Riktlinjer för markanvisning

Sedan 1 januari 2015 ska kommuner som använder sig av markanvisning anta riktlinjer för markanvisningar. För varje år som går tar fler och fler kommuner fram riktlinjer. De flesta kommuner anser att riktlinjerna har lett till en tydligare markanvisningsprocess men även att kommunens krav i markanvisningarna tydliggörs. Många kommuner har även märkt att andelen tävlingar har ökat och direktanvisningarna minskat.

Även 2018 ökade antagandet av riktlinjer

Totalt har 251 kommuner svarat på frågan om markanvisningar används i deras kommun. Av dessa säger 169 kommuner att de använder sig av markanvisning. Det är bara de kommuner som använder sig av markanvisning som är skyldiga att ta fram riktlinjer. Av de 169 kommuner som säger sig använda markanvisning har 143 angett att de har tagit fram riktlinjer. Det innebär att 85 procent av de kommuner som ska ta fram riktlinjer har gjort det. Detta är en ökning med 6 procent sedan uppföljningen 2017.

Ett gediget arbete som har gett resultat

När kommunerna har tagit fram riktlinjerna uppger flera att det främst inneburit att formalisera ett befintligt arbetssätt. Några säger att framtagandet varit krävande och att riktlinjerna inte gett något mervärde. Det stora flertalet uppskattar dock den process som krävts för att ta fram riktlinjerna. Det har visserligen ofta varit ett omfattande och komplext arbete men där olika delar av kommunen har varit tvungna att gå igenom sina processer för att skapa ett enhetligt arbetssätt och samtidigt fått en ökad kunskap om vad som kan och får avtalas om, prissättning, villkor i avtal och så vidare. Arbetet har skapat en tydlighet såväl internt som externt för vilka villkor som gäller för markanvisningar. Några kommuner har även haft med byggherrarna i framtagandet av riktlinjerna vilket uppskattats av båda kommunen och byggherrarna.

Flera kommuner har använt material från SKR när de tagit fram sina riktlinjer. De flesta har även tittat på andra kommuners riktlinjer men där har man ofta konstaterat att förutsättningarna skiljer sig mycket mellan kommunerna och att det är svårt att använda en annan kommuns mall, riktlinjerna måste anpassas till den egna kommunens förhållanden. Det konstateras även att riktlinjerna behöver hållas ganska generella för att fungera för de olika markanvisningsfallen som kan uppstå.

Politiskt beslut är viktigt

Genom att kommunen tar politisk ställning till vilket arbetsätt som ska tillämpas och vilka principer de har för markanvisningar får tjänstemännen stöd i sin handläggning.

Av svaren kan konstateras att tjänstemännen uppskattar att det finns ett politiskt beslut om riktlinjerna. Genom framtagandet av riktlinjerna har tjänstemännen kunnat förankra och få stöd för sitt arbetssätt hos politiken. Politikerna har även tvingats vara tydliga i att visa sina ambitioner för markanvisningarna och vilka förväntningar kommunen har på byggherrarna.

Genom att kommunen redan i förväg redogjort för hur de ställer sig i olika frågor uppfattar tjänstemännen att deras arbete har underlättats då det finns ett stöd i diskussionerna med byggherrarna. Några kommuner uppger att de fått positiva reaktioner från byggherrarna och att det nu även är tydligt för byggherrarna hur kommunen arbetar och vad kommunen anser är viktigt.

Riktlinjerna behöver uppdateras kontinuerligt

Flera kommuner arbetar nu om sina riktlinjer. En del på grund av att man märkte att de första antagna riktlinjerna inte var tillräckliga och att de nu, med några års erfarenhet, behöver arbetas om. Andra ändrar sina riktlinjer för att arbeta in till exempel medfinansieringsersättning eller miljökriterier. Flera kommuner påpekar att riktlinjerna behöver arbetas om relativt ofta.

Riktlinjerna har påverkat genomförandet av markanvisningar

På frågan om de antagna riktlinjerna har påverkat genomförandet av markanvisningar så menar de flesta av kommunerna att de faktiskt har gjort det. Den främsta påverkan som kommunerna nämner är att processerna och kraven blivit tydliga såväl internt i kommunen som ut emot byggherrarna.

De interna handläggningsrutinerna och processerna har blivit tydligare, mer förutsägbara och transparenta. Man uppfattar att man har fått en helhetssyn på hela genomförandeprocessen. Någon kommun påpekar att arbetet med riktlinjerna till markanvisningar dessutom har lett till ett ökat intresse för att använda markanvisningarna som ett instrument för att nå kommunala mål i samhällsplaneringen. Genom riktlinjerna har kommunen fått ett verktyg som gör det tydligare för kommunen att avgöra när det är lämpligt med markanvisning och när det passar mindre bra. Tydliga interna processer har även lett till att det blir enklare att förklara för byggherrarna hur markanvisningsprocessen går till.

Ett par kommuner påpekar att genom att processen formaliserats har den även kommit att ta mer tid och minskat förhandlingsutrymmet, något som dock inte enbart ses som negativt.

Flera kommuner anger att riktlinjerna har lett till en ökad likabehandling eftersom riktlinjerna utgör ett underlag som gör att markanvisningar kan hanteras likartat och rättvist. Någon kommun menar att riktlinjerna lett till fler markanvisningar och till fler byggherrar. Många kommuner uppger även att riktlinjerna har lett till färre direktanvisningar och fler tävlingar. Några kommuner hämtar kriterier till tävlingarna från riktlinjerna.

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej