Något lättare för kommuner att ordna bostad åt nyanlända

Bostadssituationen för nyanlända har förbättrats. Det visar resultatet av 2023 års bostadsmarknadsenkät. Ett stort antal kommuner uppger att de har goda eller mycket goda möjligheter att erbjuda bostäder när nyanlända anvisas till dem. Jämfört med föregående år ser situationen något ljusare ut.

Mycket goda möjligheter att erbjuda kommunanvisade nyanlända bostad

268 kommuner har svarat ja på frågan om de tar emot nyanlända enligt bosättningslagen. Merparten av kommunerna bedömer möjligheterna att skaffa fram bostäder till nyanlända som anvisas kommunen som goda eller mycket goda. De har fått svara på en sjugradig skala, där siffran 1 motsvarar mycket dåliga möjligheter att skaffa fram bostäder, medan siffran 7 innebär att möjligheterna bedöms vara mycket goda. Framför allt har antalet kommuner som svarar ”mycket goda” förutsättningar ökat från knappt 40 förra året till 69. Dessutom är det fler som svarar ”varken eller” i årets enkät jämfört med förra årets. Kommunerna har inte bedömt mottagningskapacitet när det gäller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Fritextsvaren visar delvis varför de flesta kommuner inte upplever stora svårigheter med att skaffa bostäder åt nyanlända som anvisas till kommunen. Det finns gott om lediga lägenheter utanför kommunernas centralorter. Anvisningstalen har minskat de senaste åren, vilket har gjort det lättare för kommunerna att tillhandahålla bostäder. Det här återkommer i många av fritextsvaren.

En av kommunerna berättar att de har byggt många nya hyreslägenheter. Dessutom har fler kommuner skaffat sig en buffert av lägenheter på grund av kriget i Ukraina och massflyktsdirektivet, för att vara förberedda på en eventuell stor tillströmning av flyktingar. I en annan kommun har Migrationsverket avvecklat ett asylboende och därför finns det nu många lediga lägenheter tillgängliga.

En återkommande kommentar i fritextsvaren är att en god dialog och samverkan med det kommunala bostadsbolaget är en viktig faktor för att snabbt kunna tillhandahålla bostäder.

Allmänt underskott på stora bostäder är ett problem

Flera kommentarer i fritextsvaren tar upp problemet med att kommunerna har svårt att möta bostadsbehoven för dem som anvisas till kommunen. En återkommande utmaning är att det behövs både små och stora lägenheter för att kunna hysa både enskilda personer och familjer med flera barn, men det råder brist på båda dessa typer av bostäder.

Många kommuner anser fortfarande att det finns en allmän bostadsbrist som försvårar deras möjligheter att skaffa fram bostäder åt nyanlända som anvisas till kommunen. Ibland placeras boenden långt ifrån kommunikation och service, vilket inte gynnar integration.

Kommunerna menar att det framför allt behövs många fler lägenheter med fyra eller fem rum och kök. Målgruppen har dock begränsade inkomster. Det gör det ännu svårare att skaffa större lägenheter, eftersom de ofta medför högre hyror än en etta eller tvåa.

Större osäkerhet och strängare politik  

Asylsökande räknas som nyanlända först när de har fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda i Sverige. Säkerhetsläget i omvärlden har drastiskt förändrats och en omläggning av den svenska migrationspolitiken kommer troligen att leda till minskad asylinvandring till Sverige. Dock kan det inte uteslutas att många flyktingar från Ukraina kan komma, även om det inte har skett ännu.

Migrationsverket bedömer att cirka 16 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2023 respektive 2024. För kommunerna innebär det färre nyanlända som kommer. Därmed blir det inte lika svårt att tillhandahålla bostäder. Trots detta behöver kommunerna fortfarande arbeta för att nyanlända ska få tillgång till stabila bostadslösningar med förstahandskontrakt.

Läs mer om Migrationsverkets prognoser i ”Relaterad information”.

