Motivering av förhandsbesked
Beslut i ett ärende ska i de allra flesta fall motiveras. Huvudsyftet med motiveringsskyldigheten är att alla ärenden ska få en omsorgsfull och saklig prövning och att skälen för beslutet tydligt ska framgå. En beslutsmotivering gör att både sökanden och andra parter kan förstå varför ett visst beslut har tagits.
Beslut ska oftast motiveras
Det finns inga bestämmelser om motivering av beslut om förhandsbesked i plan- och bygglagen, PBL, förutom för beslut om förhandsbesked för MKB-projekt. För beslut som fattas med stöd av PBL gäller dock bestämmelserna om motiveringsskyldighet i förvaltningslagen.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Det bör tydligt framgå av beslutet vad som är motivering. Motiveringen bör finnas under en egen rubrik som till exempel skäl till beslut eller motivering.
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. Det innebär att beslut om förhandsbesked kan behöva motiveras. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis i vissa fall.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Om ansökan avslås
Om byggnadsnämnden helt eller delvis avslår en ansökan gäller motiveringsskyldighet eftersom beslutet går sökanden emot. (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)
Om ansökan beviljas
Om en ansökan beviljas föreligger motiveringsskyldighet om beslutet går andra parter emot. Andra parter kan till exempel vara sakägare. (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)
Om nämnden beviljar en ansökan men beslutet förenas med villkor gäller också motiveringsskyldigheten, eftersom villkoren kan gå sökanden emot. (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)
Avvisning och avskrivning
Beslutsmotivering krävs även för beslut om avvisning och avskrivning. (jfr prop. 1971:30 sid. 492)
Omprövning
Vid omprövning av beslut kan myndigheten i sitt nya beslut inrikta sig på det som kommit fram i samband med omprövningen om ursprungsbeslutet är väl motiverat. Finns det ingen ordentlig motivering i det ursprungliga beslutet bör motiveringen förbättras i det nya beslutet. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 242)
I vissa fall behöver beslut inte motiveras
Grundregeln är att beslut i ärenden ska motiveras men i vissa fall får beslutsskälen utelämnas. Om skälen utelämnats ska myndigheten om möjligt i efterhand upplysa om skälen om enskild begär det eller om det behövs för att han eller hon ska kunna tillvarata sin rätt.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Det kan i vissa fall vara bra att motivera även sådana beslut där beslutsskälen får utelämnas.
Beslutsskäl kan helt eller delvis utelämnas bland annat om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande. Ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 200 f.)
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Uppenbart obehövligt
Det finns en möjlighet för myndigheter att helt eller delvis utelämna skälen om det är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen. Orden uppenbart obehövligt visar att lagstiftaren avsett att undantaget bara ska komma till användning i undantagsfall. (jfr JO-beslut 2014-12-03, dnr 4248-2014)
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Nödvändigt av vissa skäl
Beslutsskäl kan även utelämnas om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart förhållande. Denna typ av situationer borde dock vara mycket ovanliga i ärenden om förhandsbesked.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Brådskande ärenden
Beslutsskäl kan även utelämnas om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse ärenden är mycket ovanliga i byggnadsnämnden Undantaget i förvaltningslagen är avsett för exempelvis ärenden inom socialtjänsten.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Beslut som överklagas genom laglighetsprövning
Motiveringsskyldigheten gäller inte för beslut som enbart kan överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning, till exempel beslut om byggnadsnämndens taxor.
1 §
Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725):
1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,
2. kommunfullmäktiges beslut om planeringsstrategi för översiktsplanering,
3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser,
4. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,
5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser,
6. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om generella villkor för sådan betalning,
7. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden,
8. kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal,
9. regionfullmäktiges beslut om regionplan, och
10. regionfullmäktiges beslut om aktualitetsprövning av regionplan. Lag (2020:76) .
2 §
Vid handläggning av sådana ärenden hos myndigheter i kommuner och regioner där besluten kan laglighetsprövas genom att överklagas enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725) tillämpas inte 9 § andra stycket, 10-12, 16-20 och 23-49 §§. Lag (2019:981) .
Varför beslut ska motiveras
Det är viktigt att öppet redovisa skälen för beslutet för att det ska vara möjligt att förstå hur relevanta fakta har tolkats och värderats. Beslutsmotiveringen bidrar bland annat till att både sökanden och andra parter förstår varför ett visst beslut har tagits.
