Fortsatt färre kommuner som uppger underskott på bostadsmarknaden för ungdomar
Ungdomar är en av de grupper som i allmänhet har svårast att komma in och etablera sig på bostadsmarknaden. I flera år har de flesta kommunerna bedömt att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar, men de senaste åren är trenden positiv eftersom antalet kommuner som uppger underskott minskar för sjätte året i rad.
Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden är i allmänhet sämre
Gruppen ungdomar är förstås mycket olikartad, men i allmänhet har gruppen sämre ekonomiska förutsättningar än många andra på bostadsmarknaden. Sambandet mellan bostadsmarknaden som helhet och bostadsmarknaden för ungdomar är inte helt tydligt. I många kommuner råder underskott för ungdomar oavsett om kommunen har balans eller underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Det beror troligen på de speciella förutsättningar som ungdomar har. De har sällan stått länge i kö i bostadsbolagens (eller bostadsförmedlingarnas) köer, de har inte så många kontakter, de har sämre finansiella förutsättningar och de saknar en tidigare bostad med bytesvärde.
Många kommuner uppger underskott för ungdomar
I årets bostadsmarknadsenkät uppger 154 av 272 svarande kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar. Det är färre kommuner som anger underskott jämfört med tidigare år. År 2022 angav 174 kommuner underskott, 2021 var det 177 kommuner och 2020 var det 210 kommuner som uppgav underskott. På tre år har antalet kommuner som uppger underskott på bostadsmarknaden för ungdomar minskat med 56.
I år är det 109 kommuner som uppger balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Det är en ökning med 18 kommuner jämfört med förra året och med 21 kommuner jämfört med 2021. Antalet kommuner som anger överskott är i år 9. Av dessa kommuner är det 4 som bedömer generellt överskott på bostadsmarknaden. 8 av kommunerna hade en negativ befolkningstillväxt 2022.
Underskottet beror på ett generellt underskott på bostäder och att lediga bostäder är för dyra för ungdomar
Av de 154 kommuner som bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar svarar 101 kommuner att underskottet beror på att det finns ett generellt underskott på bostäder. 92 kommuner svarar att lediga bostäder är för dyra för ungdomar. I år uppger färre kommuner att underskottet för ungdomar beror på ett generellt underskott på bostäder jämfört med förra året, då 128 kommuner uppgav det. Förra året uppgav 93 kommuner att lediga bostäder är för dyra för ungdomar, ungefär lika många som i år. Många kommuner uppger också att underskottet på bostäder för ungdomar beror på att det finns för få små lediga bostäder (78). Några kommuner uppger även andra orsaker. Flera tar upp de sämre finansiella förutsättningar som ungdomar ofta har jämfört med andra grupper.
Underskott i storstadskommunerna
Det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar i de flesta storstadskommuner. I Storstockholm uppger 1 kommun att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar, jämfört med 3 förra året. Det är i år 4 kommuner i Storstockholm som inte har svarat på frågan, jämfört med 1 kommun förra året. Av dessa var det 1 kommun som förra året bedömde att det rådde balans. Resterande kommuner i Storstockholm uppger att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar (21). I Storgöteborg uppger 11 av 13 kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar. 2 kommuner anger att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar. I Stormalmö är det 11 av 12 kommuner som bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar och 1 kommun som inte har svarat.
Högskoleorter uppger underskott för ungdomar
Utanför storstadsregionerna finns det 30 kommuner som klassas som högskoleorter. Av dessa är det 23 kommuner som i årets enkät svarar att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar. Antalet som anger underskott för ungdomar har minskat de senaste åren. Förra året angav 24 kommuner underskott, 25 uppgav underskott 2021 och 2020 uppgav 29 av 30 kommuner att det rådde underskott på bostadsmarknaden för ungdomar. Av de 7 kommuner som uppger balans är det 3 kommuner som har fler än 75 000 invånare och 4 kommuner som har färre än 75 000 invånare.
Nära hälften av de mindre kommunerna uppger balans för ungdomar
I årets enkät uppger 83 av de 173 kommuner som har färre än 25 000 invånare och som inte tillhör storstadsregionerna eller är högskoleorter att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Det är cirka 48 procent, vilket är en större andel än i övriga kommungrupper. Förra året uppgav 72 kommuner att det rådde balans för ungdomar. Trots att fler kommuner bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar är det fortsatt många som bedömer att det råder underskott. 70 kommuner uppger att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar. Det är en minskning med 11 kommuner jämfört med förra året, med 15 kommuner jämfört med 2021 och med 34 kommuner jämfört med 2020.
