Stärkt samverkan genom uppdraget att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön

Styrsignaler

Informationsdelning kring myndigheternas regleringsbrev, nya uppdrag m.m. samt hur det ansträngda budgetläget efter höstbudgeten påverkar förutsättningarna för klimatanpassningsarbetet - inte minst hos länsstyrelserna.

I mars lämnas skrivelsen Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren till riksdagen och man tar fram kommittédirektiv till Ett samhälle anpassat efter klimatförändringarna.

Boverkets arbete med samordningsuppdraget

Boverket gjorde en överflygning av viktigare samverkansinsatser från samverkansområdena 2019–2023. Boverket redogjorde även hur arbetet  med klimatanpassning går vidare inom myndigheten.

Gemensamt och avstämt arbete genom Beredningsgruppen

Beredningsgruppen med representanter från myndigheterna inklusive SKR har varit kärnan i samverkan. Gruppen har haft ett tydligt gemensamt mål och resultatfokus och det gemensamma arbetet har byggt på tillit och tilltro. Därutöver har beredningsgruppen i hög grad deltagit i och stärkt upp varandras aktiviteter. Det gemensamma samverkansarbetet i uppdraget har huvudsakligen bedrivits genom att stödja i första hand kommunerna och myndigheter i deras arbete med klimatanpassning för den byggda miljön

• konferenser för att stödja det kommunala klimatanpassningsarbetet,
• rapporter som ska ge stöd till utvecklingsarbetet med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse, och
• utbildningsinsatser till stöd för kommuner och andra prioriterade målgrupper.

Boverkets Planråd

Samverkan mellan myndigheter behövs och Boverkets arbete med klimatanpassningsuppdraget läggs inte ner utan knyts till en ny process, Boverkets Planråd. Även arbetet med riksintressen kommer att knytas till Planrådet som bland annat syftar till effektivare samverkansformer. Arbetet med Ramverk för nationell planering och Rådet för hållbara städer fortsätter som vanligt.

Diskussionen på samverkansmötet handlade främst om vad detta innebär för det vidare arbetet med uppdraget och risken för nedprioritering samt hur man kan undvika tappa styrfart i klimatanpassningsarbetet. Även rådets arbetsformer och mötesfrekvens diskuterades och det fanns en preferens för årliga möten på myndighetschefsnivå samt fördjupade möten i undergrupper för mer specifika frågor. SKR lyfte att kommunerna gör mycket mer än fysisk planering och det finns fortsatt ett behov av vägledning från Boverket i frågor om klimatanpassning för den byggda miljön.

Redogörelse för pågående aktiviteter inom de nya samverkansområdena

I uppdraget finns det från 2023 tre utpekade samverkansområden och fyra prioriterade teman i fokus för gemensamma aktiviteter. På mötet fick myndighetscheferna en redogörelse från beredningsgruppen för arbetet med gemensamma aktiviteter som utvecklats under 2023 inom de nya samverkansområdena kunskap, stöd och framtiden. De flesta är avslutade och avrapporterades och det arbete som pågår fortsätter och avslutas under 2024. Beredningsgruppens redogörelse godkändes.

Behov av fortsatt samverkan

Frågor som diskuterades var bland annat

• Vart vill vi – hur ser det resilienta samhället ut?
• Vilka aktörer ska vara med och kan bistå i det kommande arbetet?
• Hur kan myndigheternas stöd till klimatanpassning på den lokala nivån se ut?

Rapportering från nya samverkansområden

I uppdraget finns det från 2023 tre utpekade samverkansområden och fyra prioriterade teman i fokus för gemensamma aktiviteter. På mötet fick myndighetscheferna en uppdatering kring arbetet med nya gemensamma aktiviteter som utvecklats under 2023 inom de nya samverkansområdena kunskap, stöd och framtiden.

Utvecklingsfrågor diskuteras

Frågor som diskuterades var bland annat:

• Civilförsvarets potentiella roll och möjliga synergier med klimatanpassning
• Ambitionsnivå för samverkansinitiativet, resurser samt finansiering i anledning av höstbudgeten
• Lärdomar av händelsen jordskredet i Stenungsund

Uppföljning

Beredningsgruppen förväntas återkomma med förslag om ambitionsnivå för samverkansinitiativet

Hur påverkar höstbudgeten uppdraget

De flesta myndigheterna får en minskning med en procent på förvaltningsanslaget från 2024 samtidigt som kostnaderna generellt ökar. Minskningar av utpekade medel för klimatanpassning för flera myndigheter skapar större osäkerhet för inriktning och resurssättning av nationellt klimatanpassningsarbete. Detta kan påverka takten i arbetet med uppdatering och utveckling av vägledning och underlag som bland annat kommunerna efterfrågar.