Plan- och bygglagen är en lagstiftning där många bestämmelser kan tolkas på olika sätt. Lagstiftningen innebär också att det görs bedömningar i de flesta ärenden. Därför är det särskilt viktigt att det framgår av beslutet hur bedömningarna har gått till och vilka faktorer som har avgjort ärendet. Att besluten motiveras är också viktigt eftersom beslut om förhandsbesked kan få stora ekonomiska men även praktiska och känslomässiga konsekvenser och kan påverka många människor och under långt tid.
Det kan vara både tidskrävande och svårt att motivera beslut. Men väl motiverade beslut underlättar för många olika parter och under många år framöver. Väl motiverade beslut kan göra att överklaganden undviks och att överklagade ärenden kan handläggas snabbare.
Om kommunens beslut är oklart kan sökanden och parterna behöva kontakta kommunen för ett förtydligande. Ett sådant förtydligande kan dock vara tidskrävande och svårt att göra i efterhand och av någon annan än den som tagit beslutet.
För en säkrare och tydligare rättstillämpning
Motiveringsskyldigheten bidrar till en säkrare och tydligare rättstillämpning. Enligt regeringsformen ska den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ta hänsyn till allas likhet inför lagen samt vara saklig och opartisk. Väl underbyggda beslut är därför viktiga för allmänhetens tilltro till myndigheternas kompetens och objektivitet. Kravet på att beslut måste motiveras främjar en noggrann och saklig prövning. Om beslutsfattaren är tvungen att motivera beslutet kan det hjälpa beslutsfattaren att ta ett korrekt beslut. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 188)
9 §
Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408) .
För att sökanden ska förstå
För sökanden är det viktigt att byggnadsnämnden redovisar hur den har kommit fram till sitt beslut. Detta är särskilt viktigt om beslutet är negativt för sökanden. Endast om skälen redovisas öppet har den som beslutet rör möjlighet att förstå varför myndigheten har beslutat på ett visst sätt och hur gällande bestämmelser har tillämpats. Vid ett avslag kan en upplysande motivering antingen övertyga sökanden om att beslutet är riktigt eller ge denne argument för ett överklagande. Även möjligheten att få rätt vid ett överklagande kan lättare bedömas av sökanden om ett beslut är väl motiverat. (jfr JO-beslut 2013-02-06, dnr 5756-2012)
För att andra parter ska förstå
Väl motiverade beslut gör även att andra parter än sökanden förstår varför ett visst beslut har tagits. Ett beslut som är positivt för sökanden kan vara negativt för andra parter som till exempel grannar. Därför är det viktigt att även positiva beslut motiveras. Om alla berörda parter förstår varför och på vilka grunder ett beslut har tagits ökar förståelsen för själva beslutet och risken för ett överklagande kan minska. Den enskilde kan då lättare ta ställning till om beslutet ska överklagas eller inte. Väl motiverade beslut gör det lättare att bedöma om det är möjligt att få rätt vid ett överklagande.
För att underlätta vid överklagande
Att beslut är väl motiverade underlättar även för länsstyrelsen och domstolarna om ett ärende blir överklagat. Handläggningstiden för överklagandet kan minska och risken att beslutet skickas tillbaka till byggnadsnämnden på grund av att motivering saknas minimeras. Om beslutet är väl motiverat kan länsstyrelsen eller domstolen hänvisa till det i de fall de håller med, vilket sparar tid för dem. (jfr JO-protokoll 2013-11-25, dnr 4789-2013)
För länsstyrelsen och domstolarna är det viktigt att det av beslutsmotiveringen framgår vad nämnden har prövat i ärendet och nämndens bedömning i prövningen.
För att underlätta för bygglov i framtiden
Vid bygglovsprövning utanför detaljplan blir handläggningen enklare om det sedan tidigare finns ett förhandsbesked. Det som är prövat i förhandsbeskedet ska inte prövas i lovet. Om förhandsbeskedet är tydligt och väl motiverat underlättar det för handläggningen av kommande lov.
