Frågor och svar

Om man sänker inomhustemperaturen mycket, kanske helt kallställer enstaka rum eller hela byggnader, får man lägre temperaturer i och på utsidan av bland annat ytterväggar och bjälklag. Detta leder till ytor som torkar långsammare efter nederbörd och kondens från luftläckage, vilket ökar risken för olika typer av mikrobiell tillväxt, som till exempel mögel i och på byggnaden. Risken är som störst när luftfuktigheten utomhus är hög, till exempel under hösten, och ökar ju oftare och längre tid huset är kallt. Om temperaturen sänks i enstaka rum kan fuktig luft läcka in från resten av huset och skapa liknande problem. När man sänker temperaturen ökar luftfuktigheten, den bör inte vara över cirka 70 % längre tider för att förhindra mikrobiell tillväxt. Att hålla inomhustemperaturen runt 15 °C är en allmänt accepterad tumregel för att undvika fuktproblem.

Energiguiden - för hållbar renovering

Fuktrisker för ytterväggar

Din hälsa kan påverkas av fukt och mögel

Generellt nej, eftersom värmen skyddar mot legionellatillväxt. Legionella är en svår lunginflammation och legionellabakterier kan finnas i byggnaders tappvatteninstallationer. Det är därför viktigt att installationerna utformas och hanteras för att förhindra tillväxt av legionellabakterier och andra bakterier.

Kravet i Boverkets byggregler (BBR) är att installationer för tappvarmvatten ska ha en vattentemperatur på lägst 50 °C efter tappstället. I de allmänna råden anges att i installationer där tappvarmvatten är stillastående, till exempel i varmvattenberedare eller ackumulator, bör temperaturen på tappvarmvattnet vara minst 60 °C för att skydda mot legionellatillväxt.

Temperaturen bör därmed vara lägst 60 °C i varmvattenberedare och ska vara lägst 50 °C vid alla tappställen.

Energiguiden - för hållbar renovering

Legionella

Skötsel av vattensystem (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Legionella i miljön – en kunskapssammanställning om hantering av smittrisker (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Energieffektiviseringsåtgärder omfattar ofta att man tätar fönster och dörrar. Med tätare konstruktioner reduceras genomströmningen av luft vilket kan leda till sämre ventilation. Detta kan i förlängningen ge en sämre inomhusmiljö och risker för bland annat olika typer av fuktskador. Det är i detta sammanhang viktigt att ta hänsyn till den ursprungliga tätheten och balansen i byggnaden. Att se över gamla tätningslister eller byta till ny med samma funktion som de ursprungliga är därför bara bra. Om otätheterna i klimatskalet minskas ytterligare kan man däremot behöva vidta åtgärder för att upprätthålla en fungerande ventilation, till exempel genom att installera nya friskluftsventiler.

Energiguiden - för hållbar renovering

Fuktrisker med fasadens material och ytskikt

Energieffektiva fönster och dörrar (på Energimyndighetens webbplats)

EI 30 respektive EI 60 står för att konstruktionen ska motstå brand i 30 minuter respektive en timme. Boverkets uppgift är att ställa krav på brandskydd och de funktioner som den färdiga byggnaden ska ha. Detta innebär att byggnaden måste uppfylla vissa funktioner och utifrån dessa krav kan material och konstruktioner väljas fritt. Hur du i detalj utformar en vägg eller ett bjälklag för att uppfylla kraven är därmed upp till dig som byggherre.

Till din hjälp, med förslag på lösningar hur man kan bygga en vägg i EI 30 eller 60, finns olika brandskyddshandböcker, till exempel från Svensk byggtjänst eller Brandskyddsföreningen. Byggmaterialtillverkarna har också information om hur deras produkter ska kombineras för att uppnå en viss brandmotståndsklass.

Om du är osäker bör du vända dig till en yrkesman.

I Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 5:4 finns allmänna krav på skydd mot uppkomst av brand, till exempel maximal temperatur på brännbart material, täthet, eldstadsplan framför kaminen etcetera. Vid nyinstallation och vid väsentliga ändringar av befintlig eldstad är du skyldig att göra en så kallad anmälan. Ta därför kontakt med byggnadsnämnden i din kommun för att ta reda på om den ändring du gör kräver anmälan eller inte.

