Sammanhållna och inkluderande samhällen
Gestaltningen av den byggda miljön berör även jämlikhet, inkludering och jämställdhet. Det kräver omsorgsfull och långsiktig planering, utveckling och förvaltning av städer och samhällen, både sett till den större helheten och till detaljerna. I detta arbete har många aktörer ett ansvar.
Den fysiska miljöns betydelse
Propositionen för Gestaltad livsmiljö lyfter den fysiska miljöns betydelse för samhällets förmåga till sammanhållning och för den enskilde individens livsvillkor. En känsla av tillhörighet och stolthet över den gemensamma miljön bidrar till att bygga ett samhälle som håller ihop och är inkluderande. I propositionen framgår att ett medvetet arbete med arkitektur, form och design, konst och kulturarv kan bidra till att bland annat bryta segregation, utjämna socioekonomiska skillnader, bidra till jämlikhet, öka tillgänglighet och delaktighet, motverka fysiska hinder samt minska ohälsa och otrygghet.
Strategin för levande städer lyfter betydelsen av att staden utformas på ett sätt så att den är tillgänglig för alla. Ur ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att staden erbjuder icke-kommersiella rum där alla kan mötas på lika villkor. En hållbar stadsutveckling ska inkludera hela staden med alla dess invånare och områden och motverka segregationsprocesser. Stadens utformning ska möjliggöra möten mellan människor och öka samhällsgemenskapen. Tillgänglighet i den byggda miljön är en förutsättning för inkludering och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet med en hållbar stad bör betraktas i ljuset av mångfalden i befolkningen och inkludera bland annat funktionshinders-, jämställdhets-, jämlikhets-, äldre-, segregations-, brottsförebyggande- och barnrättsperspektiv.
Gestaltningen av den byggda miljön berör även jämlikhet, inkludering och jämställdhet. De offentliga rummen och platserna i en stad eller ett samhälle kan vara ett viktigt kitt mellan dem som bor och verkar där. Där alla har möjlighet att mötas oavsett socioekonomisk och kulturell bakgrund. Det är viktigt att det både i nya områden och i omvandlingen och förvaltningen av befintliga – liksom i staden som helhet – planeras för olika former av mötesplatser. Det kan exempelvis vara samlingslokaler, skolor, bibliotek och kulturverksamheter, men även torg och parker. Dessa funktioner är viktiga för inkludering och sammanhållning. Det kräver omsorgsfull planering och långsiktig utveckling av städer och samhällen, både sett till den större helheten och till detaljerna. Det krävs också hög kvalitet i varje enskild byggnad och plats som tillkommer eller förvaltas.
Ett samhälle för alla
Barn och unga liksom äldre och funktionshindrade ska ha tillgång till miljöer som gynnar deras hälsa och välbefinnande. För barn kan det exempelvis handla om möjligheter att kunna gå eller cykla till och från skola och fritidsaktiviteter. Eller om platser för fri lek, vilket påverkar deras utveckling och självständighet.
För äldre kan det handla om att ha tillgång till en närliggande park, ett bibliotek eller en livsmedelsaffär. För funktionshindrade exempelvis att kunna ha tillgång till offentliga rum och platser. En systematisk tillämpning av universell utformning, som säkerställer att miljöer, produkter och tjänster fungerar för personer i alla åldrar och med olika funktionsförmågor, bör därför vara ambitionen.
Inkluderande samhällen
I formandet, byggandet och förvaltandet av vår gemensamma miljö ansvarar många aktörer för att miljöerna ska vara långsiktigt hållbara. Det handlar exempelvis om gemensamma processer för såväl ny som befintlig bebyggelsemiljö. De som bor och verkar på en plats ska kunna känna tillhörighet och stolthet. Det handlar också om den enskilde husägarens ansvar. Även byggbranschen, kommunen i sina olika roller och akademin som utbildar har sitt ansvar. Arkitekturen är en samlande kraft för initiativ, delaktighet, medskapande, utveckling, innovation och nytänkande – om den används rätt och som möjliggörare.