Om ansökan för bostadsanpassningsbidrag

För att kommunen ska kunna pröva om en person har rätt till bostadsanpassningsbidrag måste det finnas en ansökan. I ansökan uttrycker sökanden vilka åtgärder han eller hon vill ha bidrag för. Här finns information om ansökan och kommunernas serviceskyldighet och utredningsansvar. 

Vilken kommun prövar ansökan?

Ansökan om bostadsanpassningsbidrag ska prövas av kommunen där bostaden som ska anpassas finns. Det är alltså till den kommunen ansökan ska skickas eller lämnas in. 

Muntlig eller skriftlig ansökan

En ansökan behöver inte ha en viss form. Den kan göras såväl skriftligt som muntligt. Det framgår av förvaltningslagen (2017:900) och propositionen till förvaltningslagen  (proposition 2016/17:180 sid. 305).

Kommunen måste alltså godta att en person inleder ett ärende om bostadsanpassningsbidrag genom en muntlig ansökan. Det är då viktigt att kommunen noga dokumenterar det sökanden säger.

Det framgår dock vidare av propositionen till förvaltningslagen att bara för att det finns en rätt att inleda ett ärende muntligen så innebär inte det en ovillkorlig rätt att komplettera framställningen muntligen. Sökanden kan alltså behöva följa myndighetens anvisningar om att bota en brist i framställningen genom en skriftlig komplettering. (Proposition 2017/17:180 sid. 132-133.)

Ansökningsblanketter

Samtidigt som kommunen alltså inte kan kräva en skriftlig ansökan är det en bra service för enskilda om kommunen kan tillhandahålla ansökningsblanketter. Med en ansökningsblankett  framgår det klart för sökanden vilka uppgifter kommunen vill ha för att pröva ansökan.

Ansöka i efterhand

Normalt ansöker man om bostadsanpassningsbidrag innan någon åtgärd har utförts. Det finns dock inget hinder i lagen om bostadsanpassningsbidrag mot att ansöka i efterhand, det vill säga efter det att en åtgärd har blivit utförd. Om en ansökan om bidrag sker i efterhand kan det dock vara svårare för kommunen att utreda om sökanden uppfyller villkoren för bidrag. Att utföra en anpassning före kommunens beslut innebär alltså en risk. 

Ansöka på nytt eller begära ändring

Vad gäller då om kommunen redan prövat en ansökan om bostadsanpassningsbidrag genom ett beslut och sökanden kommer in med en ny ansökan om samma åtgärd eller begär ändring av ett tidigare beslut i samma sak?

Då måste kommunen på nytt ta ställning till om ansökan eller begäran om ändring ska avslås eller bifallas, helt eller delvis. En sådan ansökan eller begäran ska alltså inte avvisas på grund av att kommunen redan prövat saken i ett tidigare beslut. Detta gäller även om kommunens avslag fastställts i en lagakraftvunnen dom (jämför dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, den 6 december 2019, målnummer 2066-19). Observera att nya förvaltningslagen (2017:900) använder uttrycket ändring i stället för vad som tidigare kallades för omprövning.

HFD:s dom handlar om bistånd enligt socialtjänstlagen (2002:453). Av domen framgår bland annat att det inte finns någon begränsning angående hur många gånger samma sak kan prövas och att det inte krävs att det har tillkommit några nya omständigheter för att en myndighet ska vara skyldig att pröva saken på nytt. En rimlig tolkning av HFD:s dom är enligt Boverket att samma principer gäller för ansökningar om bostadsanpassningsbidrag.

Kommunens serviceskyldighet

På grund av till exempel sjukdom klarar en del inte av att själva göra allt det som krävs för att göra en ansökan om bostadsanpassningsbidrag. Ibland finns det kanske en anhörig eller god man som kan hjälpa till. Men om det inte gör det kan sökanden behöva kommunens hjälp för att inte tvingas avstå från en anpassning på grund av att han eller hon inte klarar av att göra ansökan själv.

Hur mycket hjälp varierar från person till person och beror även på hur omfattande ansökan och anpassningsprojektet är. Av förvaltningslagens bestämmelse om service i 6 § framgår att myndigheter, till exempel en kommun, ska lämna enskilda sådan hjälp att de kan ta till vara sina intressen. Även kommunernas utredningsansvar (som vi skriver om längre ned i denna artikel) har betydelse för att enskilda ska kunna ta till vara sina intressen. 

