Prövning av rivningslov
Vid en ansökan om rivningslov ska enbart två förutsättningar prövas. Den första förutsättningen är att det inte finns rivningsförbud för byggnaden i detaljplan eller områdesbestämmelser. Den andra förutsättningen är att byggnaden inte bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
När krävs det rivningslov?
Inom detaljplanelagt område krävs det rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. Det finns dock vissa undantag från denna lovplikt. Utanför detaljplanelagt område kan det krävas rivningslov om kommunen har bestämt detta i områdesbestämmelser.
10 §
Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad
1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och
2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs.
Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov.
Vad innebär rivning
Begreppet rivning innebär att man helt tar bort en byggnad eller en del av en byggnad, det vill säga även stommen. Man kan alltså ta bort byggnadens icke bärande delar såväl invändigt som utvändigt utan att åtgärden bedöms som rivning, så länge stommen står kvar. Om allt utom grunden har rivits, för att den exempelvis ska utnyttjas till en ny byggnad, är det ändå att betrakta som rivning. Det räknas också som rivning när man tar bort endast en del av en byggnad, till exempel en veranda. Att flytta en byggnad från en plats till en annan innebär att byggnaden rivs. I dessa fall krävs både rivningslov på den gamla platsen och bygglov på den nya platsen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 706)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Förutsättningar för rivningslov
Rivningslov ska ges om byggnaden eller byggnadsdelen:
- inte omfattas av rivningsförbud i detaljplanen eller områdesbestämmelserna, eller
- inte bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
34 §
Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte
1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
En ansökan om rivningslov ska enbart prövas mot dessa två förutsättningar. Den ska exempelvis inte prövas mot varsamhetskraven eller förvanskningsförbudet.
Vid prövningen ska både de allmänna intressena och byggnadsägarens enskilda intresse beaktas. Exempel på allmänna intressena är att byggnaden bör bevaras med hänsyn till sina värden. Ett enskilt intresse kan vara att vilja riva en byggnad för att istället bygga nytt.
1 §
Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
Rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser
Om det finns en bestämmelse om rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser innebär det att byggnadsnämnden inte kan bevilja rivningslov. Frågan om byggnaden får rivas eller inte är då redan avgjord i detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Detta gäller oavsett om det görs en annan bedömning av byggnadens värden idag än vad som gjordes när planen antogs.
34 §
Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte
1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
Ett rivningsförbud innebär att man inte helt får ta bort en byggnad eller en del av en byggnad. Åtgärder som byte av fasadbeklädnad eller annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende kan göras trots rivningsförbud. Bygglovsprövningen av sådana åtgärder ska inte göras mot rivningsförbudet utan mot förvanskningsförbudet och varsamhetskravet. Ett rivningsförbud hindrar inte heller att interiöra delar, såsom fast inredning och fasta installationer av en byggnad tas bort eller rivs. (jfr prop. 1985/86:1 sid.706)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
13 §
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på
1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.
17 §
Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
Bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens värden
Om en byggnad inte har rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om byggnaden eller bebyggelsen bör bevaras med anledning av dess historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde. Det innebär att byggnaden eller bebyggelsen både ska vara värdefull och ha ett bevarandevärde. En byggnad kan vara värdefull utan att den behöver bevaras. För att kunna göra denna prövning måste en utredning om byggnadens eller byggnadsdelens värden göras. Utredningen måste även klargöra om den bör bevaras.
34 §
Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte
1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
Byggnaden eller bebyggelsen behöver inte på förhand vara utpekad som värdefull för att kunna bedömas som bevarandevärd. En utredning om värdet ska göras i varje enskilt fall. Det är inte enbart en byggnad eller en bebyggelse som är särskilt värdefull som har ett bevarandevärde. Alla byggnader kan vara bevarandevärda på grund av historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden. Lokala överväganden har stor betydelse i avgörandet om en byggnad eller bebyggelse är bevarandevärd. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 289)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
13 §
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på
1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.
