Planbestämmelser för ekosystemtjänster på kvartersmark
Möjligheterna att säkerställa ekosystemtjänster med hjälp av planbestämmelser på kvartersmark är begränsade. Här visas lämpliga planbestämmelser för att skapa förutsättningar för att bevara, utveckla och skapa ekosystemtjänster på kvartersmark.
Om reglering av kvartersmark och ekosystemtjänster
Det är viktigt att beakta behoven för ekosystemtjänster på kvartersmark. Även om det inte är möjligt att reglera nyanläggning av gröna strukturer på kvartersmark kan detaljplanen möjliggöra anläggande eller bevarande av ekosystemtjänster som är viktiga för klimatanpassning, grön infrastruktur, folkhälsa och attraktiva boendemiljöer.
Om kommunen arbetar med grönytefaktor så behöver detaljplanen utformas så att planen möjliggör anläggandet av en ändamålsenlig grönstruktur. Behoven av grönytor och ekosystemtjänster redovisas bäst i planbeskrivningen, där man med hjälp av planillustrationer kan förtydliga hur planen skapar förutsättningar för att tillgodose behoven av grönstruktur för ekosystemtjänster. Planbeskrivningen är ett viktigt dokument för att motivera planbestämmelserna och illustrera på vilket sätt bestämmelserna är avsedda för att skapa möjligheter för bevarandet, utvecklandet eller skapandet av ekosystemtjänster.
Friyta för lek och utevistelse
Avser detaljplanen bebyggelse som omfattar bostäder eller lokaler för förskola, skola eller annan jämförbar verksamhet, ska det finnas friyta på tomten eller i närheten. Friytan ska vara tillräckligt stor och ha kvaliteter som gör den lämplig för lek och utevistelse.
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
Friytornas lämplighet för lek och utevistelse främjas i många fall med grönska där till exempel stora träd och annan vegetation skapar skugga, trivsel och välbefinnande. På kvartersmark kan befintliga större skuggande träd skyddas med hjälp av marklov för att skapa omedelbar trivsel istället för att vänta tills ett nyplanterat träd kan fylla samma funktion.
Boverket har tagit fram allmänna råd för friytor vid skolor och förskolor där förutsättningar för vegetation är en viktig aspekt.
Ta del av Boverkets allmänna råd om friytor i "Relaterad information".
Egenskapsbestämmelser på kvartersmark
Följande egenskapsbestämmelser kan tillämpas för att skapa förutsättningar för ekosystemtjänster på kvartersmark:
Utnyttjandegrad
Bestämmelser om utnyttjandegrad reglerarexploateringens största och minsta omfattning på en plats, både i utbredning över och under markytan samt på höjden. Utnyttjandegraden anges i procent eller areamått. Bestämmelser om utnyttjandegrad kan betecknas e.
11 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
2. byggnaders användning, och
3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .
3 § Bestämmelser om utnyttjandegrad tillämpas på kvartersmark för att reglera bebyggandets största eller minsta omfattning.
Tabell 7.2 Utnyttjandegrad
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Begränsning av markens utnyttjande
Begränsning av markens utnyttjande, det vill säga var byggnader inte får placeras, reglereras med bestämmelser om prickmark eller korsmark som begränsar var det får byggas eller vad det får byggas. Bestämmelserna kan utformas för att skapa utrymme för anläggandet av ekosystemtjänster på tomten. Detta kan till exempel vara utrymme för anläggandet av grönytor för att nå en viss grönytefaktor.
11 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
2. byggnaders användning, och
3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .
5 § Bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande ska tillämpas på kvartersmark för att reglera att marken inte får förses med byggnadsverk eller viss typ av byggnadsverk, att marken endast får endast förses med viss typ av byggnadsverk eller att marken endast får förses med byggnadsverk under mark.
Tabell 7.4 Begränsning av markens utnyttjande
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Begränsning av byggnadens höjd
Höga byggkomplex kan ha större barriäreffekter än låga byggnader. De kan även påverka ljusförhållandena för vegetationsytor. Byggnadshöjd anges i meter.
11 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
2. byggnaders användning, och
3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .
Takvinkel är viktigt att beakta vid anläggandet av vegetationsklädda tak.
Takvinkeln (o) är viktigt att beakta vid anläggandet av vegetationsklädda tak. Det är angeläget att bestämmelserna motiveras i planbeskrivningen för att underlätta tolkningen inför framtida beslut om till exempel bygglov eller detaljplaneändringar.