Kommuner samarbetar runt bostäder till anvisade nyanlända

Sedan bosättningslagen trädde i kraft 2016 har kommunerna utvecklat strategier för att lösa bostadsfrågan för nyanlända personer som har anvisats till dem. Kommunerna har flera olika sätt att säkerställa att det finns bostäder till denna grupp. Nyanlända som har anvisats till kommunen enligt bosättningslagen prioriteras ofta framför dem som har bosatt sig i kommunen på egen hand.

Det vanligaste sättet är att kommunerna samarbetar med det kommunala bostadsföretaget och med privata fastighetsägare för att få fram bostäder. I 2023 års bostadsmarknadsenkät uppger 224 kommuner att de har ett regelbundet samarbete med det kommunala bostadsföretaget. Jämfört med förra årets enkätsvar, då 193 kommuner angav detta svarsalternativ, är det fler som i år svarar att de har den här typen av samarbete med det kommunala bostadsföretaget. 78 kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete eller överenskommelse med privata fastighetsägare.

Det är 121 kommuner som svarar att de vid behov tar kontakt med det kommunala bostadsföretaget, vilket är en marginell ökning med 2 kommuner jämfört med förra året. Förra året svarade 112 kommuner att de tar kontakt med privata fastighetsägare vid behov, en siffra som i år har minskat till 111 kommuner.

Bostadsrätter och småhus hyrs ut till nyanlända i viss mån

En liten andel av kommunerna hyr ut egna bostadsrätter eller småhus till anvisade nyanlända. I årets enkät svarar 50 kommuner ja på frågan om de har egna bostadsrätter eller småhus som hyrs ut till nyanlända, vilket är ungefär samma antal som förra året och året innan det. 

Kommuner hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner

I 23 kommuner hyr eller förmedlar kommunen bostäder från privatpersoner för att säkerställa att det finns bostäder tillgängliga för anvisade nyanlända. Det är något fler kommuner jämfört med förra året då 19 kommuner angav detta svarsalternativ. Kommunernas svar på frågan om hur de arbetar för att säkerställa att det finns bostäder tillgängliga för anvisade nyanlända personer fördelas på följande sätt:

Det är 11 kommuner som svarar att de inte tar emot några anvisade nyanlända. Det är framför allt kommuner med färre än 25 000 invånare som ger detta svar.

Cirka hälften av kommunerna erbjuder förstahandskontrakt

109 kommuner uppger att de erbjuder någon form av tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt till nyanlända som har anvisats till kommunen enligt bosättningslagen. Detta erbjuds i samband med mottagandet eller efter en kortare tid. I 74 kommuner kan tidsbegränsade hyreskontrakt efter en längre tid övergå till tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt, eller följas av dessa. Detta är en minskning med 20 kommuner jämfört med förra årets svar.

Större kommuner har ofta tidsbegränsade kontrakt

Främst Storstockholm erbjuder anvisade nyanlända tidsbegränsade hyreskontrakt som upphör efter en specificerad tid. Detta förekommer dock även i de två övriga storstadsregionerna samt i kommungruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”. Därefter hänvisas de nyanlända till den ordinarie bostadsmarknaden. I Storstockholm svarar 24 av 26 kommuner att nyanlända får tidsbegränsade hyreskontrakt och i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare” svarar 19 av 36 kommuner det. Bland dem som har valt detta svar finns bland andra några av landets största kommuner, såsom Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro och Umeå. Kommunerna i storstadsregionerna har alltså i högre utsträckning tidsbegränsade kontrakt som upphör efter en viss tid.

Som exempel på tidsbegränsade hyreskontrakt kan nämnas att Göteborg tillåter anvisade vuxenhushåll bo i fyra år i en lägenhet som har anvisats via kommunen, medan barnfamiljer får en tidsgräns på fem år. Stockholm stödjer dem som har tidsbegränsade hyreskontrakt med löpande bostadsvägledning under hela boendetiden. Målet är att de nyanlända ska hitta en egen boendelösning innan kontraktstiden löper ut. Uppsala erbjuder alla anvisade nyanlända tidsbegränsade andrahandskontrakt. För kvotflyktingar och barnfamiljer kan det tidsbegränsade kontraktet övergå till ett tillsvidarekontrakt efter en prövotid på minst tolv månader. 7 kommuner har ändrat sitt svar från föregående år och svarar nu att de erbjuder nyanlända tidsbegränsade kontrakt som efter en tid kan övergå i förstahandskontrakt, i stället för att erbjuda tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt direkt.