Vägledning för bedömningen av byggnadens eller bebyggelsens värde kan hämtas i material som tas fram av kulturvårdande myndigheter. Det kan exempelvis vara att byggnaden eller bebyggelsen är av riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken eller på annat sätt utpekad som värdefull, till exempel i översiktsplan, fördjupad översiktsplan, kulturmiljöprogram eller liknande. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 289-290)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Det är byggnadsnämnden som ansvarar för att utreda byggnadens och bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde och bedöma om byggnaden bör bevaras på grund av dessa värden. Det finns inget hinder för nämnden att låta externa sakkunniga göra en utredning av byggnadens värde. Nämnden kan däremot inte överlåta till sökande att genomföra en sådan utredning. En ansökan om rivningslov kan därför vara mycket enkel och i stort sett bara redovisa vilken byggnad eller byggnadsdel som avses rivas.
Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett mål prövat om byggnadsnämnden hade stöd för att avslå ett rivningslov för ett enbostadshus. Domstolen konstaterade att det inte är nödvändigt att byggnaden har ett uttalat värde i en detaljplan för att en ansökan om rivningslov ska kunna avslås. Bevarandevärden kan även uppstå efter det att en detaljplan antagits, särskilt om det har gått lång tid sedan antagandet. Byggnadsnämnden hade låtit göra en kulturhistorisk bedömning av byggnaden och ansåg att byggnaden borde bevaras. MÖD konstaterade att lokala överväganden ska väga tungt vid bedömning om vad som är kulturhistoriskt värdefullt och ansåg att nämnden hade haft stöd för sin bedömning. Domstolen fastställde därför nämndens beslut om att avslå rivningslov. (MÖD 2017-10-18 mål nr P 10511-16)
Mål: P 10511-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
I samma dom konstaterade MÖD att rivningslov kan nekas även om det finns outnyttjad byggrätt på fastigheten. På vilket sätt byggrätten sedan kan utnyttjas blir en fråga för kommande bygglovsprövning. I detta ärende medgav planen användning för bostadsändamål och den byggnad som ansökan om rivningslovet gällde var en bostadsbyggnad. (MÖD 2017-10-18 mål nr P 10511-16)
Mål: P 10511-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Rivningslov kan nekas om detaljplanen medger en annan användning än vad en befintlig byggnad har. Detta gäller under förutsättning att det finns möjlighet att ändra den befintliga byggnaden till den användning detaljplanen medger. Om byggnaden inte kan ändras kan rivningslov inte nekas. Det kan till exempel vara om det finns ett mindre bostadshus i en detaljplan för industriändamål och det inte går att ändra bostadshuset till industriändamål. Även om byggnadsnämnden anser att byggnaden numera är bevarandevärd kan rivningslov inte nekas. Om byggnaden är bevarandevärd bör detaljplanen upphävas och en ny detaljplan tas fram. Byggnadsnämnden får då besluta om anstånd i ärendet om rivningslov.
34 §
Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte
1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
28 §
Om ett ärende om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd eller av ett påbörjat arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, får byggnadsnämnden besluta att ärendet om lov eller förhandsbesked inte ska avgöras förrän frågan om expropriationstillstånd har avgjorts eller planarbetet har avslutats. Om kommunen inte har avslutat planarbetet inom två år från det att ansökningen om lov eller förhandsbesked kom in till byggnadsnämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked avgöras utan dröjsmål.