Motiveringens omfattning
Motiveringen kan ofta vara kortfattad. Hur utförlig en motivering ska vara beror på ärendet. Om ärendet är okomplicerat kan det räcka med några korta meningar medan det för svårare ärenden krävs en mer detaljerad utformning av skälen. Hur omfattande motiveringen måste vara beror också på vad som är känt för parten. Det går till exempel bara att hänvisa till handlingar i beslutet om handlingarna redan kommunicerats med parten. Om ett negativt beslut ska fattas kan motiveringen, trots tidigare kommunicering, ändå behöva vara mer utförlig. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 237 och 239)
Motiveringens formulering
Motiveringen bör både vara juridiskt och språkligt korrekt och samtidigt begriplig för mottagaren.
Om beslutsfattaren använder beslutsmallar med färdiga förslag på formuleringar är det viktigt att de är korrekta och att de ses över med jämna mellanrum och uppdateras när det behövs. Om mallen är fel kan det få konsekvenser i många ärenden.
Motiveringens innehåll
Beslutet ska innehålla en klargörande motivering , det vill säga att det som legat till grund för beslutet.
32 §
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
1. beslutet gäller anställning av någon,
2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.
Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Beslutet behöver inte innehålla detaljerade redogörelser för sakförhållanden i ärendet och vidlyftiga resonemang om hur dessa förhållanden bedömts rättsligen. Det är det viktigaste som ska komma fram i motiveringen och det ska presenteras på ett sådant sätt att det blir begripligt för den enskilde. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 321)
För att motiveringen ska bli tydlig är det lämpligt att dela in motiveringen i olika delar, gärna med underrubriker.
Fokusera på huvudskälen
Det är alltså huvudskälen som myndigheten är skyldig att redovisa i sitt beslut. Det kan vara faktabedömning, rättstillämpning och andra bedömningar om till exempel lokalisering eller olägenhet. Även om förvaltningsmyndigheternas beslut inte behöver efterlikna domstolarnas domar, måste besluten göra det begripligt för parten vilka faktiska förhållanden som är avgörande, vilka rättsregler som är tillämpliga och hur myndigheten har resonerat på de punkter där meningarna kan gå isär. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 237)
Det är de avgörande faktorerna som ska anges i motiveringen. Det är viktigt att understryka att det inte räcker som motivering att bara återge tillämpliga bestämmelser. Det är inte heller tillräckligt att formulera om en lagbestämmelse. Motiveringen måste i stället på ett konkret plan beskriva vilka värderingar, överväganden och bedömningar som nämnden har gjort av de faktiska omständigheterna i ärendet med utgångspunkt från rättsläget. (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)
Relevanta rättsregler
Ett grundläggande krav på motiveringen är att den ska innehålla de rättsregler som ligger till grund för beslutet. Detta har betydelse inte minst för att en part ska kunna se att nämnden inte ägnat sig åt allmänt tyckande. (jfr JO-beslut 2003-11-26, dnr 2797-2002, jfr JO-protokoll 1999-04-22, dnr 849-1999)
För att göra det tydligt kan både numret på paragrafen samt författningens namn och nummer i SFS anges. Myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Om innehållet i rättsregeln behöver förklaras bör det utformas på ett sådant sätt att läsaren inte behöver ha juridiska förkunskaper. Därför är det i de flesta fall mindre lämpligt att skriva av författningstexten ordagrant. Rättsreglerna ska appliceras på själva ärendet. (jfr JO-beslut 2003-11-26, dnr 2797-2002, jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 238)
Beslut i MKB-projekt
I ett beslut om förhandsbesked för ett MKB-projekt utanför detaljplanerat område ska vissa uppgifter om miljöbedömningen framgå av beslutsmotiveringen. Skyldigheten gäller oavsett om beslutet är positivt eller negativt, men enbart om det har gjorts en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
11 §
Byggnadsnämnden ska i ett beslut om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) redovisa
1. om åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljö-påverkan, och
2. vilka omständigheter enligt 10 § 1-3 och 11-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966) som utgör skälen för bedömningen enligt 1.
Redovisningsskyldigheten gäller endast om beslutet avser en åtgärd som ska
1. vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan, och
2. föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Förordning (2021:786).
I beslutsmotiveringen ska följande redovisas:
- om åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och
- vilka omständigheter enligt 10 § punkten 1–3 och 11–13 §§ i miljöbedömningsförordningen som utgör skälen för bedömningen av betydande miljöpåverkan.
11 §
Byggnadsnämnden ska i ett beslut om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) redovisa
1. om åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljö-påverkan, och
2. vilka omständigheter enligt 10 § 1-3 och 11-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966) som utgör skälen för bedömningen enligt 1.
