Varför styra med parkering
Att arbeta med parkering kan vara en viktig del för kommunen med att uppnå ett mer hållbart stadsbyggande. Allt fler kommuner arbetar idag med att minska parkeringsbehovet i kombination med åtgärder som främjar möjligheten till andra färdmedel. Parkering kan på så vis vara ett verktyg i arbetet med att uppnå hållbart resande, effektivt markutnyttjande och en mer attraktiv stadsmiljö.
Städerna växer och i takt med det hårdnar konkurrensen om marken. Det är inte längre självklart att de centrala delarna i staden ska upptas av bilparkering, ytor som kan nyttjas till andra funktioner som bostäder, handel, torgmiljöer, cykelbanor, busskörfält eller till grönstruktur. Med växande städer följer flera utmaningar, till exempel hur framkomlighet och tillgänglighet till olika målpunkter ska lösas. Det är viktigt att hantera samtliga trafikslag tillsammans och titta på den samlade mobiliteten. Det handlar om att forma en stad och ett transportsystem som fler människor, oavsett ålder, kön, funktionsvariation och socioekonomisk bakgrund, får tillgång till. Detta kan skapa förutsättningar för en stad som är tillgänglig för fler och kan innebära mer liv och rörelse i staden samt ge bättre underlag för handel och service. Utbudet av parkering i kombination med alternativa färdsätt har en central roll i arbetet med att skapa attraktiva och tillgängliga miljöer.
Parkeringens betydelse för en hållbar stad
En hållbar stadsutveckling innebär bland annat ett minskat bilberoende och att fler har möjlighet att välja färdmedel såsom gång, cykel eller kollektivtrafik. Att se till parkeringstal kan i detta sammanhang kännas lite begränsat, men med tanke på att varje bilresa börjar och slutar på en parkeringsplats är reglering av parkering ett av kommunens viktigaste verktyg för att kunna påverka bilanvändningen. För att nå framgång i arbetet med minskad bilanvändning behöver en övergripande parkeringspolitik vara integrerad med kommunens övriga trafik- och samhällsplanering.
Plan- och bygglagen ställer många krav på den fysiska planeringen och inte minst utformningen av den urbana miljön. De allmänna intressena inbegriper vitt skilda områden, bland annat hållbarhet och hushållning, stadsbild, grönområden, hälsa och säkerhet och trafikförsörjning.
Att i stadsbyggandet planera för ett minskat bilinnehav och utveckla strukturer som bidrar till bättre tillgänglighet med andra färdmedel än bil är något som många av kommunens invånare har nytta av. När andelen resor med hållbara färdmedel som gång, cykel och kollektivtrafik ökar, minskar trafikens negativa effekter som buller, hälsofarliga luftpartiklar med mera. Stadens ytor kan användas till att skapa en mer hälsosam och attraktiv stad där fler kan och vill vistas. Detta kan i förlängningen öka den sociala hållbarheten och främja folkhälsan.
Hållbara resor
Hur vi väljer att resa till och från våra målpunkter samt hur transport och leveranser av varor sker påverkar på flera sätt vår miljö och vår hälsa. I kommunens översiktsplan finns det ofta formulerade mål om hållbar samhällsutveckling, där minskade utsläpp kopplat till transporter är en del i arbetet med att till exempel uppnå minskad klimatpåverkan. För att nå detta mål arbetar kommunen bland annat med att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart resande och med möjlighet att byta mellan transportslagen. Många kommuner arbetar också aktivt med att skapa tillgängliga gång- och cykelvägar som binder ihop staden med närliggande tätorter samt förtätar i kollektivtrafiknära lägen. Det är bland annat kopplingen mellan bebyggelsen och infrastrukturen som skapar förutsättningar för ett minskat bilberoende.
För att få fler att resa mer hållbart krävs det även andra åtgärder. Kommunen kan arbeta med beteendepåverkande åtgärder, så kallade mobility management. Detta innebär att kommunen aktivt arbetar för att kunna påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers inställning och beteenden för ett mer hållbart resande. Det handlar om att bryta invanda mönster, och få invånarna att se fördelarna med ett mer hållbart resande. En sådan omställning går fortare om begränsningar införs för biltrafik och parkering. Med en trygg, säker och väl utbyggd cykelinfrastruktur och god kollektivtrafik kan även barn och vuxna som inte har tillgång till bil förflytta sig. Detta är något som i förlängningen inte enbart bidrar till bättre miljö utan även bidrar till ett mer socialt hållbart stadsbyggande.
Flexibla parkeringstal och mobilitetsåtgärder
Minska transportsystemets klimatpåverkan
Boverket har tagit fram en exempelsamling på hur cykling har beaktats i samhällsplaneringen. Ta del av rapporten under rubriken "Publikationer" i "Relaterad information".
Plats för attraktiva stadsmiljöer och mer stadsliv
Hur och var parkeringsplatser är placerade och utformade i staden påverkar såväl stadsmiljön som stadslivet. Genom att aktivt arbeta med parkeringsfrågan kan kommunen påverka var och hur parkeringsutbudet kan användas. Allt fler kommuner ser värdet av att effektivisera markytan som upptas av bilparkeringar i de centrala delarna av staden, för att i stället kunna utnyttja ytorna till andra funktioner som bidrar till en mer attraktiv stadsmiljö. Genom att effektivisera markytan kan det skapas förutsättningar för trivsammare gaturum där till exempel bil- och kantstensparkering får lämna plats för kollektivtrafiken eller breddning av gång- och cykelbanor.
Dessa tankar återfinns ofta i kommunens översiktsplan och realiseras genom strategier som trafikplan, mobilitetsplan, parkeringspolicy med mera. Detta förhållningssätt är också ett led i att skapa förutsättningar för ett mer hållbart resande.
Prioritera gång- och cykeltrafiken
Klimatsmarta strukturer på tätorts- och stadsdelsnivå
För att effektivisera markytan som behövs till bilparkering bygger fler kommuner parkeringshus på strategiska lägen. På så vis frigörs yta till andra ändamål. Vid tågstationer arbetar flera kommuner också med att strukturera parkering för cyklar och vissa har även parkeringshus för cyklar.
En ytterligare strategi för kommunen att öka det hållbara resandet och minska transporterna in till staden, är att i översiktplanen peka ut områden som kan utvecklas till regionala pendlarparkeringar med koppling till kollektivtrafik samt goda cykelparkeringsmöjligheter. Strategiskt placerade pendlarparkeringar gör det enklare för kommunen att minska biltrafiken in till städerna och dess arbete med låga parkeringstal.