Bostadsförmedling, förtur och service

I en del kommuner finns det en kommunal bostadsförmedling som förmedlar bostäder till anslutna bostadsbolag, men i de flesta kommuner får den bostadssökande själv söka bostad hos respektive bostadsbolag.

Antalet kommunala bostadsförmedlingar är kvar på samma nivå

Det finns inget enhetligt system för att söka bostad i Sverige. Det betyder att fastighetsägare och bostadsföretag har stor frihet att själva avgöra vilka villkor som ska gälla för hyreskontrakt och förmedling av lediga bostäder. Uthyrningsvillkoren kan skilja sig mycket åt mellan olika bostadsbolag. Det gäller också för fastighetsägare som är anslutna till en bostadsförmedling; det finns inga krav på att de ska ha gemensamma uthyrningsvillkor.

Antalet kommunala bostadsförmedlingar har varit ungefär detsamma under de senaste åren. Det finns i dag 7 stycken: i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Sigtuna, Kungsbacka och Växjö. Sigtuna har den senast tillkomna bostadsförmedlingen, den öppnade i början av 2020. Luleå hade tidigare en bostadsförmedling men den är nu nedlagd och kön har övergått till det kommunala bostadsbolaget. 21 kommuner i de 3 storstadsregionerna samt Uppsala län uppger att allmännyttan i länet är ansluten till en annan kommuns kommunala bostadsförmedling.

4 kommuner uppger att de överväger att inrätta en kommunal bostadsförmedling: Värmdö, Norrtälje, Grästorp och Sundsvall medan 1 kommun, Skövde, överväger att ansluta sig till en annan kommuns bostadsförmedling.

De flesta kommuner har en egen kö för allmännyttan

Det vanligaste sättet att söka bostad är dock direkt hos bostadsbolagen, oavsett om de är kommun- eller privatägda. Det stora flertalet kommuner, 239 stycken, svarar att det kommunala bostadsbolaget har en egen kö. Det är samma antal som förra året, då frågan dock avsåg allmännyttan i kommunen. Många kommuner (172) har också en lista med hyresvärdar på sin webbplats, en ökning med 4 kommuner jämfört med förra årets bostadsmarknadsenkät.

Antalet kommuner som hänvisar till privata, digitala plattformar eller annonsplatser för uthyrning av bostäder har ökat från 50 till 79 i årets enkät. 15 kommuner har angett att de har ett samarbete med privata, digitala plattformar.

Det är bara 4 kommuner som uppger att de inte har någon service eller information för dem som söker bostad i kommunen. Det är samma antal som förra året, dock har några kommuner som svarade så i förra enkäten fallit ifrån och nya kommit till. Det är också en tolkningsfråga vad man ska lägga in i begreppet service: till exempel har 3 av kommunerna ett kommunalt bostadsbolag.   

Möjligt att ansöka om förtur i drygt hälften av kommunerna

I drygt hälften av kommunerna (160) finns det möjlighet att ansöka om förtur till bostad. Det är en ökning med 5 kommuner sedan förra året. 122 kommuner svarar att det inte finns någon sådan möjlighet, också det ett antal som ökat något jämfört med förra årets bostadsmarknadsenkät då siffran var 119. Det är 8 kommuner som inte har besvarat frågan. De kommuner som svarat nej på frågan återfinns bland samtliga kommungrupper, men storstadskommunerna är överrepresenterade med 34 svar.

Det vanligaste sättet är att ansökan om förtur går via det kommunala bostadsbolaget, vilket 123 kommuner angett. Men frågor om förtur kan hanteras också av kommunerna själva, något 47 kommuner angett. Ofta är det samma instans som också tar ställning till om förtur ska beviljas, men inte nödvändigtvis. Beroende på förtursgrund kan behovet behöva styrkas med intyg från läkare, psykolog, kurator, socialsekreterare eller liknande, något 97 kommuner svarat. Av de kommunala bostadsförmedlingarna är det bara Stockholms bostadsförmedling som hanterar och beviljar ansökningar om förtur, men då enbart ansökningar från personer som är och varit bosatta och folkbokförda i Stockholms stad sedan minst två år tillbaka.

Av de kommuner där det finns möjlighet att ansöka om förtur till bostad har 11 kommuner angett att de inte har använt sig av möjligheten alls. Den siffran ligger på ungefär samma nivå som de närmast föregående åren.

Vilka har fått förtur till bostad och hur många har fått det?

Liksom tidigare år är det de så kallade näringslivsförturerna som flest kommuner anger som grund till att ett hushåll fått förtur till bostad. Näringslivsförtur är när förtur till bostad beviljas personer som fått arbete i kommunen och bor utom pendlingsavstånd. I år svarar 85 kommuner att de gett förtur till bostad av det skälet, en minskning med 5 kommuner jämfört med förra året. Personer med sociala skäl och kvinnor utsatta för våld av närstående har fått förtur till bostad i 57 respektive 56 kommuner och personer med lättare funktionsnedsättning i 50 kommuner. Andra personer/hushåll i behov av skyddat boende har fått förtur i 31 kommuner. 

Därefter följer hemlösa och hushåll som av ekonomiska skäl behöver flytta till en billigare bostad, dessa grupper har fått förtur till bostad i vardera 26 kommuner. Hushåll som på grund av separation behöver ny bostad har fått förtur i 23 kommuner och trångbodda familjer har fått förtur till bostad i 14 kommuner.

Vilka har fått förtur?

Sammanställning av resultaten i tidigare års bostadsmarknadsenkäter, när det gäller skäl för förtur till bostad. Diagrammet visar endast de frågor som varit med i Bostadsmarknadsenkäten samtliga år 2016–2023. Observera att det under rubriken ”andra förtursgrunder” kan finnas skäl som kommit med som alternativ i senare års enkäter, som personer utsatta för våld av närstående.

Det är osäkert hur många bostäder som har fördelats med förtur

Det är 116 kommuner som har svarat på frågan om hur många bostäder som fördelades till bostadssökande genom förtur under år 2022. Det totala antalet bostäder som fördelats med förtur i dessa kommuner ligger på knappt 2 700, vilket är på ungefär samma nivå som förra året (det exakta antalet gick inte att ta fram, då en hel del kommuner angav antalet till ”färre än 10”, ”fler än 10” och liknande). Antalet torde dock ligga betydligt högre, då många kommuner som svarat att de lämnat förtur till olika grupper av hushåll under 2022 inte besvarat frågan om hur många det handlade om. Av de kommuner som angett hur många hushåll som fått förtur till bostad har flest antal förturer – 392 – beviljats i Göteborg, följt av 165 i Örebro, 152 i Sundsvall och 119 i Luleå. 

En ytterligare osäkerhet i hur många bostäder det verkligen handlar om som fördelats med förtur är att det är oklart om kommunerna räknat in förturer till bostäder reserverade för särskilda grupper (det kan till exempel handla om bostadssociala kontrakt eller bostäder till andra utsatta grupper eller nyanlända). Många kommuner har också möjlighet att ge andrahandskontrakt för lägenheter som kommunen har förstahandskontrakt på. Den som får ett sådant andrahandskontrakt kan ibland ha möjlighet att överta kontraktet efter en tid. Läs mer om detta här:

Kommunernas särskilda boendelösningar

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.