Så här fördelar sig svaren för alla kommuner. Kommunerna kunde ange flera olika svarsalternativ.

Fler kommuner bedömer att det råder balans för självbosatta 

På frågan om hur läget på bostadsmarknaden ser ut för nyanlända som själva har valt att bosätta sig i kommunen efter det att de har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd – det som i statistiken kallas för egenbosättning – svarar 125 kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden. Detta är 16 färre än föregående år, och en minskning med 34 kommuner jämfört med för två år sedan.

I årets bostadsmarknadsenkät bedömer totalt 142 kommuner att det råder balans på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända, vilket är en ökning jämfört med föregående års enkät där 111 kommuner ansåg att det rådde balans. Framför allt har situationen för gruppen förbättrats i de mindre kommunerna med färre än 25 000 invånare.

Antalet kommuner som svarar att det råder överskott på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända har minskat från 18 föregående år till 8 kommuner i år, varav 6 tillhör kommungruppen med färre än 25 000 invånare.

I årets enkät valde 15 kommuner att inte besvara frågan om läget på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända. 

Självbosatta en sårbar grupp – vissa kommuner erbjuder stöd

Införandet av bosättningslagen och ändringar i asylmottagningspolitiken har lett till att färre nyanlända ordnar boende på egen hand efter att de beviljats tillfälliga uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverkets bedömning kommer 6 600 personer att bosätta sig i en kommun där de själva har ordnat boende. Det är ungefär dubbelt så många som de 3 300 personer som beräknas bli anvisade bosättning under år 2023.

Även de som bosätter sig på egen hand i en kommun med balans på bostadsmarknaden kan möta svårigheter. Dessa personer har vanligtvis inga kontakter eller socialt kapital som kan användas för att skaffa sig en hyresbostad.  Dessutom är det många som saknar grundläggande kunskap om olika boendeformer och hur de ska agera på den svenska bostadsmarknaden.

Eftersom det är en sårbar grupp som ofta har svag förankring på arbetsmarknaden har en del kommuner bedömt att det behövs kommunala insatser som stöd. Det är 43 kommuner som uppger att de stöttar dessa personer med bostadsrelaterade insatser. Skälet är att självbosatta riskerar att råka ut för oseriösa hyresvärdar med ofullständiga kontrakt, oskäliga hyreskostnader eller undermåliga bostäder. Utan insatser riskerar de nyanlända en situation med trångboddhet och undermåliga bostadsförhållanden.

De flesta självbosatta nyanlända söker bostad på egen hand

Jämfört med förra året har antalet kommuner som gör bostadsrelaterade insatser för självbosatta ökat markant: i år är det 117 kommuner som svarar ja på frågan jämfört med 43 kommuner förra året. Antalet kommuner som svarar nej har minskat från 226 förra året till 160 kommuner i år. Totalt valde 13 kommuner att inte besvara frågan.

Allt fler kommuner erbjuder numera bostadsrelaterade insatser. Det innebär att många självbosatta nyanlända får ett visst stöd för att lösa sina bostadsbehov. Kommunerna förklarar att de nyanlända som själva har bosatt sig i en kommun behandlas på samma sätt som övriga bostadssökande, men det förhindrar inte insatser för att underlätta inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden. Det ses som en del av insatserna för att integrera de nyanlända i det svenska samhället.

Bo-skola är en vanlig insats

Det är vanligt med så kallade bo-skolor. De har bland annat till uppgift att stödja personer som har en svag ställning på bostadsmarknaden. De informerar om hur bostadsmarknaden fungerar och vägleder hur man söker bostad, att det finns bostadsköer som man behöver anmäla sig till och så vidare. En viktig del av utbildningen är också att lära ut vad som krävs för att hyresvärdarna ska uppfatta en sökande som en attraktiv hyresgäst.

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.