Informera om bidraget 

Innan en person gör en ansökan om bostadsanpassningsbidrag kanske han eller hon tar kontakt med dig som handläggare och hör sig för om vilka åtgärder som kan vara bidragsberättigande. Det får då anses ingå i serviceskyldigheten att du upplyser om villkoren, till exempel att åtgärden ska vara nödvändig för att bostaden ska vara ändamålsenlig. I serviceskyldigheten får också anses ingå att du upplyser om hur kommunen tidigare har bedömt sådana åtgärder som personen vill söka bidrag för.

Inga förhandsbesked

När du som handläggare informerar om bidraget är det viktigt att du är tydlig med att 

• kommunen inte kan lämna något bindande förhandsbesked
• kommunen tar ställning till ansökan genom formella, skriftliga beslut.

 

Hjälpa till även om åtgärderna inte är bidragsberättigande

Om en person vill göra en muntlig ansökan eller ha hjälp med att fylla i ansökningsblanketten måste du som är handläggare hjälpa till med detta även om du bedömer att de sökta åtgärderna inte är bidragsberättigande. Sökanden har ju rätt att få sin sak prövad av kommunen genom ett formellt, skriftligt beslut som kan överklagas till förvaltningsrätten. 

Serviceskyldigheten varierar

Servicenivån måste som utgångspunkt anpassas till förutsättningarna i det enskilda fallet, bland annat med hänsyn till vilka resurser som sökanden själv har till sitt förfogande eller rimligen kan förväntas skaffa sig. Det framgår av propositionen till förvaltningslagen (proposition 2016/17:180 sid. 291).

Det innebär att myndigheten kan behöva beakta till exempel ålder och mognad när den har med barn och unga att göra eller om någon har särskilda behov till följd av en funktionsnedsättning (proposition 2016/17:180 sid. 65).

Ofta är hjälpbehovet större för privatpersoner än för företag som bedriver omfattande näringsverksamhet (proposition 2016/17:180 sid. 291). 

En myndighet är inte skyldig att svara på frågor på ett sätt som förutsätter att den först genomför en omfattande rättsutredning. Det ställs inte heller något krav på myndigheterna att allmänt se till att enskilda kan undvika tidsödande arbete. (Proposition 2016/17:180 sid. 291.)

Dessutom framgår av propositionen till förvaltningslagen att myndigheten kan fördela sina resurser så att verksamheten i sin helhet kan fungera på bästa sätt. Resursbrist kan dock inte utgöra skäl för att helt avstå från att hjälpa den enskilde. (Proposition 2016/17:180 sid. 291.)

Kommunens utredningsansvar

Kommunen ska se till att ett ärende om bostadsanpassningsbidrag blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. Det följer av bestämmelsen i 23 § förvaltningslagen. 

Bestämmelsen innebär att det är myndigheten som har det yttersta ansvaret för att underlaget i ett ärende är sådant att det leder till ett materiellt riktigt beslut (proposition 2016/17:180 sid. 308). Kommunen har alltså det yttersta ansvaret för att underlaget i ett ärende om bostadsanpassningsbidrag leder fram till ett korrekt bidragsbeslut.

Kraven på omfattningen av myndighetens utredningsåtgärder kan variera med hänsyn till ärendets karaktär. I propositionen till förvaltningslagen uttalas att exempelvis så behöver en myndighet i praktiken inte vara lika aktiv om ärendet avser en enskilds begäran om att få en förmån av det allmänna, som i ett ärende som avser myndighetens ingripande mot någon enskild. (Proposition 2016/17:180 sid. 308.)

Enligt Boverkets uppfattning bör man samtidigt skilja mellan olika typer av förmåner. Eftersom bostadsanpassningsbidraget bygger på en rättighetslagstiftning som syftar till att sökanden ska kunna bo kvar i sin bostad bör det enligt Boverkets mening kunna ställas större krav på kommunernas utredningsansvar i ett ärende om bostadsanpassningsbidrag jämfört med en del andra förmåner.

Sökanden ska medverka

Sökanden ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som han eller hon vill åberopa till stöd för sin ansökan (23 § andra stycket förvaltningslagen).