Redovisningsskyldigheten gäller endast om beslutet avser en åtgärd som ska
1. vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan, och
2. föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Förordning (2021:786).
10 §
Vid undersökning eller beslut om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 23 eller 26 § miljöbalken ska hänsyn tas till
1. verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper,
2. verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, och
3. de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.
11 §
I fråga om verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper enligt 10 § 1 ska särskild hänsyn tas till
1. verksamhetens eller åtgärdens omfattning och utformning,
2. hur verksamheten eller åtgärden bidrar till kumulativa miljöeffekter tillsammans med andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas,
3. verksamhetens eller åtgärdens användning av mark, jord, vatten, biologisk mångfald, andra naturtillgångar och fysisk miljö i övrigt,
4. det avfall och andra förväntade restprodukter som verksamheten eller åtgärden ger upphov till,
5. föroreningar och störningar från verksamheten eller åtgärden,
6. sannolikheten för allvarliga olyckor som är relevanta för den aktuella verksamheten eller åtgärden, och
7. risker för människors hälsa.
12 §
I fråga om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering enligt 10 § 2 ska särskild hänsyn tas till
1. pågående eller tillåten markanvändning,
2. de naturresurser som finns i det område som kan antas bli påverkat och deras relativa förekomst, tillgänglighet, kvalitet och förnyelseförmåga i området, och
3. naturresursernas, naturmiljöns och kulturmiljöns tålighet i det område som kan antas bli påverkat, med särskild uppmärksamhet på påverkan som avser
a) ett stort opåverkat område,
b) en våtmark, ett strandområde eller en älvmynning,
c) ett kustområde eller en marin miljö,
d) ett bergs- eller skogsområde,
e) ett betydelsefullt kulturlandskap,
f) ett tätbefolkat område,
g) en nationalpark, ett naturreservat, ett kulturreservat eller ett annat område som är skyddat enligt 7 kap. miljöbalken,
h) ett område eller en byggnad som skyddas enligt 2-4 kap. kulturmiljölagen (1988:950), förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen m.m. eller plan- och bygglagen
(2010:900),
i) ett sådant område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv, eller
j) ett område där miljökvalitetsnormer inte följs eller riskerar att inte kunna följas.
13 §
I fråga om de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper enligt 10 § 3 ska särskild hänsyn tas till
1. effekternas storlek, utbredning, karaktär, intensitet och komplexitet,
2. sannolikheten för att effekterna uppkommer, hur de uppkommer, vilken varaktighet eller frekvens de har och hur reversibla de är,
3. hur gränsöverskridande effekterna är,
4. effekternas kumulativa verkan tillsammans med effekterna av andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas, och
5. möjligheten att begränsa effekterna på ett effektivt sätt.
Vid bedömningen ska hänsyn tas till allmänhetens behov av information.
Hänvisning till utredningar
Det är inte tillräckligt att i ett beslut hänvisa till en utredning utan att närmare precisera vad den består i. Om det finns till exempel en geoteknisk utredning eller bullerutredning bör motiveringen kortfattat beskriva slutsatserna i utredningen om den är en del av skälen till beslutet.
Exempel på motiveringar
Av beslut om förhandsbesked bör det framgå vad nämnden har prövat i ärendet och nämndens bedömning i prövningen.
Förhandsbesked
För förhandsbesked utanför detaljplan kan exempelvis följande rubriker användas i motiveringen:
- områdesbestämmelser,
- detaljplanekravet,
- lokalisering,
- placering och utformning, och
- omgivningspåverkan
Nedan finns exempel på hur formuleringar kan se ut i enskilda ärenden. Motiveringen måste alltid anpassas till det aktuella ärendet. Det är i de allra flesta fall inte nödvändigt att ta upp alla prövningsgrunder i motiveringen. Det är det viktigaste som ska komma fram.
