Bostäder med gemensamma delar
Bostäder kan göras med delar som är gemensamma för flera bostäder. Reglerna skiljer sig lite åt beroende på om det är bostäder för en person eller andra bostäder.
Bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen
För en grupp bostäder avsedda för en person får funktionerna daglig samvaro, matlagning, måltider och personhygien finnas i gemensamma delar. Det kan vara vissa av dessa funktioner som delas, eller alla. Studentbostäder är ofta bostäder av denna typ, exempelvis så kallade korridorboenden.
Om man väljer att ha gemensamma hygienrum får inte fler än tre enskilda bostäder dela på varje hygienrum. Hygienrum ska vara placerade i gemensamma utrymmen i nära anslutning till de enskilda bostäderna, och de ska finnas på samma plan som bostäderna.
Om inredning och utrustning för matlagning sammanförs till gemensamma utrymmen får upp till 12 enskilda bostäder dela den. Det kan vara hela funktionen som flyttas ut från den enskilda bostaden till gemensamma delar, eller delar av den.
Studentbostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen kan byggas med mindre boarea än motsvarande vanliga bostäder. För studentbostäder skiljer sig själva grundkraven i den enskilda bostaden från vanliga enpersonsbostäder om högst 35kvm. Exempel på skillnad är att utrymme för sömn och vila inte behöver ha plats för medhjälpare vid sängens bortre sida. Den enskilda bostaden kan därför byggas mindre och det innebär att den sammanlagda boarean för studentbostäder med gemensamma utrymmen blir mindre än för motsvarande vanliga bostäder.
Studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 ska utformas med hänsyn till sin storlek.
I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 m2 får utrymmena för funktionerna
- a) daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara, och
- b) daglig samvaro, sömn och vila, samt måltider överlappa varandra helt eller delvis. (BFS 2016:6).
- a) utrymmet för inredningslängden för matlagning vara minst 1,40 meter brett,
- b) utrymmet för inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett, och
- c) platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred.
- a) inredningslängden för matlagning vara minst 1,40 meter bred, och
- b) inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter bred.
För en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får de enskilda bostädernas rum för personhygien, matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna.
För en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får dessutom de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna.
Gemensamma delar av bostaden för personhygien ska finnas i nära anslutning och på samma plan som de enskilda bostäderna.
Varje rum för personhygien får högst delas av tre enskilda bostäder avsedda för en person.
Gemensamma delar av bostaden för matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider ska finnas i nära anslutning till de enskilda bostäderna.
Gemensamma delar av bostaden med inredning och utrustning för matlagning som ersätter motsvarande funktioner i de enskilda bostäderna får inte delas av fler än tolv enskilda bostäder avsedda för en person.
Avsnitt 3:227 gäller inte för bostäder avsedda för personer med nedsatt funktionsförmåga enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. (BFS 2016:6).
Allmänt råd Regler om bostäder om högst 35 m2 finns i avsnitt 3:224. Regler för studentbostäder om högst 35 m2 finns i avsnitt 3:225. Regler om särskilda boendeformer för äldre finns i avsnitt 3:228. Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt 6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6).De minskade areorna och funktionerna ska kompenseras i skälig utsträckning. Men byggreglerna anger inte hur de gemensamma delarna ska se ut, eller hur stora de ska vara. Regler för hur många som får dela de gemensamma delarna finns för hygienrum och för inredning och utrustning för matlagning, men i övrigt inte. Det är omständigheterna i det enskilda fallet som får avgöra vilken utformning och placering man väljer. Ett gemensamt samvaroutrymme kan utformas på olika sätt. Det kan exempelvis vara en "lounge" eller ett sällskapsrum för ett större antal bostäder som kompenserar en minskad area för samvaro i den enskilda bostaden.