Färre kommuner gör insatser för att underlätta för ungdomar
Enligt 2023 års bostadsmarknadsenkät är det 121 kommuner som arbetar med insatser tänkta att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. I förra årets enkät angav 140 kommuner att de gjorde insatser för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad, och 2021 var det 169 kommuner. Av de 121 kommunerna är det några som inte anger några särskilda insatser utan anger att de gör generella satsningar på bostadsbyggande som även kan gynna ungdomar. Det har tidigare varit med som ett svarsalternativ i enkäten, men togs bort 2022 eftersom det är en allmän satsning på bostadsmarknaden och inte något som specifikt gynnar ungdomar.
Andra insatser som nämns för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad är till exempel möjlighet att ställa sig i bostadskö från 16 års ålder, förtur till vissa bostäder och särskilda bostäder som enbart ungdomar kan anmäla intresse till.
Nästan varannan kommun gör inga särskilda insatser för ungdomar
Av de svarande kommunerna är det 141 kommuner som inte gör några särskilda insatser för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad, en ökning från 125 kommuner förra året och 97 kommuner 2021. Av de 141 kommunerna som i år svarat att de inte gör några särskilda insatser för att ungdomar ska kunna skaffa en egen bostad har 70 kommuner angivit underskott på bostadsmarknaden för ungdomar, och 78 har angett underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. 104 av kommunerna hör till gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”, medan 15 kommuner hör till någon av storstadsregionerna.
Stor ökning av antalet särskilda ungdomsbostäder jämfört med förra året
I årets enkät uppges att det finns cirka 6 400 särskilda ungdomsbostäder fördelat på de 59 kommuner som har svarat på frågan om antal. Det är en stor ökning från förra året då det uppgavs finnas cirka 5 000 särskilda ungdomsbostäder fördelat på 44 kommuner. I siffran ingår även flera bostäder som hyrs ut till gymnasiestudenter. Inte alla kommuner som svarar att de har särskilda ungdomsbostäder har angett antal, och siffran ska ses som en uppskattning. 70 kommuner har svarat ja på frågan om de har särskilda ungdomsbostäder, jämfört med 50 kommuner förra året.
Klart färre särskilda ungdomsbostäder förväntas påbörjas jämfört med förväntningarna de senaste åren
Under 2023 och 2024 förväntas 9 kommuner påbörja sammanlagt cirka 270 nya särskilda ungdomsbostäder. Av dessa förväntas cirka 200 bli hyresrätter och cirka 70 bostadsrätter. Det är en stor minskning jämfört med förväntningarna de senaste åren. I förra årets enkät angavs att cirka 770 nya särskilda ungdomsbostäder förväntades påbörjas i 9 kommuner, i enkäten 2021 uppgavs att det förväntades att cirka 630 nya särskilda ungdomsbostäder skulle påbörjas i 9 kommuner och 2020 hade 11 kommuner en förväntan om att påbörja cirka 650 nya ungdomsbostäder det innevarande och det kommande året. Utöver nybyggnation uppger en kommun att det finns planer på att omvandla en tom fastighet till ungdomsbostäder, medan en annan kommun uppger att ungdomsbostäder i stället är på väg att fasas ut på grund av lediga bostäder och störningsproblem.
Just nu påverkas situationen på bostadsmarknaden av faktorer som höga räntor och energipriser samt hög inflation. Detta har drivit byggkostnader uppåt och försämrat hushållens köpkraft, med förväntningar om stora och breda nedgångar i bostadsbyggandet som följd. Detta kan slå även mot byggandet av ungdomsbostäder.
Fler särskilda ungdomsbostäder förväntas påbörjas 2023 än 2024
Det förväntas påbörjas fler särskilda ungdomsbostäder 2023 än 2024. År 2023 förväntas det påbörjas cirka 170 ungdomsbostäder i totalt 5 kommuner. Under 2024 bedömer 5 kommuner att det förväntas påbörjas cirka 100 ungdomsbostäder. Bara 1 kommun bedömer att ungdomsbostäder kommer att påbörjas både 2023 och 2024. 4 av kommunerna som bedömer att det kommer påbörjas nya särskilda ungdomsbostäder hör till storstadsregionerna, 2 hör till gruppen ”högskoleorter med över 75 000 invånare”, 1 hör till gruppen ”högskoleorter med under 75 000 invånare” och 2 hör till gruppen ”övriga kommuner med under 25 000 invånare”.
Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.