Fuktrisker med träregelväggar som har en uteluftsventilerad luftspalt
Erfarenheter av träregelväggar
Med tiden har både konstruktion och användning av byggnader förändrats, vilket har påverkat fuktriskerna med träregelväggar på olika sätt.
Exempel på risker som förekommit i träregelväggar
Sverige har en lång tradition av att bygga ytterväggar med en stomme av trä. Utformningen har ändrats genom åren och exempel på olika utformningar är stommar byggda av timmer, stolpar eller plank. I början av 1940-talet förändrades utformningen av trästommen, när man började bygga med tunnare virke och med mer isoleringsmaterial mellan träreglarna. Det som kan liknas vid dagens träregelväggar började ta form.
I takt med att väggarnas isoleringsförmåga förbättrats har ytterväggens utsida blivit allt kallare, vilket gör den känsligare för regninträngning. Det regnvatten som läcker in tar dessutom längre tid att torka ut. Det har inneburit att tvåstegstätade lösningar är nödvändiga för att uppnå en fuktsäker vägg.
Mycket har förändrats
I tabellen nedan kan du se exempel på olika förändringar som har skett, varför de gjordes och hur de har påverkat risken för fuktskador. Tabellen är inte fullt ut kronologisk och vissa förändringar finns parallellt över tid.
| Vad förändrades? | Varför gjordes förändringen? | Hur påverkades risken för fuktskador negativt? | Hur påverkades risken för fuktskador positivt? |
| Väggens isoleringsförmåga har ökat successivt genom åren. | För att energieffektivisera och öka komforten. | Ökad isolertjocklek innebär att mindre värme läcker ut i ytterväggen, vilket gör att väggens yttre delar blir kallare och därmed fuktigare. Det ökar vikten av god luft- och ångtäthet på väggens insida, vilket förhindrar att fuktig inomhusluft fuktar upp konstruktionen. | Ingen påverkan. |
| Träpaneler började målas med akrylatfärg. | För att en ny produkt hade lanserats på marknaden. | Akrylatfärgen kräver alkydoljegrundfärg, vilket inte alltid användes. Det gjorde att träpanelen fuktades upp kraftigt av regn. Väggar utan luftspalt hade svårt att torka ut och rötskador uppstod. | Ingen påverkan. |
| Träregelväggar började byggas med enstegstätade putssystem. | För att det var en enkel byggmetod. | Fasaden visade sig vara känslig mot olika typer av skador som gjorde att regn tog sig in i väggen, vilket ledde till omfattande fuktskador i den typen av ytterväggar. | Ingen påverkan. |
| Befintliga väggar försågs med invändig tilläggsisolering. | För att energieffektivisera och öka komforten. | Yttersidan blev kallare och fuktigare, vilket ökade risken för fuktskador. | Ingen påverkan. |
| Väggar började uppföras med invändiga skivmaterial samt luft- och ångtätande skikt. | För att förbättra luft- och diffusionstäthet. |
Luftläckage koncentrerades till dåliga montage. Byggfukten fick svårare att torka ut inåt. |
Den ökade lufttätheten minskade ång- och lufttransporten ut i ytterväggen. |
| Impregnerat virke med klorfenoler började användas i exempelvis syllar. | För att undvika röta. | Det impregnerade virket kan orsaka lukt som i sin tur kan påverka inomhusmiljön. | Ingen påverkan. |
| Lufttätande skikt börjar tätas med tejp. | För att öka lufttätheten. | Ingen påverkan. | Den ökade lufttätheten minskade lufttransporten ut i ytterväggen. |
| Syllar och reglar ersattes med stålreglar. | För att öka fuktsäkerheten. |
När stålsyll kombinerades med träreglar kunde stålsyllen fyllas med vatten och träregeln uppfuktas i ändträet om inte träregeln distanserades från syllen. Det blev svårare att få lufttätt i nederkantvägg. |
Fuktkänsliga träreglar undveks. |
| Obruten isolering började användas utanpå träregelstommen. | För att energieffektivisera, minska köldbryggor och förbättra fuktförhållanden för träreglarna. | Ger mer komplicerade anslutningsdetaljer kring fönster, vilket gör det svårt att uppnå tillräcklig täthet. | Träregelstommen försattes i ett varmare och torrare klimat. |
Så ser riskerna ut för träregelvägg i dag
Även i dag finns många risker att hantera med en träregelvägg. Tvåstegstätade lösningar är nödvändiga, eftersom regntäthet är viktig och krävs i skarvar, materialmöten och genomföringar. Dagens väggar har en så god isoleringsförmåga att de yttre delarna av väggen är kalla, vilket gör att eventuell uppfuktning kan ta tid att torka ut. Det gör att små brister i utformning och utförande får stor betydelse. Det är därför viktigt att riskvärdera, så att alla väsentliga fuktrisker hanteras.
Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”