11 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
2. byggnaders användning, och
3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .
6 § Bestämmelser om takvinkel ska tillämpas på kvartersmark för att reglera lutning i grader på tak.
Tabell 7.5 Takvinkel
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Placering
Bestämmelser om placering (p) reglerar byggnadsverks och tomters placering. Genom att anpassa bebyggelsen till förhållanden på platsen kan förutsättningar skapas för till exempel bra ljusförhållanden och lokalklimat eller för att växtlighet och naturformationer ska kunna bevaras. Vid utredningen av byggnadernas placering under detaljplanearbetet bör lokala förutsättningar för ekosystemtjänster kartläggas. Bestämmelserna kan också tillämpas för att möjliggöra kraven angående friytor, hänsyn till kultur- och naturvärden på tomter enligt 8 kap. 9§ PBL. Bestämmelsernas innebörd för att säkerställa förutsättningar genom ekosystemtjänster behöver motiveras i planbeskrivningen.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .
8 § Bestämmelser om placering ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsverks och tomters placering.
Tabell 7.7 Placering
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Utformning av byggnadsverk och tomter
Bestämmelser om utformning (f) av byggnadsverk avser till exempel fasadmaterial, material och färgsättning samt typer av byggnader. Bestämmelserna tillämpas när byggnader ska se ut på ett visst sätt till exempel för att passa in i en kulturmiljö och bör tillämpas endast om det finns särskilda skäl att ta hänsyn till förhållanden på platsen eller i omgivningen. Observera att ett grönt tak i det här sammanhanget betyder att taket ska ha grön färg! Bestämmelsen avser enbart estetiska skäl. Om vegetationsklädda tak ska anläggas för att fylla en funktion, till exempel för att fördröja dagvatten, tillämpas bestämmelser om utförande.
Utformningsbestämmelser kan också användas för att reglera utformning av tomter. Bestämmelsen kan användas för att bevara befintliga vegetationsstrukturer men inte för att reglera nyanläggning av grönska på tomten. Det kan handla om en träddunge eller berg i dagen som ska finnas kvar för att skapa en bra lekmiljö eller bibehållandet av vegetation för att motverka ras, skred och erosion.
Exempel på bestämmelseformulering;
f# Befintlig häck ska bevaras i sin karaktär och utformning
(jfr prop. 1985/86:1 sid. 583 f. och jfr prop. 2009/10:170 sid. 428)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .
9 § Bestämmelser om utformning ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsverks form, färg och material, fasadutsmyckningar, typer av byggnadsverk samt utformning av tomt.
Tabell 7.8 Utformning
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Utförande
Bestämmelser om utförande (b) reglerar byggnadsteknik. Bestämmelserna kan tillämpas för att reglera funktioner på byggnaden men endast under särskilda förhållanden när det krävs för att bebyggelse ska kunna komma till stånd. Till exempel när vegetationsklädda tak är den enda möjligheten att klara ett lokalt omhändertagande av dagvatten.
Detta kan också handla om att anpassa platser med ras- eller översvämningsrisk för bebyggelse. Till exempel genom att reglera grundläggning samt teknisk utformning av marken under och i anslutning till byggnaden. Bestämmelser om utförande kan till exempel reglera att en viss del av marken ska vara genomsläpplig, schaktnivåer eller djup för dränerade ingrepp. Det kan också handla om åtgärder som har betydelse för ekosystemtjänster som dagvattenfördröjning, vattenrening, grundvatten och jordbildningsprocesser. Det ska dock så långt möjligt undvikas att ange planbestämmelser som pekar ut en speciell metod eller teknik.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .
9 §
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.
10 §
Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.
12 §
Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.
Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .
15 §
En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.
Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.
Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.
16 §
Det som gäller i fråga om vård och skötsel av en tomt enligt 15 § ska i skälig utsträckning också tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader.
10 § Bestämmelser om utförande ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsteknik och markens genomsläpplighet.
Tabell 7.9 Utförande
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Exempel på formulering utförandebestämmelse:
- Minst 75 procent av takytan ska vara vegetationsklädd
- Minst 50 procent av marken ska vara genomsläpplig
Markens anordnande och vegetation
Med bestämmelser om markens anordnande och vegetation (n) kan kommunen bland annat reglera höjdläge och utformning av markytan och bevarandet av befintlig vegetation. Syftet kan vara att skapa goda boendekvaliteter, bevara en viss karaktär i ett område men också för att ge bra förutsättningar för ekosystemtjänster.