Beslut om nya samverkansområden och prioriterade teman

På mötet med myndighetscheferna från de fem samverkande myndigheterna i uppdraget samt vd för SKR beslutades:

Nya samverkansområden som ersätter de tidigare är:

• Kunskap
• Stöd
• Framtiden

Prioriterade teman i fokus för vår samverkan är:

• Skyfall
• Stigande hav
• Ras, skred och erosion
• Värme.

Uppföljning

Beredningsgruppen förväntas återkomma med redovisning av nya gemensamma aktiviteter som utvecklas inom ramen för de nya samverkansområdena

Utvecklingsfrågor och omvärldspaningar diskuteras

Övriga frågor som diskuterades var bland annat

• Aktivitet i anslutning till publiceringen av IPCC: s syntesrapport
• RRVs granskning av klimatanpassning med fokus på regeringens styrning och kommunernas utmaningar
• Utvecklingen av det civila försvaret och vad det kan betyda för samhällets klimatanpassning – en diskussion som bara påbörjats
• Vidare gavs information om regeringens arbete med revidering av nationell strategi för klimatanpassning

På mötet med myndighetscheferna från de fem samverkande myndigheterna i uppdraget samt vd för SKR beslutades:

• Stärkt samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) genom att Greta Hebel, expert om klimatanpassning vid SKR, bjuds in att delta i beredningsgruppens möten som adjungerad.
• Beredningsgruppens redogörelse från samverkansområdena 2019–2022 godkändes.
  • Uppföljning: Beredningsgruppen ska se över “samverkansområdena” samt ta fram förslag till prioriteringar för kommande samverkan inom uppdraget 2023–24 för redovisning och beslut vid samverkansmötet i mars 2023.
• Redogörelsen från ad hoc arbetsgruppen ”Utbildningsutskottet” godkändes
  • Uppföljning: Förslaget att hålla en fördjupningskurs i klimatanpassning vid två tillfällen (november 2022 samt preliminärt mars eller april 2023) godkändes.
• Redogörelsen från ad hoc arbetsgruppen ”Kommunernas behov” godkändes.
  • Uppföljning: Beredningsgruppen får i uppdrag att ta hand om förslagen i det vidare arbetet med översynen av det aktuella samverkansområdet.

Övriga frågor som diskuterades var bland annat.

• Ny regering och vad det nya politiska läget innebär
• Expertrådet för klimatanpassning – rekommendationer till regeringen och till kommande nationell strategi för klimatanpassning.
• Riksrevisionens granskning av klimatanpassning med fokus på regeringens styrning och kommunernas utmaningar.
• Det svenska EU ordförandeskapet 2023 och förberedelserna inför det.

Namn och nytt:

Staffan Isling slutar som VD för SKR den 1 oktober då han går i pension. Ny vd för SKR blir Palle Lundberg, Helsingborg.

Kommande utbildningsinsatser diskuteras

Uppdraget ska dela kunskap som kan vara användbart för personer som arbetar med klimatanpassning. Därför pågår ett samarbete där de samverkande myndigheterna ska identifiera vilka gemensamma utbildningsinsatser som kan behöva utvecklas i en fördjupningsutbildning.

Kommunernas behov analyseras

En kartläggning har gjorts över vad som är de viktigast frågorna för kommunerna:

• finansieringsfrågan är central
• planeringsfrågorna behöver fortsatt vägledning
• dialogen mellan kommun - länsstyrelse viktig
• skyfallsfrågorna är en särskild utmaning för många kommuner

Kartläggningen är ett stöd i prioritering av kommande aktiviteter inom uppdraget.

Nationellt expertråd för klimatanpassning

I augusti 2018 tillsatte regeringen det Nationella expertrådet för klimatanpassning med uppgift att utvärdera arbetet med klimatanpassning i Sverige och ge förslag på fortsatt arbete. I februari 2022 lämnade rådet sin första rapport till regeringen.

Myndighetscheferna diskuterade expertrådets förslag och hur de påverkar samverkansuppdraget.

Rapporten finns att ta del av här: Rapporten från Nationella expertrådet för klimatanpassning på klimatanpassningsradet.se

FN:s IPCC-rapport om effekter och klimatanpassning

Myndighetscheferna fick en redogörelse av den senaste IPCC-rapportens viktigaste budskap och rekommendationer. En diskussion följde om relevans för samverkansuppdraget.

Skyfallet och översvämningarna i Gävle

Myndighetscheferna fick en redogörelse av Länsstyrelsen Gävleborg om översvämningarna i Gävle sommaren 2021. Bland annat diskuterades lärdomar och vad som är viktigt att arbeta vidare med för att se till att kommande liknande händelser kan hanteras på ett bra sätt.