Det förekommer olika boendekoncept där flera olika personer delar på ett större boende över 55 kvadratmeter med gemensamma utrymmen men där de boende har egna enskilda rum. Frågan kan ställas om boendet faller in under avsnitt 3:227 bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen eller under avsnitt 3:222 bostäder större än 55 kvadratmeter. Det styrs av hyreslagen. Det är hyreskontraktet som avgör vad som räknas som en enskild bostadslägenhet. Plan- och bygglagstiftningen bygger på samma bostadslägenhetsbegrepp som hyreslagen. Om det är så att varje hyresgäst har eget kontrakt så är det att betrakta som flera enskilda bostadslägenheter och därigenom ska 3:227 tillämpas. Om däremot det större boendet hyrs av flera personer tillsammans med ett gemensamt kontrakt, ska avsnitt 3:222 tillämpas. Hela boendet är i så fall att betrakta som en gemensam större bostadslägenhet.
För en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får de enskilda bostädernas rum för personhygien, matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna.
För en grupp boende, i enskilda bostäder avsedda för en person, får dessutom de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning, helt eller delvis, sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de i skälig utsträckning kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna.
Gemensamma delar av bostaden för personhygien ska finnas i nära anslutning och på samma plan som de enskilda bostäderna.
Varje rum för personhygien får högst delas av tre enskilda bostäder avsedda för en person.
Gemensamma delar av bostaden för matlagning och daglig samvaro samt utrymme för måltider ska finnas i nära anslutning till de enskilda bostäderna.
Gemensamma delar av bostaden med inredning och utrustning för matlagning som ersätter motsvarande funktioner i de enskilda bostäderna får inte delas av fler än tolv enskilda bostäder avsedda för en person.
Avsnitt 3:227 gäller inte för bostäder avsedda för personer med nedsatt funktionsförmåga enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. (BFS 2016:6).
Allmänt råd Regler om bostäder om högst 35 m2 finns i avsnitt 3:224. Regler för studentbostäder om högst 35 m2 finns i avsnitt 3:225. Regler om särskilda boendeformer för äldre finns i avsnitt 3:228. Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt 6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6).Bostäder med en boarea (BOA) större än 55 m2 ska utformas med hänsyn till det antal personer som de är avsedda för. (BFS 2016:6).
Allmänt råd Bostäder med en BOA större än 55 m2 bör ha plats för parsäng i minst ett rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila. Bostäder med en BOA större än 55 m2 som är avsedda för flera studenter kan utformas utan plats för parsäng i något rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila. (BFS 2016:6).I gemensamma utrymmen i bostäder för en person enligt avsnitt 3:227 räcker det med tillgång till indirekt dagsljus. För de enskilda bostäderna för studenter gäller dessutom att de inte behöver ha direkt solljus.
Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning.
I gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227 räcker det dock med tillgång till indirekt dagsljus. (BFS 2016:6).
Allmänt råd För beräkning av fönsterglasarean kan en förenklad metod enligt SS 91 42 01 användas. Metoden gäller för rumsstorlekar, fönsterglas, fönstermått, fönsterplacering och avskärmningsvinklar enligt standarden. Då bör ett schablonvärde för rummets fönsterglasarea vara minst 10 % av golvarean. Det innebär en dagsljusfaktor på cirka 1 % om standardens förutsättningar är uppfyllda. För rum med andra förutsättningar än de som anges i standarden kan fönsterglasarean beräknas för dagsljusfaktorn 1,0 % enligt standardens bilaga. (BFS 2014:3).I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Studentbostäder om högst 35 m2 behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. (BFS 2014:3).
Andra bostäder med gemensamma utrymmen
Även andra bostäder än för en person kan ha gemensamma delar. Kollektivboende är boende av denna typ. Men då får inte hygienrum vara gemensamma. Dessutom får rum för matlagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider endast delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. Även inredning och utrustning för matlagning får sammanföras delvis. De gemensamma delarna ska ge fullgod kompensation för de inskränkningar som gjorts i de enskilda bostäderna.
För en grupp boende får de enskilda bostädernas rum för matlagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna.
För en grupp boende får de enskilda bostädernas inredning och utrustning för matlagning delvis sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena ska också vara så välutrustade att de på ett fullgott sätt kompenserar för inskränkningarna i de enskilda bostäderna.
Avsnitt 3:226 gäller inte för bostäder avsedda för personer med nedsatt funktionsförmåga enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. (BFS 2016:6).
Allmänt råd Regler om särskilda boendeformer för äldre finns i avsnitt 3:228. (BFS 2016:6).