Markens anordnande reglerar markhöjder och största lutning. Bestämmelsen kan vara viktig för att styra avrinningen av dagvatten eller möta krav på stabilitet där bestämmelsen angående lutning kan kombineras med krav på bibehållandet av vegetation. Om kommunen i detaljplanen har bestämt ett höjdläge för markytan krävs inte marklov för att genom schaktning eller fyllning höja eller sänka markytan till den angivna nivån. Därför är det viktigt att utreda direkta och indirekta konsekvenser av höjdsättningen för ekosystemtjänster under detaljplanearbetet.
Bestämmelserna angående vegetation avser rumsskapande vegetation som till exempel träd och större buskar. Bestämmelsen möjliggör skyddandet av värdefulla ekosystemtjänster på kvartersmark, dock behöver värdet för ekosystemtjänster som allmänt intresse avvägas mot begränsningen i äganderätten för den enskilde. Bestämmelser om vegetation och syftet med dem behöver beskrivas och motiveras i planbeskrivningen. Bestämmelser om att en viss vegetationsstruktur ska finnas kvar kan behöva kombineras med en egenskapsbestämmelse om marklovplikt för trädfällning. Det går också att införa marklovplikt för skogsplantering. (jfr prop. 1985/86:1 s. 583 f.)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
10 §
I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge.
13 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 § första stycket 4,
2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och
3. att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering.
13 § Bestämmelser om markens anordnande och vegetation ska tillämpas på kvartersmark för att reglera markförhållanden, vegetation och parkering.
Tabell 7.12 Markens anordnade och vegetation
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Exempel på bestämmelseformulering markens anordnande och vegetation:
- Trädet ska finnas kvar och får endast fällas om trädet är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk, i det fallet ska träd återplanteras.
- Vegetation och markskikt får ej tas bort eller skadas. Marklov krävs för schaktning och plantering.
Skydd av kulturvärden
Med bestämmelser om skydd av kulturvärden kan kommunen bland annat skydda särskilt värdefulla tomter. Detta kan vara en kulturhistorisk värdefull vegetationsstruktur och dess utformning eller detaljer som markbeläggning och annan rumsskapande vegetation. Med bestämmelsen kan vissa kulturella ekosystemtjänster skyddas, till exempel när vegetationsstrukturen är en väsentlig del av stadsbilden eller kulturmiljön. Det går endast att skydda det som är befintligt.
I bestämmelser om skydd av kulturmiljöer måste det tydligt anges vilka karaktärsdrag eller värden som ska skyddas. Övervägningar och förutsättningar för skydd av kulturvärden måste redovisas och motiveras i planbeskrivningen och vara förenliga med planens syfte.
I en värdefull miljö kan det finnas behov att kombinera en bestämmelse om skydd av kulturvärden med en bestämmelse om marklov för att kunna kontrollera om planbestämmelsen följs.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .
13 §
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på
1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.
15 § Bestämmelser om skydd av kulturvärden ska på allmän plats tillämpas för att reglera hur befintliga miljöer som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas.
Bestämmelser om skydd av kulturvärden ska på kvartersmark tillämpas för att reglera hur befintliga byggnader, bygglovspliktiga anläggningar, bebyggelseområden och tomter som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas.
Tabell 7.15 Skydd av kulturvärden, allmän plats
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 7.16 Skydd av kulturvärden, kvartersmark
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Exempel på skyddsbestämmelse för kulturvärden:
- Trädallén bevaras till sin karaktär och utformning. Marklov krävs för fällning av träd.
- Befintlig ek ska bevaras. För borttagning av trädet krävs marklov.
Marklov
I detaljplan kan det införas bestämmelser om marklov för att ta bort rumsskapande vegetationsstruktur, till exempel att fälla enstaka träd. Utökad marklovplikt kan också införas för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet och därmed markens förutsättningar för att hantera dagvatten. Krav på marklov anges som en egenskapsbestämmelse (a) i detaljplan.
Observera att schaktning och fyllning utöver de i detaljplanen angivna mark- och höjdnivåer alltid kräver marklov på både tomtmark och allmän plats.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .
13 §
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på
1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.
23 § Bestämmelser om ändrad lovplikt ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att minska eller öka omfattningen av kraven på bygg-, rivnings- eller marklov. Bestämmelser om ändrad lovplikt ska alltid preciseras med vad som avses.
Tabell 7.32 Ändrad lovplikt, allmän plats
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
Tabell 7.33 Ändrad lovplikt, kvartersmark
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.