Sökanden ska aktivt bidra till utredningen så långt som det är praktiskt möjligt. Sökanden är till exempel inte tvungen att bidra med utredning som är orimligt kostsam eller som förutsätter en orimlig arbetsbörda. Bestämmelsen i 23 § innebär inte heller något tvång för en sökande att ge in utredning som är till nackdel för honom eller henne. (Proposition 2016/17:180 sid. 309.)

Lämna uppgifter muntligen

Om en enskild part vill lämna uppgifter muntligt i ett ärende ska myndigheten ge parten tillfälle till det, om det inte framstår som obehövligt. Det framgår av 24 § förvaltningslagen. Bestämmelsen gäller under handläggningen (proposition 2016/17:180 sid. 309).

Beakta serviceskyldigheten

Boverket har tidigare i denna artikel skrivit om kommunernas serviceskyldighet enligt förvaltningslagen. Den löper parallellt med utredningsansvaret och bör beaktas i varje steg av handläggningen. 

Om det saknas utredning  

Det framgår vidare av propositionen till förvaltningslagen att om sökanden inte ger in den utredningen som han eller hon vill åberopa kan kommunen kräva att sökanden ska göra det. Om sökanden inte gör det får kommunen avgöra om den till exempel bör skaffa fram den åberopade utredningen själv eller om ärendet kan anses tillräckligt utrett för att kunna avgöras. (Proposition 2016/17:180 sid. 309.)

Om ansökan är oklar

Enligt 23 § tredje stycket förvaltningslagen ska kommunen vid behov genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen. Om kommunen bedömer att det finns oklarheter eller ofullständigheter i den utredning som sökanden har gett in till stöd för sin ansökan om bostadsanpassningsbidrag bör den uppmana parten att rätta till bristerna. Det följer av propositionen till förvaltningslagen (proposition 2016/17:180 sid. 309).

Kommunens begäran om komplettering

Om kommunen beslutar att skriftligen begära en komplettering bör begäran innehålla en tydlig anvisning om vad sökanden ska komplettera sin ansökan med och uppgift om när kompletteringen ska inkomma till kommunen.

Hur lång svarstid bör sökanden ges?

Det finns inga direkta svarstider angivna i förvaltningslagen.  Men det följer av 9 § förvaltningslagen att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Svarstiden bör naturligtvis bestämmas så att sökanden får skälig tid på sig för att inkomma med den begärda kompletteringen. En vanlig svarsfrist är tre veckor från det att sökanden mottog begäran om komplettering, men det beror naturligtvis på vilken på vilken typ av komplettering som kommunen begär, det kan ju i vissa fall krävas ännu längre svarstid för sökanden.

Om komplettering inte inkommer?

Begäran om komplettering bör innehålla en anvisning till sökanden att ansökan kan komma att avgöras efter den utsatta tidsfristen, även om sökanden inte inkommer med kompletteringen. Om kommunen sedan avslår ansökan för att någon komplettering inte har inkommit så är det viktigt att motiveringen till ett sådant beslut visar att kommunen har gjort en prövning i sak. Det räcker inte att motivera beslutet med att sökanden inte har inkommit med begärda uppgifter och att ansökan avslås. Den egentliga motiveringen och även den bestämmelse som motiveringen grundar sig på ska anges i beslutet. Det framgår av ett beslut från Justitieombudsmannen, JO, 2014-12-22, diarienummer 1900-2014. 

Sammanfattning av kommunens utredningsansvar

Du som är handläggare får ta ställning till om sökanden har kommit in med alla uppgifter som kommunen behöver för att  besluta i ärendet. 

Saknas en handling eller är något oklart får du kontakta sökanden. Du får själv ta ställning till hur du ska upplysa sökanden om vad som saknas. Till exempel om du ska skicka ett brev, mejla eller ringa.

Det är viktigt att tänka på att parallellt med utredningsansvaret så finns även den serviceskyldighet som följer av förvaltningslagen och som vi skrivit om tidigare i denna artikel. 

Tjänsteanteckning vid telefonkontakt

Om du ringer sökanden är det viktigt att du gör en tjänsteanteckning om detta. Du antecknar vad du har bett sökanden att komplettera ärendet med och vilket datum du sa att kompletteringen senast skulle ha kommit in till kommunen. Om du blir sjuk kan din vikarie då se vad som har gjorts i ärendet, så slipper han eller hon kontakta sökanden i onödan.

Du kan läsa mer om hur muntliga uppgifter ska dokumenteras under  "Dokumentation" i denna handläggningsguide.