Handlingsplan för trygghet i stadsmiljön, Helsingborgs stad

Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs stad har sedan 2016 arbetat aktivt med att bygga en organisation kring trygghetsfrågor. Handlingsplanen ”Trygghet i stadsmiljön 2018-2023” är framtagen av ett interdisciplinärt team och innehåller strategier och metoder för hur stadsbyggnadsförvaltningen ska arbeta med olika insatser för att förbättra tryggheten i Helsingborg.

Behovet

Återkommande mätningar från polisen och Helsingborgs stad visade att otryggheten i staden ökade. Helsingborgs stad arbetade sedan tidigare med bland annat trygghetsvandringar, men 2016 såg stadsbyggnadsförvaltningen ett behov av att ta ett helhetsgrepp kring trygghetsfrågan för att bättre kunna möta rådande samhällsutmaningar, som exempelvis utanförskap och segregation, i stadsbyggnadsprocessen.

Målbilden

Målet var att ta fram en handlingsplan med verktyg för hur stadsbyggnadsförvaltningen kan arbeta med tryggheten i stadsmiljön. Handlingsplanen ska hållas aktuell genom årliga nulägesanalyser (se vidare under rubriken Samordning/samverkansmodell), och ge utrymme både för beprövade fysiska åtgärder i kombination med sociala insatser och nya, ibland okonventionella, metoder.

Handlingsplanen syftar till att öka tryggheten för alla som vistas i Helsingborgs stadsmiljöer, på den mark som stadsbyggnadsförvaltningen har rådighet över.

Skeden i samhällsbyggnadsprocessen där insatser gjorts

Handlingsplanen omfattar såväl omvandlings- och utbyggnadsområden som befintliga miljöer, och berör detaljplanering liksom byggnations- och förvaltningsskedet.

Samordning/samverkansmodell

Teamet som arbetar med trygghetsfrågor på stadsbyggnadsförvaltningen, och som har tagit fram handlingsplanen, består av en landskapsarkitekt (specialiserad på ljusdesign), en stadsmiljöstrateg (utbildad urban designer) och en samhällsplanerare (utbildad kulturgeograf). Kompetensmässigt kompletterar de varandra och kan bevaka olika perspektiv i trygghetsfrågan i samarbete med andra förvaltningar inom kommunen.

Handlingsplanen är ett levande dokument. Grunden i arbetet är att ta fram en nulägesanalys, som uppdateras årligen och som kopplas direkt till olika typer av fysiska insatser. Nulägesanalysen genomförs i huvudsak med hjälp av två olika metoder: den årligen återkommande trygghetsturnén och en digital trygghetskarta. Utöver det hämtas även expertsynpunkter in via diskussioner om trygghetsfrågor i stadens olika nätverk. Trygghetsturnén genomförs tillsammans med representanter från polisen, Räddningstjänsten, övriga kommunala förvaltningar, fastighetsägare, förvaltare och andra lokala aktörer. Det är ett undersökande och observerande arbete med syfte att lyssna in och kartlägga var medborgarna anser att det behövs kommunala insatser för att öka tryggheten. Under turnén, som varar i två veckor, besöks ett tiotal platser i staden, varav ungefär en tredjedel av platserna återkommer år efter år. Genom att föra en dialog kring tryggheten med medborgarna i de olika områdena får teamet lokal kunskap som ligger till grund för hur vidare trygghetsinsatser planeras. Inbjudan sker via utskick av vykort till alla hushåll och till olika nätverk och ideella föreningar i de aktuella områdena för trygghetsturnén, samt via pressutskick och sociala medier.

Vid genomförandet av dialogen står dialoggruppen på en central plats med en karta över området. Synpunkter som framkommer sammanställs sedan och visualiseras på kommunens digitala, interaktiva karta ”Tryggare platser”. Trygghetskartan fungerar som en plattform för trygghetsfrågor på kommunens hemsida, där invånarna kan få information om vilka åtgärder som planeras och vad som nyligen genomförts.  Kartan ger även möjlighet att lämna sin egen upplevelse av tryggheten på en plats, och att komma med förslag på trygghetsskapande åtgärder.