Plan- och bygglagen, PBL (till vilken Boverket byggregler, BBR, är tillämpningsföreskrifter) och lagen om skydd mot olyckor, LSO, har olika syften och gäller vid olika tillfällen om man ser till en byggnads livstid.

PBL gäller lite förenklat när man uppför eller ändrar en byggnad eller annan anläggning. I det ingår att byggnader ska byggas på ett sådant sätt att t.ex. kravet på säkerhet i händelse av brand uppfylls. När byggnaden är klar och övergår i förvaltningsskedet ställer PBL krav på att byggnaden ska underhållas så att t.ex. kraven på brandskydd bevaras.

LSO ställer krav på att byggnader ska ha ett skäligt brandskydd främst under brukstiden. Det innebär i korthet att räddningstjänsten vid tillsyn kan göra en bedömning i det enskilda fallet om byggnaden har ett skäligt brandskydd eller inte. Till skillnad från PBL så gäller LSO:s krav på brandskydd såväl byggnadens utformning, som krav på lös utrustning och organisation samt utbildning och övning av personal. Har verksamheten eller byggnaden inte ett skäligt brandskydd så kan räddningstjänsten ställa krav på olika åtgärder. Bedömningen brukar utgå från byggreglernas krav, vad avser det byggnadstekniska brandskyddet vid uppförandet av byggnaden. Räddningstjänsten kan dock ställa krav på andra åtgärder eller ställa krav på ytterligare åtgärder trots att byggnaden uppfyller de krav som ställdes på byggnaden när den byggdes eller senast ändrades. Ett sådant exempel är brandvarnare i bostäder. Brandvarnare kom som ett krav i byggreglerna först 1999 men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har skrivit ett allmänt råd till LSO som i praktiken innebär krav på att det ska finns brandvarnare i alla bostäder.

Den som äger en byggnad ska se till att det finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år. Det går inte att avtala bort säljarens skyldighet att upprätta en energideklaration eftersom det är en tvingande bestämmelse.

Om inte säljaren har upprättat en energideklaration vid försäljningstidpunkten har köparen, efter att denne uppmanat säljaren om att upprätta en energideklaration, rätt att på egen bekostnad låta upprätta en energideklaration inom sex månader efter tillträdet av byggnaden och därefter kräva att säljaren bekostar denna energideklaration.

Om köparen inte utnyttjar sin rätt att få en energideklaration upprättad inom den tiden, har köparen förverkat sin rätt gentemot säljaren och måste i sin tur upprätta en energideklaration för byggnaden vid en eventuell senare försäljning eller upplåtelse med nyttjanderätt. Som köpare är det naturligtvis viktigt att känna till att om man inte kräver sin rätt att få en energideklaration vid försäljningen så kan köparen, i ett senare skede, om denne i sin tur skulle sälja eller hyra ut byggnaden, själv tvingas att bekosta en energideklaration.

En energideklaration är alltid giltig i tio år efter att den upprättats och kan under den tiden användas för att fullgöra de skyldigheter som kommer med reglerna om energideklaration. Köparen riskerar alltså att sätta sig i en situation där denne själv får bekosta en energideklaration som egentligen den ursprunglige säljaren skulle ha stått för.

Där är även viktigt att påpeka att syftet med att energideklarationen ska visas för spekulanten innan försäljningen är just att spekulanten ska ges möjlighet att på förhand kunna bilda sig en uppfattning om byggnadens energianvändning och bland annat om vilka driftskostnader som denne i detta avseende kan förvänta sig. Syftet är att konsumenterna ska få information om byggnaders energianvändning på förhand och därmed kunna väga in energianvändningen i sina val.

I Boverkets Byggregler BBR finns inget krav på att det ska finnas toalett för allmänheten i publik lokal. Men om det finns ska minst en toalett kunna användas av person med rullstol. I publika lokaler som har fler än ett plan med toaletter för allmänheten bör minst en toalett på varje sådant plan vara tillgänglig och användbar. Minsta måtten bör vara 2,2 x 2,2 meter. Kravet gäller dock inte för befintliga lokaler där man inte gör ändringsåtgärder.

Med bostad avses, enligt Terminologicentrum, TNC, hus, lägenhet, rum eller annat utrymme att bo i. En bostad kan antingen vara permanentbostad eller fritidsbostad. Enligt TNC är en permanentbostad en bostad som nyttjas för ett stadigvarande bruk.