baseras på befintliga indikatorer och statistik. 

Utifrån strategins 13 fokusområden har rådet formulerat sex förslag till delmål med tillhörande indikatorer för uppföljning. Föreslagna aggregerade indikatorer syftar till att ge en övergripande nationell bild. De är inte avsedda för att jämföra enskilda städer och tätorter, utan för att belysa den samlade utvecklingen och de gemensamma utmaningarna på systemnivå.

Strategi för levande och trygga städer (på Regeringskansliets webbplats)

Attraktiva och väl gestaltade städer

Svenska städer och tätorter ska utvecklas utifrån lokala förutsättningar och befintliga värden.

Exempel på indikator: Skyddad bebyggelse (Boverket).

Levande centrum med varierat utbud

Svenska städer och tätorter ska ha levande centrum med ett varierat handels- och kulturutbud, där näringsliv och civilsamhälle deltar i utvecklingsarbetet.

Exempel på indikator: Medborgarnas syn på bibliotek, kulturliv och mötesplatser (SCB).

Bebyggelse- och grönstruktur som främjar rörelse och trygghet
Svenska städer och tätorter ska ha en struktur som främjar rörelse och aktivitet för alla åldrar och upplevs som trygga och tillgängliga dygnet runt.

Exempel på indikator: Upplevd otrygghet utomhus sent på kvällen (Brå).

Variation av bostäder med god tillgång till grönska

Städer och tätorter ska erbjuda en variation av bostäder med god tillgång till grönska, vilket främjar de boendes livskvalitet.

Exempel på indikator: Ansträngd boendeekonomi (Boverket).

Klimatanpassade städer med robusta försörjningssystem

Svenska städer och tätorter ska säkerställa viktiga samhällsfunktioner, vara klimatanpassade och främja urbana ekosystemtjänster.

Exempel på indikator: Antal elavbrott, timmar, procent och antalet berörda (Energimyndigheten)

Hållbara resor, transporter och energianvändning

Städer och tätorter ska ha strukturer som främjar hållbara och robusta resor, transporter och energianvändning.

Exempel på indikator: Befolkning i kollektivtrafiknära läge (Boverket).

Utmaningar och luckor i uppföljningen

Rådet har i arbetet med uppdraget identifierat stora luckor i befintliga data och statistik, vilket gör det svårt att följa upp målet för stadsutveckling fullt ut. En kvalitativ analys av indikatorerna är även nödvändig för att förstå vem som gynnas och vem som missgynnas av stadsutvecklingen.

”Att följa upp och utvärdera målet för stadsutveckling är komplext. Det handlar inte bara om att svara på om vi når våra mål, utan också om att förstå vem som gynnas och vem som missgynnas när staden utvecklas”.

Flera pågående arbeten kan dock komma att förbättra uppföljningen av målet för hållbar stadsutveckling. Exempelvis arbetet med Naturrestaureringsförordningen och utveckling av datainsamling för skador och förluster inom Sendairamverket.

Samordning med miljömål

Målet för stadsutveckling har tydliga kopplingar till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och de tre etappmålen för hållbar stadsutveckling. Uppföljningen av stadsutvecklingsmålet skulle därför kunna samordnas och vidareutvecklas med relevanta delar av miljömålsuppföljningen.