Områdesbestämmelser
Åtgärden bedöms överensstämma med områdesbestämmelserna. (9 kap 31 § PBL)
Detaljplanekravet
Åtgärden som ansökan gäller är uppförande av ett enbostadshus. Byggnaden bedöms inte få någon betydande inverkan på omgivningen eftersom den placeras på en lucktomt som är över 3000 kvm stor. De två bebyggda bostadsfastigheterna som den ligger mellan har också stora tomter. Det har endast byggts ett nytt hus i området de senaste tio åren och det är alltså inte någon stor efterfrågan att bygga i området. Den sökta åtgärden bedöms därför inte vara sådan att markens lämplighet behöver prövas med detaljplan. (4 kap 2 § PBL)
Lokalisering
Enligt översiktsplanen ska området som ansökan gäller användas för industriändamål i framtiden. Avsikten är att norra industriområdet ska växa österut längs riksvägen. Att bygga ett enbostadshus på platsen överensstämmer därmed inte med översiktsplanen. Enligt plan- och bygglagen ska markområden användas för det ändamål som området är mest lämpat för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges för sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Kommunen har behov av mer mark för industri i strategiska kommunikationslägen. Om förhandsbesked beviljas för ett enbostadshus på den aktuella platsen hindras det planerade nya industriområdet. Även användningen av det befintliga norra industriområdet kan påverkas. (2 kap 2 §, 9 kap 31 § PBL)
Lokalisering
Fastigheten är belägen längs Blåälvens västra strand. Enligt SGI:s inventering över erosionsförutsättningar har marken en sådan sammansättning att risken för skred är betydande. 500 meter norr om aktuell fastighet inträffade ett större skred 2012. Den föreslagna placeringen av hotellet enbart tio meter från strandbanken är därför olämplig med hänsyn till risken för erosion. (2 kap 5 §, 9 kap 31 § PBL)
Placering och utformning
Åtgärden, att uppföra ett flerbostadshus på en lucktomt i bykärnan, uppfyller kravet på lämplig placering genom fasadens linjering med kringliggande byggnader. Byggnaden har en lämplig utformning då den med sin volym och arkitektur varsamt knyter an till omgivande bebyggelse på platsen. Byggnaden tar hänsyn till kulturvärdena på platsen och bidrar till en god helhetsverkan. (2 kap 6 § PBL)
Parters argument och uppgifter
I många ärenden ska byggnadsnämnden underrätta bland annat kända sakägare och organisationer som berörs av ansökan och ge dem tillfälle att yttra sig. Det är viktigt att myndigheterna i beslutet bemöter parternas argumentation och inte lämnar den obesvarad.
Om en part riktat invändningar mot vissa sakuppgifter bör det framgå av beslutet vilka överväganden som myndigheten har gjort med anledning av de motstridiga uppgifterna. Om myndigheten avstår från att göra det kan parten få uppfattningen att hans eller hennes synpunkter inte har beaktats. (jfr JO-beslut 2014-12-03, dnr 4248-2014)
Nämndens bedömning av inkomna synpunkter
Fastighetsägaren till "fastighetsbeteckning" har lämnat synpunkter på ansökan. Fastighetsägaren anser att om ett enbostadshus byggs innebär det en olägenhet för honom i form av insyn i hans trädgård.
Enligt plan- och bygglagens 2 kap 9 § får inte byggnadsverk medföra en betydande olägenhet.
Byggnadsnämnden bedömer att enbostadshuset visserligen medför viss insyn men det är en följd av att fastigheterna i byn är långsmala. Den aktuella fastigheten är en lucktomt i byn som hittills varit obebyggd. Med hänsyn till detta är de olägenheter som beskrivits av klaganden inte större än att de får accepteras. Byggnadsnämnden anser därmed att olägenheterna inte är av en sådan omfattning att de är betydande i den mening som avses i PBL.
Beslut tagna i byggnadsnämnden
I lovbeslut som tas i nämnden måste det av protokollet framgå vad som är nämndens egna skäl för beslutet. Det räcker inte att protokollet innehåller eller hänvisar till en motivering som har framförts under ärendets handläggning. Nämndens skäl behöver inte sammanfalla med de skäl som handläggarna har presenterat för nämnden. Om nämnden instämmer i de skäl som anges i förvaltningens yttrande behöver nämnden inte ordagrant upprepa skälen. Nämnden kan då göra en hänvisning till tjänsteutlåtandet men det måste i så fall tydligt framgå att nämnden har gjort en egen bedömning. Detta förutsätter att innehållet i det yttrande som det hänvisas till har tagits in i protokollet eller utgör en bilaga till det. (jfr JO-protokoll 2016-01-27, dnr 5522-2015)
Nämndens skäl/Skäl för beslut/Motivering
"......."
Nämndens skäl/Skäl för beslut/Motivering
Byggnadsnämnden instämmer i de skäl som förvaltningen framfört i tjänsteskrivelse bilaga "x".