På mötet med generaldirektörerna från de samverkande myndigheterna i uppdraget samt vd för SKR diskuterades bland annat:

• Ett gemensamt utbildningspaket – För att stärka kunskapen hos aktörer som arbetar med klimatanpassning ska de samverkande myndigheterna ta fram ett gemensamt utbildningspaket. Satsningen är i ett tidigt stadie och ska utredas under hösten 2021 och våren 2022.
• Pågående arbete om högvattenhändelser med mycket låg sannolikhet – Beslutsunderlag om högvattenhändelser med mycket låg sannolikhet efterfrågas. En statlig samordning för att reda ut begreppen behövs. Samverkande myndigheter ska under hösten genomföra en förstudie.
• Kostnader och finansiering – En samhällsekonomisk analys av kostnader och finansiering presenterades. Finansieringsfrågan är viktig för kommunerna. För att prioritering av resurser ska gå till rätt åtgärder behövs ett fortsatt arbete att både få ökad kunskap om kostnaderna och utvecklad metodik för beräkningar. Regeringen har föreslagit en mer långsiktig och kraftig förstärkning av de medel som går till myndigheter och kommuner för klimatanpassning i budgetpropositionen för åren 2022-2024. Riksdagens beslut om budgeten tas i december 2021.
• Stärkt samarbete mellan myndigheterna och kommunerna – För att bättre förstå kommunernas behov har en arbetsgrupp bildats med representanter från myndigheterna och SKR. Syftet är att ta fram stöd som hjälper kommunerna i deras arbete. Dialogen kommer fortsätta under hösten och våren 2022 och mynna ut i förslag på åtgärder.

Tre prioriterade områden för arbetet

Myndigheterna som ingår i samarbetet har identifierat tre områden som ska vara prioriterade för uppdragets arbete under år 2021:

• Utbildning/kunskap/kompetens
• Framtida havsnivåhöjningar
• Ansvar/ finansiering

Med prioriteringarna vill uppdraget uppnå:

• ökat fokus på dessa tre områden, och
• ökat informationsutbyte och utvecklade kontakter i ett tidigt skede i frågor som rör dessa tre områden.

De tre prioriterade områdena är utvalda utifrån dialoger mellan de samverkande myndigheterna och genom undersökning av vilka hinder och möjligheter som kommunerna ser inom klimatanpassningsarbetet.

Samarbetet med SKR

Sveriges kommuner och regioner (SKR) ingår i samverkan och deltar på myndighetschefernas möten. SKR:s medverkan är viktig utifrån sin kontakt med målgruppen kommuner och regioner. På mötet diskuterades hur uppdraget kan stötta kommunerna i deras arbete. En konkret sak som diskuterades är behovet av ökad kunskap som hjälper kommunerna i sitt arbete. Eftersom utbildning är ett prioriterat område för uppdraget under år 2021 så kommer behovet hanteras i det fortsatta arbetet.

Rapportering från samverkansområden

I uppdraget finns det sju utpekade samverkansområden för åren 2019-2022:

1. Ta fram gemensam policyskrift om samarbetet
2. Sammanställa alla våra myndighetsuppdrag som kopplar till klimatanpassning inom den bebyggda miljön
3. Inventera våra handlingsplaner på åtgärder för gemensamma insatser, som grund för vårt långsiktiga arbete
4. Gemensam strategi för kommunikation av klimatrisker inom angelägna teman
5. Kartlägga kommunernas behov för sitt arbete med klimatanpassning
6. Lyfta fram lärorika exempel på klimatanpassning av den byggda miljön
7. Omvärldsbevaka, sammanställa vad andra länder gör inom området, hur de är organiserade samt hitta metod vi kan använda för att sprida resultatet.

På mötet fick myndighetscheferna en uppdatering kring arbetet med samverkansområde två, tre och fem. Frågor som diskuterades var bl.a. behovet av kunskapsuppbyggnad om klimatanpassning, ansvarsfördelning samt finansiering i anledning av höstbudgeten.

Hur påverkar höstbudgeten uppdraget

Anslaget 1:10 Klimatanpassning föreslås minskas vilket skapar större osäkerhet i frågan om finansiering av klimatanpassningsarbetet för de kommande två åren för flera myndigheter. Anslaget 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv föreslås ökas för stärkt arbete med skredsäkring längs Göta älv.

 Myndighetscheferna diskuterade finansieringsfrågan och lyfte behovet av en analys vad gäller den framtida finansieringen för den byggda miljöns klimatanpassning.