Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.
Vad kostar det att göra en klimatdeklaration?
Boverket har gjort kostnadsuppskattningar för olika typer av byggnader. Beräkningarna följer regelförslaget som omfattar en avgränsad del av byggnaden och dess livscykel.
| Typ av byggnad | Kostnad |
| Serietillverkat småhus 150 m2 | 40 000 – 60 000 kr |
| Flerbostadshus 3 825 m2 | 20 000 – 30 000 kr |
| Lokalbyggnad 60 000 m2 | 60 000 – 90 000 kr |
| Digital lokalbyggnad 60 000 m2 |
30 000 – 45 000 kr |
En klimatdeklaration ska göras för varje enskild byggnad, även i fall där det flera byggnader uppförs inom ramen för samma projekt. De seriebyggda småhusen är i princip kopior av varandra, vilket gör att kostnaden i det fallet kan slås ut över flera byggnader. En del företag har också anställda med kompetens att göra en klimatdeklaration, vilket innebär att kostnaderna för att göra resurssammanställningar och beräkningar blir lägre. Med ”digital lokalbyggnad” i tabellen avses en byggnad som det finns en komplett digital BIM-modell för.
Så gjordes Boverkets kostnadsuppskattningar
Boverket har låtit genomföra fem beräkningar av faktiska byggnader. Kostnadsberäkningarna baseras på att olika arbetsmoment har tidsloggats. Med tiden kommer vi att få ett större statistiskt underlag och större exakthet i beräkningarna.
Anledningen till att det i Boverkets beräkningar skiljer i kostnad mellan det serietillverkade småhuset och flerbostadshuset är att mängderna för småhuset inte är beräknade i m3, kg eller m2. Detta innebar att samtliga produkter i byggnaden behövde volymbestämmas innan produkterna i småhuset kunde utgöra underlag i LCA-programmet. Mängderna för flerbostadshuset var däremot uträknade i rätt enheter och kunde omedelbart utgöra underlag i LCA-programmet. Orsaken till skillnaden i kostnad är med andra ord inte kopplad till byggnadstyp eller storlek på byggnaden utan till format på indata.
Det är troligt att det i de flesta fall tar längre tid att göra beräkningarna för ett flerbostadshus än för ett småhus, men det hela beror på hur detaljerad indata/underlag man får från projektet. Format på indata har med andra ord en mycket stor effekt på tid och kostnad för att göra en klimatdeklaration.
I Boverkets utredning om kostnader för att göra klimatberäkningar användes ett digitalt underlag i form av en fil som exporterades från en BIM-modell till ett LCA-program för en av byggnaderna (lokalbyggnaden). Det visade sig dels gå snabbare att få in samtliga byggvaror i LCA-programmet än när de behövde föras in manuellt. Dessutom var produkterna redan märkta med vilka byggnadsdelar de tillhörde och det fanns mängduppgifter för alla produkter. Detta bygger dock på att det finns en komplett digital modell att läsa in. Den som tar ut mängdlistan ur BIM-modellen måste också fråga efter rätt saker, så att efterfrågade byggnadsdelar inkluderas, och viss handpåläggning kan krävas innan produktlistan kan läsas in i LCA-programmet.