Boverkets och länsstyrelsernas tillsynsvägledning

Boverkets tillsynsvägledning har år 2022 främst skett i samverkan med länsstyrelsernas expertgrupp för tillsynsvägledning och genom medverkan i digitala träffar med kommuner och länsstyrelser. Länsstyrelserna har främst väglett kommunerna via inkomna frågor, men också genom exempelvis digitala och fysiska träffar som skett antingen enskilt med en kommun eller genom ett stormöte med flera kommuner.

Boverkets tillsynsvägledning

Boverket ska enligt 8 kap. 15 § plan- och byggförordningen, PBF, ge tillsynsvägledning till länsstyrelserna och byggnadsnämnderna.

Boverket har under år 2022 haft en fortsatt samverkan med länsstyrelserna och deltagit i månadsvisa digitala möten med representanter från länsstyrelsernas expertgrupp för tillsynsvägledning. Där har bland annat diskuterats uppföljning enligt angivna teman i regleringsbrevsuppdragen, uppkomna frågor, nya rättsfall och det fortsatta arbetet med tillsynsvägledning till kommunerna. Även Boverkets regeringsuppdrag om kunskapsstöd vid samordnad tillsyn har under året diskuterats med länsstyrelsernas expertgrupp.

Vidare har Boverket under år 2022 också medverkat vid tre tillsynsvägledningsträffar, varav en genomförd på plats i Falun och de båda andra som halvdagars digitala möten. Vid dessa träffar har samtliga länsstyrelser varit representerade. Förutom arbete med teman från uppdragen i länsstyrelsernas regleringsbrev, har Boverket vid dessa tillfällen redogjort för myndighetens arbete med remisser från domstolar och samverkan med Försvarsmakten gällande information om bygglovsplikten för solcellspaneler på byggnader.

Under året har Boverket också deltagit på digitala träffar med fokus på tillsynsfrågor tillsammans med kommuner och vissa länsstyrelser. På träffarna har Boverket bidragit med information inom tillsynsområdet och diskuterat tillsynsfrågor med deltagarna.

Länsstyrelsernas tillsynsvägledning

Enligt 8 kap. 16 § PBF ska länsstyrelserna ha en plan för sin tillsynsvägledning. Planen ska omfatta en period av tre år och vid behov revideras. För år 2022 har 17 av 21 länsstyrelser uppgett att de har en aktuell treårig tillsynsvägledningsplan. Av de länsstyrelser som inte har en aktuell treårig tillsynsvägledningsplan så har 2 länsstyrelser svarat att de antingen inte har haft möjlighet att arbeta med detta på grund av resursbrist, eller att de har pågående organisationsförändringar.
2 länsstyrelser har svarat att de håller på att ta fram en ny tillsynsvägledningsplan som ska vara klar under år 2023.

Det vanligaste sättet att bedriva tillsynsvägledning är genom telefon och e-post till kommunerna. Andra vanliga sätt är att träffa kommunerna genom fysiska eller digitala möten, antingen enskilt med varje kommun eller genom stormöten med flera kommuner. Ett annat vanligt sätt att ge tillsynsvägledning är genom en riktad insats inom ett specifikt ämnesområde.

Exempel på aktiveter som genomförts av länsstyrelserna under år 2022, antingen som en riktad insats eller som någon annan form av aktivitet, är uppföljning och dialog om kommunala tillsynsplaner, digitalt nätverk för bygglovs- och tillsynsrelaterade ämnen, digital träff med tema kulturmiljö enligt önskemål från kommunerna och utbildningsträffar om byggnadshöjd och geotekniska risker. En länsstyrelse anger också att de har haft ett digitalt stormöte om massflyktsdirektivet och förordningar om kommunala ankomstboenden och enkla statliga förläggningar. Samma länsstyrelse anger också att de har haft nätverksträffar med kommunerna där ämnen som individuell mätning och debitering, tillsynsplaner, frågor om solceller samt olika lagändringar har tagits upp.

Länsstyrelsernas erfarenheter från år 2022

En av de viktigaste erfarenheterna från arbetet med länsstyrelsernas tillsynsvägledning är att den är efterfrågad av kommunerna. Ett exempel på detta är tillsynsvägledning kring ovårdade tomter och byggnader. Det är också väldigt uppskattat från kommunerna med ett återkommande forum för samverkan. Redan etablerade kanaler kan också underlätta för att skapa en miljö där synpunkter och frågor kan ventileras och spridas i dialog mellan stat och kommun och i en dialog mellan olika kommuner. Nätverksträffar utgör då en bra grund för en sådan dialog. Det anges också att det är viktigt att stötta kommunerna i deras arbete för att alla länets kommuner så småningom ska använda likartade metoder för att arbeta med tillsyn. En länsstyrelse anger att arbetet med tillsynsvägledning dock kan vara resurskrävande, men att det också ger stora samordningsvinster.

I ett län har kommunerna i mindre omfattning efterfrågat tillsynsvägledning från länsstyrelsens sida. Enligt länsstyrelsen för det länet kan en anledning till detta vara att kommunerna ibland har svårt att dra en gräns mellan vad som är tillsynsvägledning från länsstyrelsens sida och vad som är en bedömningsfråga i ett enskilt ärende, där länsstyrelsen inte kan yttra sig i ärendet eftersom de sedan kan komma att pröva ett eventuellt överklagande.

Vad gäller olika mötesformer så finns det en positiv erfarenhet från en länsstyrelse i att genomföra digitala träffar tillsammans med en annan länsstyrelse. När det kommer till fysiska möten så blir det enligt en annan länsstyrelse mer diskussion och direkta frågor när de har haft fysiska möten med kommunerna. Fysiska möten ger också en bättre förståelse mellan deltagarna i mötet, vilket även bidrar till ett bra samarbete mellan deltagarna.

När det kommer till kommunala tillsynsplaner så anger länsstyrelserna att antalet kommuner som bedriver tillsynsarbete utifrån en tillsynsplan ser ut att ha ökat under år 2022. En kommunal tillsynsplan upplevs vara ett bra styrdokument av de kommuner som intervjuats i ett län. Kommunerna behöver dock mer vägledning om tillsynsplaner. En länsstyrelse anger att de behöver få en bättre inblick i hur arbetet med kommunernas egna tillsynsplaner fungerar i praktiken.

Enligt en länsstyrelse är en av de viktigaste erfarenheterna från arbetet med tillsynsvägledning under år 2022 att när extraordinära händelser inträffar så är en kontinuerlig kontakt med byggnadsnämndernas tjänstepersoner en avgörande plattform att ha. Ett exempel på detta är massflyktsdirektivet då två förordningar om kommunala ankomstboenden och enkla statliga förläggningar togs fram av regeringen.

Vad gäller kommunernas egna resurser för att bedriva tillsyn så anges det från länsstyrelserna att kommunerna har bristande resurser att bedriva tillsyn, där vissa kommuner enbart har resurser att bedriva tillsyn för de tillsynsärenden som har anmälts till kommunerna.

När det kommer till länsstyrelsernas egna resurser att bedriva tillsynsvägledning så anger några länsstyrelser att de inte har genomfört några särskilda insatser under året. En länsstyrelse anger att de har en ny organisation där de har fått lägga tid på att lära upp nya handläggare i hur länsstyrelsens tillsynsarbete går till. Samma länsstyrelse anger också att deras erfarenhet är att de har svårt att prioritera tid och resurser för att kunna bedriva en mer aktiv tillsynsvägledning till kommunerna.