Miljömässigt värde
Med miljömässigt värdefull bebyggelse menas inte bara byggnader som i sig är värda att bevara. Även om en byggnad i sig inte är värdefull kan en rivning av den ändå medföra skada på dessa värden i en bebyggelse. Till exempel om byggnaden ligger i en husrad eller vid ett torg och är bidragande till de miljömässiga värdena kan en rivning medföra stor skada på dessa värden. Miljön behöver inte vara resultatet av ett medvetet konstnärligt skapande för att vara bevarandevärd. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 290)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Rivningslov för byggnad som skadats genom olyckshändelse
Det finns inte särskilt reglerat hur rivningslov ska prövas för byggnader och byggnadsdelar som har skadats genom en olyckshändelse. Det kan till exempel vara brand, ras eller skred. Rivningslov för en sådan byggnad ska prövas på samma sätt som andra rivningslov. Vid prövningen ska dock hänsyn tas till skadornas omfattning. Om byggnaden har omfattande skador kan dess historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden minskat eller vara helt förlorade, vilket bör vägas in vid prövningen. Även möjligheten att återställa byggnaden bör ha betydelse vid prövningen av rivningslovet. Ställningstaganden från försäkringsbolag har ingen betydelse för prövningen.
34 §
Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte
1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
Om en värdefull byggnads värden har gått förlorade och värdena inte är möjliga att återställa kan det vara skäl att ge rivningslov. Det saknas dock vägledning i förarbetena och rättspraxis om detta. Om byggnaden har rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser strider åtgärden mot den bestämmelsen och det är oklart om rivningslov kan ges.
Rivningslov för byggnad med eftersatt underhåll
En byggnad ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaperna i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnaden är särskilt värdefullt ska den underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .
Det finns inte särskilt reglerat hur rivningslov ska prövas för byggnader och byggnadsdelar som har ett eftersatt underhåll. Rivningslov för en sådan byggnad ska prövas på samma sätt som andra rivningslov. Vid prövningen bör dock vägas in om det eftersatta underhållet har lett till att byggnadens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden minskat eller vara helt förlorade. Även möjligheten att återställa byggnaden bör ha betydelse vid prövningen av rivningslovet. Det är dock ovanligt att ett eftersatt underhåll leder till att byggnadens värden går förlorade i den utsträckning att de inte går att återställa.
34 §
Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte
1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
Om en värdefull byggnads värden har gått förlorade och värdena inte är möjliga att återställa kan det vara skäl att ge rivningslov. Det saknas dock vägledning i förarbetena och rättspraxis om detta. Om byggnaden har rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser strider åtgärden mot den bestämmelsen och det är oklart om rivningslov kan ges.
Villkor i rivningslov
I beslut om rivningslov finns vissa möjligheter till att besluta om villkor. Det finns möjlighet att villkora att rivningen inte får påbörjas innan detaljplanen för området har vunnit laga kraft. Detta bör endast bli aktuellt om det finns ett rivningsförbud i befintlig detaljplan och rivningsförbudet tagits bort i en ny detaljplan eller i en ändring av en detaljplan.
36 §
Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser inte har vunnit laga kraft, får ett bygglov, rivningslov eller marklov för en åtgärd som avses att vidtas inom det område som detaljplanen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att planbeslutet vinner laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har vunnit laga kraft.
Om det framgår i en detaljplan att ett rivningslov för en byggnad inte får ges innan en bullervall har anordnats kan rivningslov ändå ges men med villkor att startbesked inte får ges innan bullervallen är anordnad.
37 a §
Om kommunen i en detaljplan med stöd av 4 kap. 14 §
har bestämt att lov endast får ges om en viss förutsättning är uppfylld, får ett lov ges med villkoret att förutsättningen i stället ska vara uppfylld för att startbesked ska få ges. Lag (2014:900) .
Det finns även möjlighet att villkora sådant som behövs i övrigt. Sådana villkor måste dock ha stöd i plan- och bygglagstiftningen. En ansökan om rivningslov ska prövas endast mot ett eventuellt rivningsförbud i detaljplanen eller om byggnaden bör bevaras med hänsyn till dess värden. Det innebär exempelvis att det inte finns någon möjlighet att i ett beslut om rivningslov villkora vad som ska byggas på platsen efter att den befintliga byggnaden har rivits.
40 §
Av ett bygglov, rivningslov eller marklov ska det framgå
1. vilken giltighetstid lovet har,
2. om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga,
3. att lovet inte innebär en rätt att påbörja den sökta åtgärden förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 10 kap., och
4. att beslutet om lov ska vara verkställbart enligt 42 a § innan de åtgärder som omfattas av lovet får påbörjas.