Fysiska åtgärder

Trygghetsteamets arbete resulterar både i långsiktiga och i tillfälliga fysiska åtgärder, och är bland annat baserade på inkomna kommentarer från helsingborgarna. Nyligen har förändringar gjorts exempelvis på Furutorpsplatsen i södra Helsingborg, där det framgick av trygghetsturnén och trygghetskartan att många invånare upplevde otrygghet.  En rad tillägg som bjuder in till möten och aktivitet, och som ska locka olika sorters besökare under olika tider på dygnet till parken, har byggts: lekplatser, ett utegym, en grillplats, ett långbord och olika planteringar. Belysningen har förbättrats, dels med identitetsskapande belysning i körsbärslunden där långbordet står, och med 72 nya strålkastare fördelat på 12 master, i vilka det även integrerats 18 övervakningskameror. Fyra av kamerorna är så kallade PTZ-kameror som kan styras från polisens telefoner. Åtgärderna i kombination med sociala insatser har fått fler att använda parken mer.

Trygghetsskapande insatser har också gjorts i stadsdelen Drottninghög i nordöstra Helsingborg, där det vid upprepade mätningar visat sig att området upplevdes otryggt och där det under trygghetsturnén framkommit önskemål om förbättrade grönstrukturer, gångstråk och belysning. Gång- och cykelvägen förbi skolan kompletterades med ny belysning och en av de boende särskilt utpekad gångtunnel rustades upp med hjälp av belysning och färg. Nya platser för lek, umgänge och odling skapades runt om i området tillsammans med en landskapsarkitekt. Parallellt med dessa åtgärder renoverade fastighetsägaren i området sina fastigheter och gårdar efter en boendedialog i egen regi. 

Mätning/utvärdering

För att utvärdera effekten av de fysiska åtgärderna, arbetar kommunen i flera led. Dels utförs vid varje projekt en så kallad nollmätning innan arbetet påbörjas, för att ha en utgångspunkt att jämföra med senare. Vidare görs platsobservationer och intervjuer som komplement till trygghetsturnéns dialoger. På Furutorpsplatsen har tryggheten ökat påtagligt efter de fysiska åtgärderna enligt mätningar gjorda av Helsingborgs stad och intervjuer gjorda av en konsult.

Svårigheter

Trygghetsteamet på stadsbyggnadsförvaltningen (som består av tre personer) upplever att det är en utmaning att hinna mäta och utvärdera effekterna av de olika insatserna. Mätningarna tar mycket tid i anspråk, och för att förstå vilken insats som gett en viss effekt, krävs en djupare och mer lokalt förankrad analys. Arbetet kräver en bred samverkan och även om det finns en tydlig budget för teamets arbete, innebär det inte alltid att andra tjänstepersoner som berörs får resurser för att medverka.

Lärdomar

En förutsättning för Helsingborgs trygghetsarbete är att det har funnits en tydlig och riktad årsbudget, vilket möjliggjort att tre personer från stadsbyggnadsförvaltningen har haft beslutsmandat och kunnat arbeta heltid med fokus på trygghetsfrågor. En förutsättning för att arbeta bredare och mer långsiktigt med flera trygghetsskapande faktorer parallellt – fysiska såväl som sociala åtgärder - är att det finns en ansvarig part som har överblick och helhetssyn. Här kan stadsledningsförvaltningen (SLF), eller motsvarande, bli en paraplyorganisation med huvudansvaret i kommunen. Att bilda nätverk mellan stadens förvaltningar, näringslivet och polisen är ett bra sätt att snabbt kunna få ut information till alla parter.

Det kan vara pedagogiskt att göra små, temporära åtgärder på en plats för att öka tryggheten redan under tiden som ett större projekt tar form. Det signalerar till dem som bor och verkar i området att en förändring är på gång, även om den tar tid. Dock behövs ett driftsperspektiv på det som görs, så att kommunen kan vara uthållig och arbeta med långsiktiga insatser som komplement till de temporära. Det är också viktigt att det finns medel avsatta för akuta och direkta insatser i nära anslutning till en trygghetsvandring eller ett dialogtillfälle. Den typen av insatser sänder ut signaler om att kommunen eller fastighetsägaren verkligen lyssnar och bygger upp förtroende från invånarna.