Lovet ska också innehålla de villkor och upplysningar som följer av 23, 33 b, 36, 37 eller 38 § eller behövs i övrigt.
Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför ett område med detaljplan ska det, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, även framgå beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2022:909) .
40 a §
Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) .
Rivningslov vid väckt fråga om byggnadsminnesförklaring
Byggnader får förklaras som byggnadsminnen av länsstyrelsen. Vem som helst får väcka fråga om byggnadsminnesförklaring hos länsstyrelsen. När fråga om byggnadsminnesförklaring av en byggnad har väckts får länsstyrelsen utfärda tillfälliga förbud mot ändring och rivning av byggnaden tills frågan har avgjorts. Under tiden som det utreds om en byggnad ska bli ett byggnadsminne kan länsstyrelsen även besluta att det krävs en anmälan till länsstyrelsen för att riva eller ändra en byggnad på ett sätt som väsentligt minskar dess kulturhistoriska värde.
1 §
En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. Bestämmelserna om byggnadsminnen enligt detta kapitel får också tillämpas på parker, trädgårdar eller andra anläggningar.
I fråga om en byggnad av sådant värde som avses i första stycket och som tillhör staten gäller de bestämmelser som regeringen meddelar om statliga byggnadsminnen. Om ett statligt byggnadsminne övergår till en annan ägare än staten, ska det därmed utgöra ett byggnadsminne enligt denna lag.
Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte en byggnad som är fornlämning eller kyrkobyggnad enligt denna lag. Lag (2013:548) .
4 §
Fråga om en byggnad bör förklaras för byggnadsminne kan väckas av var och en genom ansökan eller tas upp av länsstyrelsen på eget initiativ.
Ansökan om att en byggnad skall förklaras för byggnadsminne skall innehålla uppgifter om vilken fastighet byggnaden är belägen på och om fastighetens ägare samt beskrivning av byggnaden. I ansökningen bör även anges vilka omständigheter som åberopas för att byggnaden bör förklaras för byggnadsminne.
Innan länsstyrelsen fattar beslut som enligt detta kapitel kan medföra rätt till ersättning eller inlösen för ägare eller någon annan, skall länsstyrelsen undersöka om medel för detta finns tillgängliga.
5 §
Då fråga väckts eller tagits upp om att en byggnad skall förklaras för byggnadsminne, får länsstyrelsen i avvaktan på ärendets slutliga prövning meddela förbud mot åtgärder som kan minska eller förstöra byggnadens kulturhistoriska värde.
Förbudet får gälla för en tid av högst sex månader. Om det finns synnerliga skäl får det förlängas, dock högst med sex månader för varje gång.
6 §
Om en byggnad kan antas komma i fråga som byggnadsminne får länsstyrelsen förordna att anmälan till länsstyrelsen skall göras innan byggnaden rivs eller ändras på ett sätt som väsentligt minskar dess kulturhistoriska värde
(anmälningsplikt).
Länsstyrelsen skall inom en månad från det anmälan kom in dit avgöra om den anmälda åtgärden skall få vidtas eller förbjudas enligt 5 §. Under denna tid får den anmälda åtgärden inte vidtas utan att länsstyrelsen har medgett det. Lag (2000:265) .
Länsstyrelsen ska ge kommunen möjlighet att yttra sig innan beslut om byggnadsminnesförklaring, om det inte är uppenbart obehövligt. Länsstyrelsen ska underrätta kommunen när ett beslut om tillfälligt ändrings- eller rivningsförbud fått laga kraft.
11 §
Innan en byggnad förklaras för byggnadsminne skall länsstyrelsen ge kommunen tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt.
12 §
När beslut enligt 3 kap. 1, 5-7, 14 och 15 §§
kulturmiljölagen (1988:950) har vunnit laga kraft, ska länsstyrelsen underrätta den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet.
Förordning (2013:554).
Eftersom det på olika sätt kan vara av betydelse för byggnadsnämnden bör länsstyrelsen som fort som möjligt underrätta nämnden om att en fråga väckts om byggnadsminnesförklaring. Syftet är att skydda eventuella kulturhistoriska värden och att minska risken för att byggnadsnämnden beslutar om rivningslov under länsstyrelsens utredningsskede.
Om länsstyrelsen beslutar om ett tillfälligt rivningsförbud görs det med stöd av kulturmiljölagen. Eftersom det saknas kopplingar mellan kulturmiljölagen och plan- och bygglagen kan byggnadsnämnden inte neka rivningslov med anledning av det tillfälliga rivningsförbudet. Det innebär att en enskild kan få ett rivningslov som inte kan verkställas innan det tillfälliga rivningsförbudet hävts. Om nämnden har kännedom om ett tillfälligt rivningsförbud ska den senast i beslutet om rivningslov upplysa om detta.
40 §
Av ett bygglov, rivningslov eller marklov ska det framgå
1. vilken giltighetstid lovet har,
2. om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga,
3. att lovet inte innebär en rätt att påbörja den sökta åtgärden förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 10 kap., och
4. att beslutet om lov ska vara verkställbart enligt 42 a § innan de åtgärder som omfattas av lovet får påbörjas.
Lovet ska också innehålla de villkor och upplysningar som följer av 23, 33 b, 36, 37 eller 38 § eller behövs i övrigt.
Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför ett område med detaljplan ska det, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, även framgå beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2022:909) .
40 a §
Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) .
2 §
Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden
1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads-
och landskapsmiljö,
2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning,
3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet.
Om en ansökan om rivningslov och en fråga om byggnadsminnesförklaring ska avgöras samtidigt bör byggnadsnämnden och länsstyrelsen kommunicera med varandra. Det är delvis samma prövning som ska göras men för en byggnadsminnesförklaring krävs att byggnaden har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde medan rivningslov ska nekas om byggnaden bör bevaras på grund av sitt historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde. I båda fallen behöver byggnadens värde utredas vilket i många fall gör det fördelaktigt med samordning mellan prövningarna.
Remisser
Vid prövningen av en ansökan om rivningslov krävs i många fall byggnadsantikvarisk sakkunskap. Enligt plan- och bygglagen ska byggnadsnämnden ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Om byggnadsnämnden inte har den byggnadsantikvariska sakkunskapen som krävs kan en ansökan om rivningslov behöva remitteras till sakkunnig utanför byggnadsnämndens organisation, till exempel Länsmuseet.
7 §
Byggnadsnämnden ska ha minst en person med arkitektutbildning till sin hjälp och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.
Underrättelse till grannar och andra berörda
Det är inte särskilt reglerat i lagstiftningen att grannar och andra berörda ska underrättas och få möjlighet att yttra sig över en ansökan om rivningslov. Utan samma underrättelseskyldighet gäller som vid bygglovsärenden. Det vill säga vid planavvikelser och utanför detaljplan. Det finns dock ingen möjlighet att medge planavvikelser vid rivningslov. Utanför detaljplan ska underrättelse enbart göras om kommunen infört krav på rivningslov men inte rivningsförbud i områdesbestämmelser. Vid ansökan om rivningslov är det därför sällan grannar och andra berörda ska underrättas.
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .
Ersättning vid nekat rivningslov
Om rivningslov nekas kan fastighetsägaren ha rätt till ersättning av kommunen. Rätten till ersättning gäller dock endast om skadan är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten. Rätten till ersättning uppkommer antingen när rivningsförbud införs i en detaljplan eller i områdesbestämmelser eller när rivningslov nekas utan stöd av ett sådant förbud.
7 §
Om en detaljplan eller områdesbestämmelser innehåller ett rivningsförbud eller om ett rivningslov vägras enligt 9 kap. 34 §, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som rivningsförbudet eller det vägrade rivningslovet medför.
Rätten till ersättning gäller dock endast om den skada som rivningsförbudet eller det vägrade rivningslovet medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten.